Jag visste det, jag visste det …

att Mannen skulle komma springande med tidningen i högsta hugg sedan han läst artikeln.

Skatan läser tidningen på ”rätt” dag … Mannen läser så många tidningar att han inte hinner med riktigt och läser dom som han inte hinner med i efterskott.

Ibland flera dagar senare.

Och nu kom han alltså triumferande och viftande …

– Är det den om internet och våra hjärnor?

– Hur kunde du veta det?

– Det är väl inte för inte som jag har varit gift med dig i över fyrtio år …

I Svenska Dagbladet i söndags ställdes frågan  Vad gör internet med våra hjärnor? av Johan Wennström, en av ledarskribenterna. Skatan  förstod direkt  att hon skulle få en ”gliring” från Mannen. När han väl kom ikapp …

Mannen tycker att Skatan bloggar för mycket helt enkelt och det vågar han inte säga men nu hade han fått  ett strålande argument mot bloggeriet … men glömde samtidigt att han själv sitter nästan lika mycket vid datorn som Skatan. Fast han läser ju ”nyttiga” grejer förstås … som börsutvecklingen, ekonomitidningarna … bla bla bla …

En av människans mest svårförvärvade egenskaper var förmågan till koncentration …  …  …Vi tänker kanske inte så mycket på det i dag, men till exempel skärpt läsning bland de breda folklagren var en gång en oerhörd utveckling och, ja, seger.”

… skriver Johan Wennström som har läst och funderat över en bok av författaren Nicholas Carr, Shallows, med undertiteln What the Internet Is Doing to Our Brains (Vad internet gör med våra hjärnor)

– Vad gööör internet med våra hjärnor?

– Blir vi helt enkelt fördummade?

Det verkar faktiskt så …

Det tycks som om internet har en betydande inverkan på vår kognitiva funktion, och som om nätet till och med kan rita om våra hjärnors utseende … … … Internet, ett kaotiskt och flytande medium, har vässat många färdigheter men även begränsat koncentrationsförmåga och minne.

Och den här fördumningen och förändringen i hjärnan går visst  ”häpnadsväckande fort när man börjar tillbringa mer tid framför datorn”

Det lär till och med redan finnas motrörelser … (en för ”slow reading” t ex)  mot internetanvändningen och dess baksidor. Att den förstör våra hjärnor och ritar om deras utseende.

Själv måste Skatan säga att hon inte känner sig det minsta fördummad … och hon frågar sig (lite fördummad) vad man sa  och skrev för ”avskräckande” böcker och artiklar då … på den tiden … när det man kallar ”folket”   började läsa böcker mer allmänt, började lyssna på radio, började se på TV …

Tvärtom känner sig Skatan mer snabbtänkt och alert  i ”knoppen” … mer med i tiden … mer uppdaterad än någonsin tidigare. Faktiskt. Att hon på senare tid  inte kommer ihåg ett eller annat namn … eller en eller annan boktitel …. skyller hon mer på åldern. Och då kan hon ju … lätt som en plätt … leta upp det mesta på internet.

Och Johan Wennström avslutar också sin artikel med att internet … ändå … är omistligt. Man kan helt enkelt inte backa tiden.

”Men kanske borde vi frossa lite mindre.”

Det har visat sig att fler än Skatan har tänkt till … om det här med hjärnan, vår viktigaste muskel: Åsa, SpaceAgeGrandma och så Robban … ”so far”.

Vilken syncronicitet