Etikett: Födelsedagsfirande

Det skulle ju bli vackert väder …

Nu börjar det dra ihop sig …

Igår anlände de första lassen … Dalfolket och Skåningarna …

StinaFina får vara hos Titti och Jägar-Kent över helgen och lite till eftersom hon inte gillar när det är mycket folk och trångt och byschigt …

Titti och StinaFina

För det kommer det bli i stugan … med ungar och hundar … gamla Bessie förstås … men också den alldeles nya lilla Nikki som bara är en valp och så liten så liten …

Och idag när Skatan vaknade var det inte blå himmel och sol … utan grått grått grått …

Och så blåser det.

De hade ju lovat …

Väderprognoserna alltså. Fast förstås. En prognos är alltid en prognos.

Men finns det hjärterum så finns det stjärterum.

Dagen kunde börja men började

…med att  Skåningarna åkte till Strömsholm med Nikki som mått dåligt inatt. Öronen …

Syrrans och Skatans födelsedagar

firas av pappa  med lunch på hemmet nuförtiden när han inte har så lätt att förflytta sig.  I Grillbaren som matsalen fick heta efter det att Peder (syrrans man) som alltid var snabb  och fyndig med ordlekar kommit på det fyndiga namnet.

Matsalen heter annars Den Grillska matsalen och är uppkallad efter Abraham Grill som var upphovsmannen till stiftelsen Borgerskapets Enkehus där pappa bor nuförtiden.

Och njuter sitt otium …

Pappa brukar ha plockat ut några gåvor till oss ur sitt förråd … ni kan inte ana vad grejer han har samlat på sig genom åren … Sedan gör  han en hel liten show av  överlämnandet … liiite spännande ska det vara … innan han ger oss … som så så lägligt fyller år nästan samtidigt i februari …  presenterna.

Han hade noga gömt ett paket under en handduk den här gången och alltihop släpade han med sig på sin rullator …När vi satt där … förväntansfulla…  plockade han fram ett mynt och så fick vi singla slant om vem som skulle få välja först.

Det blev Syster Yster som vann och fick börja välja och valde en fin liten blåvit  Ming-skål som stod på en liten träställning och som låg i en trälåda som Skatan alltid sneglat åt och önskat att hon skulle få någon gång.

Skatan  fick två fina små blåvita fat … och blev förstås jätteglad … men den där trälådan … den där trälådan … *suck*

När Satan uttryckte sin stora förtjusning av lådan sa Syster Yster  genast att … ja, den kunde hon få … den behövde hon inte … och Skatan höll igen lite  med sin glädje så att inte Syster Yster skulle ångra sig men packade i alla fall ner de små faten i lådan … och nu är den här hemma och hennes …

Tänk att en gammal låda kan väcka så mycket känslor … hon har älskat den här sen hon var barn … Och är den inte vacker så säg …

Detta bildspel kräver JavaScript.


Mellan Stockholms linjer

… har Skatan, Mannen och StinaFina tagit sig … inte med buss … men i bilen. Skatan ville ju hinna se fotoutställningen av Tina Messing på Spårvägsmuseet … som hon fått veta hade öppet trots att det var måndag …  innan födelsedagsfirandet tog vid hos pappa på Söder.

Det var Loll som bloggat och tipsat om fotografen och busschauffören  Tina Messing … och det lät så spännande att den utställningen ville då Skatan rakt inte missa. Nu när hon ändå var i Stockholm …

Fotoutställningen var på Spårvägsmuseet …

Det var bara det att Skatan hade blandat ihop Spårvägsmuseet med Spårvagnshallarna på Birger Jarlsgatan där Mannen släppte av henne för att åka iväg till Lilljansskogen och rasta StinaFina så där stod Skatan med längre näbb än vanligt … utan handskar och det var kallt. Men hon hade åtminstone fått en karta till rätt ställe av en dam i receptionen …  och hann också slinka in och ta en korv på Seven Eleven … innan Mannen och StinaFina hämtade upp henne igen …

Och så skulle det inhandlas tårta och blommor till syrran … innan …  födelsedagsfirandet hos pappa …

Det blev onekligen intensivt …

Men Spårvägsmuseet låg ju också på Söder och  medan Skatan slank in där och njöt av Tina Messings bilder i ett bildspel rastades StinaFina igen och besöket blev väl inte riktigt så lugnt och ostressat som Skatan hade tänkt sig. Men Skatan  köpte  Tina Messings  bok så att hon kan njuta av bilderna i lugn och ro … hemmavid.

(Lite taffligt taget foto av framsidan på den bok med Tinas fotografier som Skatan så småningom kunde njuta av … på rätt ställe)

Som ett litet exempel … måste ju Skatan förstås välja en bild med en … ja, vad tror ni … med en skata på naturligtvis …
(Skatan knäppte bilden av skatan i Skarpnäck hemma på köksbordet … därav kvaliteten.  Det fanns en hel del bilder som  Skatan egentligen tyckte var mer spännande och ”bättre” än denna men hon kunde ju inte låta bli … Skatan)

Och så var vi framme vid födelsedagsfirandet som pappa hade planerat och förberett  med presenter och födelsedagsverser  … inte bara till dagens jubilar … utan till alla … fast brorsan inte fyller förrän i november och Mannen i juli …

Pappa passade på nu när vi var samlade, sa han  och såg lite mer än vanligt trött ut … med ålderns rätt förstås.

Till Skatan hade han diktat följande:

Ett lappverk – kan  det duga som gåva?

Jo, det kan jag lova.

Peppar och salt – det finns ännu en krydda

för kroppens hydda.

En sockerströare för sånt som är sött

Här får du en riktigt gammal, dock icke nött.

P.

Och Skatan åkte hem med fantastiska peppar- och saltkar som gjorts av sameslöjdaren Lars Pirak och som hon alltid beundrat hemma hos mamma och pappa och med en sockerströare från morfars hem …

Mätt och belåten och full av intryck och presenter …