Etikett: Kalas

Idag är det dan före dan … igen

… innan Skatan, Mannen och StinaFina och Brigitte åker söderut via Yngsjö och familjen S … till Wittenberg och storkarna … till Erlangen och Willi och Gaby … och slutligen till Bad Ischl och … och  … hemma dääär.

GetAttachment.aspx(Willi, kapten på sin älskade Strijela i Kroatien. Ett foto som Willi själv tagit eller åtminstone låtit ta och skickat till Skatan)

Igår kom vi så hem efter en välfylld weekend i Stockholm.

Vi kom upp vid lunchtid till Stora E och tog genast StinaFina med oss över Gärdet till Etnografiska museet där en ny resaturang öppnat och vi kunde sitta ute i lä och inta en urgod kantarellpaj och njuta av en av de sista ”utesittarluncherna” i sommar. Åtminstone här hemma i Sverige. Tror jag.

IMG_4218Spegelbild på den på maten väntande Skatan

IMG_4220Interiören med de festliga lamporna, gjorda av … Gudrun Sjödén … tror jag, har jag för mig att jag fick reda på …

IMG_4221Och så satt vi där i solen och njöt av den där goda pajen. StinaFina var med men syns, som syns,  inte på bild …

Strax efter maten gav sig Skatan iväg för att leta efter halsbandet med stort H och hittade det efter mycket om och men och in och ut i affärer i den affär på Karlavägen där lilla E köpte sin brudklänning, Thalia … men det halsbandet får ni se en annan gång. Huset sover och ja … ja, ni förstår.

Däremot kan jag visa en bild på den otroligt fina höstkrans som Brigitte snodde ihop sen vi kommit hem hit igår. Gjord av höstens och skogens ”gåvor” som vi tillsammans plockat på en Morgonrunda med StinaFina …

IMG_4225Närbild … och så …

IMG_4222en bild på Brigitte med sitt verk.

Skatan … som har tummen mitt i handen … är djupt imponerad.

Festen som Mannen och jag gick på för att fira vännen Macks 60 år var förstås överdådig. Snittar och pärlande vin, Vättern-kräftor med snaps, öl eller vin … så många man orkade äta och dricka och så glass med hallon. Och så kaffe med avec och så mera vin eller drinkar och så vickning …

Dans och glada grabbar förstås. Fullt ös på musiken. Vi var 120 gäster och lite fööör mycket för en gammal skata. Nuförtiden gillar jag mindre sammanhang. Sex till tio personer är alldeles lagom.

Men det var kul att bugga med vännen Fernando … och det vaaar en fantastisk fest. Förstås.

Överdådig var bara förnamnet.

Vid 1-tiden drog vi hemåt till Lisen och Fernando på Bondegatan där vi avslutade med lite skvaller och ännu mera vin innan Mannen och jag drog till Folkungagatan där vi två skulle kvarta.

Jag älskar Söder. Skulle Skatan bo i Stockholm igen så är det där hon skulle häcka.

Säger Hej då … kanske på ett tag … eller så ses vi ikväll.

I morgon bär det av och dååå blir det kanske paus i bloggeriet. Njaa … i Yngsjö kan jag kanske krafsa ner några rader … men sen dröjer det till slutet av veckan när Skatan landat igen … i Bad Ischl.

Så var det då dags. För årets första kräftskiva …

… och Skatan hade bestämt att ikväll … i går kväll alltså … skulle hon verkligen avnjuta drinken med tilltugget och sen  kräftorna och snapsarna och sångerna och ölet och efterrätten och kaffet med avecen och …. avnjuuuta och njuta och inte tänka på morgondagen.

Det heter ju som sagt Carpe Diem … Fånga Dagen.

Vi var ju bland vänner. Bland gamla goda vänner som alla känner Skatan och Mannen sen vi var tonåringar och en del gick till och med i lekskolan med Mannen … så Skatan kunde liksom slappna av … och bara vara …

Så det var hon. Bara var och åt och drack. Och drack och åt och sörplade och spillde . Kräftorna kom från Båvern och var så jätte jätte jättegoda. Och snapsarna var många och kalla och goda och sångerna därtill …

Se bara … IMG_3893 Visst ser den läcker ut … eller hur? .

I morse när jag vaknade till Morgonrundan med StinaFina  i ett varmt sovrum kände jag en lätt ruelse och till och med lite bubbel eller vad man skall kalla det någonstans där i magtrakten och ett huvud med ett blytungt band virat runt … kändes det som.

Men efter Morgonrundan och  frukost och kaffe och prat med andra som ”bodde kvar” och värdfolket släppte det och det blev en varm skön härlig söndag som låg framför mig.

Utan någon Ågren alls på axeln.

Och … sen …

väl hemma igen på Femöre tog jag sommarens (skandal!) första bad i havet och simmade lojt och lättjefullt i vattnet. Men så var vattentemperaturen 24 grader också.

En riktig glidarsöndag, som Lilla Blå kallar det … en riktig glidarsöndag.