Kategori: Skatans Tankar

Jag måste bestämma mig….

… och som ni ser har jag ”flyttat över” sidhuvudet från blogspot-bloggen hit… för det lutar åt att det blir en WP-blogg i slutändan. Jag skall visst kunna importera mina inlägg och kommentarer också. Men det blir en senare fråga..

Som ni märker är jag på bloggen igen. Trodde att uppehållet skulle bli längre … men det rörde till sig. Mannen och jag äär inte barnbarnvakt … Det bidde inget bröllop och Kaxe är kvar i Örebro. Skatan tog tåget hem och det var ju som vanligt… Från Örebro – två byten – först i Arboga, se´n i Södertälje, för att komma till Nyköping. Och i Södertälje var tåget en halvtimme försenat och när det väl kom, en vagn kort och …. naturligtvis… den vagn där jag skulle sitta, där min platsbiljett gällde. Höll på att få blodsprängning av ilska när jag fick stå upp till Vagnhärad.

Det är något skumt med det här att jag råkar ut för samma sak igen och igen och igen… Någon vill helt enkelt lära mig något…. Hmmm….

Nu skall jag se Rapport…. återkommer inom kort… (det rimmade ha ha ha)

Det funkar helt enkelt inte att kommentera WP-bloggen hos Znogge…så

Skatan skulle skriva en Godnatt-kommentar på Znogges blogg och försökte och försökte men det ”tog inte”.  Så här kommer den istället Znogge!

”Godnatt! Du är i gott sällskap. Jag skall också upp ”oförskämt tidigt” imorgon bitti. Trots att jag brukar vakna tidigt av mig själv gör jag det inte av någon konstig anledning när jag måste…. Egendomligt. Ha en bra dag imorgon iallafall trots den tidiga starten! Kram!”

Eftersom …

…  jag skall….åka till Örebro efter att jag varit hos ögonläkaren klockan 8 i morgon bitti… så hinner jag inte skriva nå´nting i bloggen…

eftersom jag kom hem så sent från Stockholm och det var det här med Nobelfestligheterna. Jag har nämligen blivit alldeles väldigt förtjust i J M G Le Clézio…

eftersom— jag läst hans bok Allt är vind och hans Nobelföreläsning I paradoxernas skog… och kom underfund med att jag faktiskt i mitten av sextiotalet när Skatan var existensialist, svårmodig och djupsinnig började (märkväl) på Rapport om Adam av … just det Le Clézio. Den var för djupsinnig för mig  då… och så är han så ”lätt” idag. Nu har jag i och för sig läst att just hans debutroman vaaar svår och att många av hans senare böcker är mera lätta att ta till sig. Nåväl. Jag har nog känt Jean Marie Gustave i ett annat liv …. så väl tycker jag att jag känner igen mig …. och honom.

Så…. eftersom jag som sagt var åker till Örebro, skall vara närvarande mormor och barnbarnsvakt i helgen får bloggen kanske…. stå tillbaka till … söndag kväll eller kanske måndag. Till dess… Ha det, som Sonen brukar säga

Hallååå… nu är Skatan på hemmaplan igen….

skata-av-bjorn-bergstenÄntligen hemma… kan man kanske säga … har packat upp… sorterat tvätt, fyllt några tvättmaskiner… varit ute med StinaPinaFina … betalat räkningar. Apropå räkningar har jag betalat EN räkning som jag rekommenderar er alla att betala nå´ngång … efter att ha beställt en fantastisk bok till julklappspris (men det kanske inte finns några kvar.) Boken heter Där Ol´Man River gör en krök och är skriven av Thomas Halvarsson. (TH ”har av läsare och redaktörer jämförts med både Torsten Ehrenmark, Slas, Jolo, Stefan Andhé och Claes Hyllinger ” står det på baksidan). Skatan tycker inte att han liknar någon annan än just sig själv… Tryck på färgsatta Thomas så kommer ni direkt till Halvars Huvudsaker, eller här så kan ni göra er beställning där. halvars_bok

 

 

 

 

Mannen har rest till Borlänge i ”affärer”, StinaPinaFina och jag har ännu inte julpyntat eller adventspyntat eftersom lådorna står i källaren (svåååråtkomligt) och är tunga. Måste vänta på en …. karls krafter. Men… imorgon åker vi till Stockholm för healer-besök och pappa-besök och på torsdag till Örebro… så det blir väl lagom till Lucia som stjärnan i fönstret kan glimma….

Och … så har vi det här svåra med VAAR Skatan skall hålla hus i fortsättningen. HÄR hos blogspot eller där hos WordPress. Fördelen med WP är ju att jag kan blogga och göra inlägg även från Österrike utan att behöva gå till den där sunkiga lokalen… men… ja …. det lutar nog åt WP ändå… Har inte riktigt bestämt mig ännu.

PS: Detta inlägg skrevs först i blogspot och sedan här i WP…. bara en liten förklaring alltså…DS

Aj aj aj … oj oj oj…

… det här fick man för sina synder. Synden straffar direkt… och allt vad det heter. Skatan har träningsvärk i heeela kroppen, t o m magen (jag vandrade i mina masai-skor och då får magmusklerna arbeta)… och baksidan av låren… för att inte tala om foooten (vars fotled aldrig blivit riktigt bra efter brottet)… foten känns som en enda stor köttklump om nu så´na känns på nå´t särskilt sätt…

Och till på köpet har Mannen och StinaPinaFina snarkat ikapp hela natten… och Skatan har inte iddats byta sovplats….

Nog om detta….  bild0001

Idag är det den sista dagen … imorgon bär det iväg hemåt. Först till Wittenberg (Luther-staden) där vi alltid bor på hemvägen i ett fantastiskt hotell som ibland har storkar på taket… när det är såna tider….

… via Yngsjö och gänget där … och så hemma igen. Gläder mig så åt adventspynt, glögg, pepparkakor, julfixande, paketinslagning…. och se´n julen i Skåne med heeela utökade kärnfamiljen…

Men… först skall här vandras… igen…. om solen lyser lika vackert och snällt som igår. Idag ställer vi kosan till Wolfgangsee som också är en fantastisk sjö att vandra utefter förstås. Wolfgang så här års är också en sömnig liten stad som gör sig färdig för Krapfen- krampus-iioch Nicolaus-firande (5 och 8:e dec, tror jag) och så småningom, antar jag, julinvasion. Wolfgang är den mest turistiga staden här…. Sommartid rent odräääglig med alla affärer som säljer krimskrams…..

Idag var det min tur….

I morse när jag gick en förlängd morgonrunda med StinaPinaFina  märkte jag att det skulle bli en strålande vacker vinterdag. Bergen lyste rosa av morgonsolen och dimmorna lyfte…. så då bestämde jag mig för att skippa kloklippning på salong för StinaPinaFina och drönande hemmavid… Jag, Skatan, lyfte luren och plingade till B och frågade vad hon hade tänkt göra av den fina dagen. Så…. idag har vi gått längs Grundlsee, en vandring på två timmar i solen för att sedan äta lunch på ett mysigt Gasthaus i Weissenbach på hemvägen. Just nu ligger StinaPinaFina och jag helt utslagna… men det var det värt. grundlseegrundlsee-brigitte-o-stina

… och så får man dåligt samvete också….

Då, när Skatan var yngre sa hon alltid ”förlåt” titt som tätt, ursäktade sig för allt och alla. Bjöd hon på mat frågade hon i det oändliga om det var för salt… för lite peppar… för vattnigt… you name it….

Det har Skatan lagt av med iallafall. Så det så.

Men… i morse när jag skrev den där harangen om min feghet att säga ifrån, att säga nej…. kändes det så himla bra att ”häva ur sig”. Nu…. när jag varit hos B, ätit hennes goda lunch med efterrätt t o m….och åkt till

world_austria_hallstatt_in_winter_007837_

Hallstatt, en underbar gammal stad vid sjön… och därifrån upp i Echenthal (tror det stavas så) och vandrat med StinaFinaPina, sett och lyssnat till den brusande bäcken och vattenfallen… för att sedan vandra genom sta´n till caféet vid torget för en kaffe… så

får Skatan så himla dåligt samvete. B gör allt för att jag skall trivas, men har inte riktigt känselspröten ute, så det är ju jag själv som måste bli tydligare, bra mycket tydligare med vad jag vill och inte vill. Men … jag tror faktiskt inte att jag skyllde på nå´n annan än mig själv… eller?

hallstatt3Den här gången besökte vi inte den lilla kyrkan med sin lilla lilla kyrkogård som är ”fullbelagd”. Därför har man  istället bevarat kranier och benknotor i ett litet kapell, ordentligt märkta som synes.   lilla blå… och ni andra som är ”praktiskt lagda” och inte heller rädda eller  främmande för vad som händer ”hinsides”…med det kroppsliga …. liksom.. Titta här!   Inte helt fel att ”lagra” så här … och ganska dekorativt dessutom… 🙂

AC/DC bär skulden till finanskrisen?

acdc-435

Bär AC/DC skulden till finanskrisen…. läs bara vad DI (Dagens Industri) har att säga om saken…

”AC/DC klättrar på de brittiska listorna med sin nya skiva Black Ice. Det är ingen slump, hävdar The Guardians krönikör Alexis Petridis.

Strax efter att bandet bildades i Sydney 1973 drabbades världen av oljekrisen.

När Storbritannien 1980 kämpade mot inflation och hög arbetslöshet släppte AC/DC skivan Back In Black.

1990 rusade de australiensiska räntorna mot 20 procent och landet kastades in i lågkonjunktur – samtidigt gjorde AC/DC bejublad comeback med The Razor’s Edge.

Och i den värsta krisen sedan depressionen på 1930-talet toppar nu rockikonerna albumlistor i Storbritannien.)”

Och börsen går bara ner och ner och …… AD/DC får skulden bara för att de är så braaa..

Skatan är en riktig fegis….. konflikträdd till max

skata

Det kanske inte är ett av de mest typiska dragen hos Skat-släktet men jag, den här Skatan, är iallafall en riktig fegis…. gör så gott som alltid som andra ”dominanta” bestämmer och vill. Och, av någon konstig anledning är det så´na jag omger mig med. Dominanta alltså.

Ett undantag förstås. Margith. Margith var en stark person med stor integritet. Vi var själsfränder…. och det skulle aldrig fallit henne in att dominera och bestämma över huvudet på någon enda, stor som liten…. Men

… tillbaka till verkligheten.

Mannen har åkt till Stockholm i tjänsten, som det så vackert heter, och Skatan hade sett fram emot två härliga ensamma egna dagar med StinaPinaFina. Men så är det så här. Mannen har en vän, sin ex-sekreterare, en myyycket dominant liten dam som igår sa att… ”Kul… då kommer du till mig, ta tåget, jag bjuder på middag och vi gör nå´t”… Hmmm svarade jag, jag svarade inte något alls egentligen, sa varken bu eller bä… eller KRAX. Och under hela morgonrundan med StinaPinaFIna har jag övat på fraser när jag skall avböja träffen med B i Bad Goisern. Jag hade hittat ”frasen”…. och så

ringer B, berättar att det och det tåget har jag att välja på, vi skall först äta och sedan …. vandra hit eller dit… nå… tar du 11- eller 12-tåget. När jag väl börjar hacka och stamma… blir det ändå inte som jag egentligen vill… jag ger med mig. Och hon börjar redan planera för morgondagen….Men då … det skall jag avvärja redan idag. Snart måste jag göra mig i ordning iallafall för avfärd…

Mannen har träffat B varje dag se´n vi kom hit utom när han är på resa. Jag har lyckats avvärja och stanna hemma för mig själv 2 ggr, 2 dagar. Skatan ääär en riktig riktig fegis. Och det är ju jag själv som är skuld till det hela…. att jag inte kan värja mig.

Föhn

När StinaPinaFina och jag gick ut på vår morgonpromenad stormade det (i Kärnten t ex var flera vägar avstängda, träd hade blåst omkull o s v) Här blåste det visserligen ordentligt men det ända som blåst omkull var några julgranar här och var på gatorna.

Men… det var inga isvindar som blåste utan vinden kom som en varm smekning mot kinden, ”vårvindar friska, leka och viska!… nej, det var ingen vårvind heller det var en Föhn-stormvind.

Wikepedia: Föhn (av tyska Föhn och ytterst av latin favonius, ‘ljum’) är en varm torr vind som förekommer i anslutning till bergryggar. Begreppet härrör ursprungligen från Alperna men används numera inom meteorologin för att beteckna denna typ av vindar i allmänhet.

På hemvägen började det regna så smått och efter en timme öste regnet ner.

Nu har jag alldeles nyss kommit hem från middagsrundan med StinaPinaFIna… solen sken från en klarblå himmel, 18 grader i solen…. inte en snöfläck kvar härnere….

Det ääär annorlunda vinter härnere må jag säga.

stina21Det är Göran ”Djupingen” Bength som tagit fotot av StinaPinaFina i en skog nära Gustafs…

Adventslunch… som heter duga… i Villa Schratt… en bildkavalkad

I Villa Schratt bodde hovskådespelerskan Katharina Schratt, kejsar Franz Joseph ”Seelenfreundin” (själsväninna).. Om hon bara var hans själsvän, därom tvista de lärde. Många andra, musiker, skådespelare, konstnärer besökte också Villa Schratt, som då hette Villa Felizitas. Men kejsaren infann sig under sommarmånaderna … som han alltid spenderade i Bad Ischl …punktligt varje morgon klockan 06.30 hos Katharina för att äta frukost… och framförallt sin älsklingskaka, der Guglhupf.

Nuförtiden kan man inta de mest utsökta måltider i Villa Schratt som har blivit en restaurang med atmosfär från sekelskiftet med allt vad det innebär…pa-trappan-till-villa-schratt Här står Mannen på trappan till Villa Schratt.

Vi var ett sällskap som skulle fira nyfödd + födelsedagsbarn med hjälp av god mat och dryck…sallskapet-som-inmundigade-allt

Och det gjorde vi…. åt och drack…

Först förrätter…forratt-1-gaslever-tror-jag Skatan åt gåslever med … nå´nting. Utsökt! .forratt-2-laxtartar-eller-nac2b4tNågra andra åt laxtartar och någon åt… forratt-3-nac2b4nting-med-flodkrafta..en förrätt med flodkräfta…

Därefter måste Skatan ha blivit så exalterad av all champange, allt vin och den goda förrätten och atmosfären att hon totalt glömt att fotografera huvudrätterna. Hon åt iallafall testosteronstinn ungtjursfilé med selleripuré som var alldeles… ja, jag finner inget annat ord än just…. utsökt….

Och sen återfann jag mig själv… och fotograferade igen. Så här kommer efterrätterna:

efterratt-1-kaisersmarr1 Kaisersmarr´n och …efterratt-2-chokladsouffle-med-paronsorbe1

Chokladsufflé med päronsorbé (Skatans val) och slutligen friterade fikon och nå´nting…. och så naturligtvis kaffe och slutligen för att smälta allt gott…. Marillensnaps för Skatan…

efterratt-3-friterade-fikon-med-nac2b4nting2

Krippen, Krampus…..

God morgon på er  1:a advent! Innan jag flaxar iväg på nya äventyr, morgonrunda, frukost hos B och sedan … så småningom lunch i Villa Schratt (mer om Schratten senare) lägger jag ut nägra mobilbilder på vad jag gjorde igår: Först var jag på Krippen-utställning (Krippe = krubba). krippemarmormidi (just den här bilden har jag tagit från Googles)… Se´n drack vi förstås choklad med vispgrädde och åt en maffig tårtbig (i Znogge-klass) på Zauner och sen….

mötte vi Krampuskrampus

Krampus är en germansk motpol till Sankt Nikolaus (, som är vår tomte ungefär fast han kommer inte med julklappar (det gör Christkind (Jesusbarnet) … äsch). Krampus klär barnen ut sig till i början av december och far runt och härjar …. drar genom städerna, festar (de lite äldre Krampusarna…

Sen, framåt skymningen drog vi hemåt förbi den nyuppförda skridskobarnan…skridskobanan-i-bad-ischl Nu måste jag rusa….. men åtgerkommer i kvällningen…..

Tänk…. Skatan har egenhändigt tillverkat en …. adventskrans

evas-egenskapade-julkrans

Solen sken, en del fåglar kvittrade och vi var högt upp med utsikt ända till Dachstein-glaciären. Hade ingen kamera med… så den utsikten får anstå till annan gång här på bloggen.  Det var så djup snö så vi tog oss ner till Hallstättersee och skogen för att plocka grankvistar till kransen… Väl hemma hos B i Bad Goisern drack vi Glühwein, kaffe och ”pysslade”. Skatan har ju tummen mitt i handen (… men haaar jag verkligen det förresten. Det är nog bara brist på mod och övning). Och ändå, trots den där envisa tummen, lyckades jag tillverka denna fantastiska adventskrans. Jag har tagit en liten adventsgran, som jag ännu inte pyntat, men ställt i en kruka med sand på balkongen. När den väl står där i alla sin glans kommer säkert ett foto.

PS: Vet ni vad som INTE finns här…. och som jag saknar. Jo, alla fina tomtar. Inte en tomte så långt ögat når. Han bor alltså bara i Norden. DS

Morgonrunda med StinaPinaFina… och jag mötte … jag fick en hälsning..

Jag möttes av strålande blå himmel, lite kallt om kinderna och nästipp (-2 grader så det är ju inget att tala om) när jag steg ut för min morgonrunda… men

… mitt framför fötterna på på mig på den frostnupna gräsplätten hoppade ….en koltrast. Margith, min Margith hälsade på genom den lille svara fågeln… hon vet att jag saknar henne så …

koltrast

(Det är Ingemar Nyström som målat bilden)

Och… just när vi skulle gå in i ”vår” skog, i den lilla ”förparken” flög en koltrast till… precis framför fötterna på oss.

Egendomligt.

Två koltrastar på samma morgonrunda och inte en enda på alla tidigare morgonrundor.


Avatar-mysteriet troligen löst….

Skatan har funderat mycket på det här med mina avatarer som på något vis lever ett eget liv… Men se det gör de faktiskt inte.

Skatans Tänk har sin egen Skata fortfarande.skatan3

Men så har vi det här med WordPress´ avatarer. Ibland dyker Skatans öga skatan-forsok-till-sjalvbild-2 upp. Skatögat spejar men… Skatan har ju ändrat den här och nickar istället med sitt kloka skathuvud … var det tänkt. Det verkar helt

slumpartat. skathuvud Jösse, hur kunde det bli så hääär. För tidigt på morgonen helt enkelt. Skatan behärskar inte paint-funktionen.  Men…. nu provar vi.


Idag har det varit en lång dag…. och jag har inte kunnat blogga förrän nu…. för jag har inte kunnat helt enkelt

Vi, Mannen och jag fick tipset att byta från Explorer (inte vodkan) till Firefox webbläsare… och då fungerade en del saker något bättre. Mannen kom in på sin bank och nu … kan Skatan göra ett inlägg.

Vi for tidigt i morse till Salzburg. Solen strålade från en klarblå himmel och Salzburgs alla öppna platser var fyllda med julmarknadsstånd. Luften fullständigt vibrerade av förväntningar på advent och julmånaden… Vi, Mannen och jag, hade sagt att vi bara skulle ”titta” och insupa atmosfären men kom hem till Bad Ischl med bilen fullastad. När jag kommer hem till Nyköping skall jag göra i ordning ett julbord med julkrubba, jesusbarn, får och herdar, skridskoåkare, tomtar, fetvadd…. ja rubbet för nu har jag kompletterat och fått inspiration.bild0071

Efter att ha tittat och handlat oss mätta gick vi på Gasthaus och åt lunch. StinaPinaFina var med förstås och fick en egen skål med vatten. Sedan låg hon ihopkrupen och vilade som hon brukar under tiden som vi åt.bild0091

Måste också visa bilden på den solande cyklisten. Han tog tillfället i akt att vända ansiktet mot solen och ta paus i julhandeln.

bild0061( Alla bilder är tagna med mobil och inte av bästa kvalitet.)

Blue…så blåå… inte ens Den Minsta av segrar: …besök hos Skatans tänk var inte att tänka på

full_8394_9853_931242Jag har vaknat och känner mig så… så ….blå …. Heter det inte så när ens inre är … blue…

Jag tar lilla blå till hjälp och knycker, som den Skata jag är, ett blått stycke … så melankoliskt och passande. Lyssna bara på Christian Gabel