Strömstad och Gustavsfors, Bohuslän och Dalsland

Skatan for till Strömstad och Seglarbyn för att starta sin resa hos Syster Yster och Salli, där Skatan och StinaFina stannade några dagar innan de fortsatte gemensamt till Dalsland och Gustavsfors för att träffa kusin Ulla-Britt som de inte sett på ca 60 år.

Det var jättekul att återse Seglarbyn som Skatan inte heller hade besökt på mycket länge men själva stugan var sig lik inomhus eftersom mycket av mammas och pappas möbler fortfarande används av Syster Yster. Och de hann med massor på de två och en halv dagarna som de hade innan de for vidare.

Hundarna skulle ju ha sitt och det blev långa vandringar till olika ställen som Syster Yster ville visa Skatan igen. Utsiktsberget med utsikt vida omkring bl a mot Syd Långö där de också firat semester när de var små med mamma och pappa, Seläterstranden och hamnen. Capri med sina lena bohuslänsklippor och Strömstadsstadsdelen som såg ut som ett litet Venedig med sina kanaler och hus med båtplats vid farstun.  En dag for de till Vrångsholmen och utställningen Skimmer där också Vivianne E Rosqvist med signaturen Vivia ställde ut några av sina fantastiska glasskulpturer tillsammans med 19 andra konstnärer. Och på hemvägen åkte de till Resö och åt gudomligt goda räkmackor på hembakat rågbröd.

Dagarna hos Syster Yster gick fort … vädret var för det mesta nådigt utom en dag då det regnade och de hann bli rejält blöta på sin Morgonrunda men sån´t väder får man ta om man semestrar i Sverige där det ju hör till med omväxlande väder.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På fredagen startade de sin färd efter Morgonrunda och lunch i var sina bilar  mot Dalsland och Gustavsfors och kusin Ulla-Britt som nuförtiden kallas för Ulla och hennes man Reine och labben Kim. Det var ett spännande möte eftersom de inte setts sedan de var barn och de hade verkligen mycket att prata om och minnas. Ulla och Reine tog dem också med på en dagsutflykt till slussarna och akvedukten vid Håverud i sin bil som for genom det mest omväxlande landskap man kan tänka sig. ”Sverige i miniatyr” säger man där att det är…   berg och dalar och slättland, sjöar och djupa skogar. Själva Gustavsfors  är en f d bruksort med ett fint litet kapell, sluss och t o m ett tyskt bageri där man kunde köpa riktigt tyskt surdegsbröd, vandrarhem och några restauranger och fina promenadvägar för dem och hundarna.

Trots att de fick se så mycket av Dalsland hann de ändå med att prata och ha det mysigt hemma hos Ulla och Reine och Kim och det tyckte nog hundarna också.

Skatan och StinaFina for så hemåt åt sitt håll österut och Syster Yster och Salli åt sitt håll västerut efter fina dagar i ett nytt landskap som gav mersmak.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kusin Jan

Trots att Skatan har lite att stå i inför måndagens 70-årsfirande av Mannen och också var bortbjuden på kvällen kunde hon inte säga nej när pappa ringde och tyckte det skulle vara roligt om Skatan fick träffa Jan, pappas systerson och alltså hennes kusin, som skulle komma på besök ända från Österrike där han och hans hustru bor sedan några år tillbaka.

Och det ångrar hon inte en sekund …

Hon hade inte träffat Jan sen … ja hon veeet inte hur längesen det var … sen någon gång i barndomen men kände genast igen honom när han stod där i dörren …

Jan och hans hustru Marianne hade inte kommit landvägen utan seglat upp längs ostkusten från Bremen (tror Skatan) och låg nu förtöjda vid Västerbron så Jan hade kunnat ta sin (hopfällbara) cykel till pappa som ju bor ett stenkast från bron  på Högalidsgatan.

Marianne ,som är finlandssvenska, hade flugit över för att hälsa på sin släkt  i Finland och var  inte med.

Jan och Marianne med åtta av sina tio barnbarn på en bild som Skatan fotograferat av … 

Jan berättade om sitt liv med sin stora familjs och pappa visade brev som Jans mamma, faster Kerstin,  skrivit  i sin ungdom och de  tittade på gamla böcker som är ett gemensamt intresse  och drack kaffe och åt av Skatans medhavda ”prov”-tårta som var ännu godare än den var när den var pin färsk.

Under sitt yrkesverksamma liv bodde Jan och Marianne med sina fyra barn i Ystad men alltefter barnen blivit vuxna och flugit ur boet har familjen sannerligen blivit utspridd och ”global”.

En dotter bor i Malmö och har tre barn, en  dotter är gift med en österrikare och bor i Barcelona med  tre barn, ytterligare en dotter är gift med en fransman och bor i Lyon och har också tre barn. Och så sonen, som bär sin farfars namn  helt och hållet och bär släktnamnet vidare,  Åke Kullenberg, är gift med en kinesiska, har ett barn och bor i Hongkong.

Det var det hele … om nu inte Skatan fått något om bakfoten …

Och de, Mannen och Skatan, som klagar på att deras barn och barnbarn är så utspridda och bor så långt bort. De kan verkligen ”slänga sig i väggen” vid en jämförelse.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det pratades förstås släkt och släktforskning som ju har varit pappas stora intresse liksom farfars,  det kanske inte direkt är Jans intresse men däremot hans bror Kristers och så … som sagt … grävdes det fram gamla böcker skrivna på lumppapper och därför välbehållna fick Skatan lära sig  … och… samtalen böljade ledigt fram och tillbaka.

Efter några timmar såg Skatan att pappa var ganska trött och nog behövde vila så Skatan och Jan  bröt upp tillsammans och skiljdes glada åt att ha träffats igen.

Och Skatan susade hemåt och hade tid att vila ett tag innan nästa begivenhet … middagen hos grannarna 🙂