Etikett: Hemlängtan

Onsdagssjön

som de skulle runda heter Spechtensee (Hackspettssjön) … och den blev rundad men efter ”mångt och mycket”.

Redan när de svängde in på den lilla vägen som bar uppåt från orten Tauplitz påpekade Skatan att det måste vara fel väg. Det stod ingenstans på någon skylt att vägen ledde till Spechtensee … men en mer säker och envis person än Brigitte står inte att finna på denna jord. ”Det var rätt väg”. Det visste väl hon.

Så det så.

Det var som sagt brant … de åkte genom Almen (fäbodvallar) med korna utanför fönstret och skog skog skog  och nådde så småningom ett Gasthaus där det inte fanns en käft mer än ägaren …

Gretlhütte

Det var inte rätt väg.

(Det var väl det jag visste, tänkte en elak skata triumferande)

Men för hennes del spelade det ingen roll om det var en sjö de skulle runda eller om de vandrade på en liten väg, längs en porlande bäck i en skog.

Inte för StinaFinas del heller …

Efter en timmes vandring satte de sig i bilen och åkte till … Spechtensee … (envis som synden, som sagt)  där de först intog sin lunch och Skatan gjorde  som synes ännu ett undantag … … både med ölen och Backhendl (paneringen) … och gott smakade det … riktigt riktigt gott.

Sedan rundade de den lilla oansenliga … men vackra förstås … ”mosssjön” …

och for hem igen …

Snipp snapp snut så var torsdagssjörundningen slut.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

PS Nu längtar Skatan hem … till där HEM är ”på riktigt” … men det är två veckor kvar drygt innan det bär hemåt … Mannen har återbesök i Linz och skall till sin läkare i Leoben och …

Men det går ingen nöööd på henne förstås … det är bara det att … Borta bra men hemma bäst. DS

–

När Skatan efter dag 3 på Fridhems akvarellkurs tog sig en titt i Facebook …

vad fick hon se … ja, vad fick hon se om inte lilla Agnes som ätit blåbärspaj så det står härliga till där vid köksbordet på Femöre.

Och solen LYSER in, ser Skatan … och kanske kvittrar den lilla sädesärlan som envisas med att bygga bo på taket.

Här i Svalöv regnar det … och det gör det ordentligt.

Agnes  (Foto: Lilla e )

–  Spara lite paj till mig, Agnes … (men den har väl redan gått åt förstår jag) … för jag kommer på lördag! Det skall bli sååå kul att ses igen 🙂

Innan den där blåbärspajen verkar det ha vankats grillat för här står ju Mannen och ordnar med grillbriketterna så som de skall vara för att det som skall grillas grillas på det enda rätta sättet 🙂

Mannen (foto: Svärson II, I presume)

Skatan längtar hem …

Skatan längtar hem

… hem till sitt.

Och det gör StinaFina också.

Hem till sina egna jaktmarker.  Sin egen bädd. Till Husse.

Ja, Skatan längtar till och med efter Mannen. Lite i alla fall. Lite. 🙂

Trots att det är underbart att verkligen få lära känna lilla Alice under en lite längre tid, se henne skratta, höra henne gråta (det gör hon … så gott som … aldrig.) Hålla och bära henne och möta  hennes ögon som långsamt fylls av ett igenkännande leende och så ett gurglande skratt.

Trots det.

Trots all god mat som jag serveras och som Skatan slipper att ”hitta på” själv. Trots promenaderna  tillsammans, Pa och Skatan och Alice.

Skatan och Pa kan fnissa och flamsa och skratta som två systrar … eller väninnor.

Trots att Sonen får vila och att Skatan kan hjälpa till med det … att han får ”återhämta sig” i lugn och ro …

Trots allt detta. Längtar Skatan hem.

Hem till sitt.