Trots att Skatan har lite att stå i inför måndagens 70-årsfirande av Mannen och också var bortbjuden på kvällen kunde hon inte säga nej när pappa ringde och tyckte det skulle vara roligt om Skatan fick träffa Jan, pappas systerson och alltså hennes kusin, som skulle komma på besök ända från Österrike där han och hans hustru bor sedan några år tillbaka.
Och det ångrar hon inte en sekund …
Hon hade inte träffat Jan sen … ja hon veeet inte hur längesen det var … sen någon gång i barndomen men kände genast igen honom när han stod där i dörren …
Jan och hans hustru Marianne hade inte kommit landvägen utan seglat upp längs ostkusten från Bremen (tror Skatan) och låg nu förtöjda vid Västerbron så Jan hade kunnat ta sin (hopfällbara) cykel till pappa som ju bor ett stenkast från bron på Högalidsgatan.
Marianne ,som är finlandssvenska, hade flugit över för att hälsa på sin släkt i Finland och var inte med.
Jan och Marianne med åtta av sina tio barnbarn på en bild som Skatan fotograferat av …
Jan berättade om sitt liv med sin stora familjs och pappa visade brev som Jans mamma, faster Kerstin, skrivit i sin ungdom och de tittade på gamla böcker som är ett gemensamt intresse och drack kaffe och åt av Skatans medhavda ”prov”-tårta som var ännu godare än den var när den var pin färsk.
Under sitt yrkesverksamma liv bodde Jan och Marianne med sina fyra barn i Ystad men alltefter barnen blivit vuxna och flugit ur boet har familjen sannerligen blivit utspridd och ”global”.
En dotter bor i Malmö och har tre barn, en dotter är gift med en österrikare och bor i Barcelona med tre barn, ytterligare en dotter är gift med en fransman och bor i Lyon och har också tre barn. Och så sonen, som bär sin farfars namn helt och hållet och bär släktnamnet vidare, Åke Kullenberg, är gift med en kinesiska, har ett barn och bor i Hongkong.
Det var det hele … om nu inte Skatan fått något om bakfoten …
Och de, Mannen och Skatan, som klagar på att deras barn och barnbarn är så utspridda och bor så långt bort. De kan verkligen ”slänga sig i väggen” vid en jämförelse.
Det pratades förstås släkt och släktforskning som ju har varit pappas stora intresse liksom farfars, det kanske inte direkt är Jans intresse men däremot hans bror Kristers och så … som sagt … grävdes det fram gamla böcker skrivna på lumppapper och därför välbehållna fick Skatan lära sig … och… samtalen böljade ledigt fram och tillbaka.
Efter några timmar såg Skatan att pappa var ganska trött och nog behövde vila så Skatan och Jan bröt upp tillsammans och skiljdes glada åt att ha träffats igen.
Och Skatan susade hemåt och hade tid att vila ett tag innan nästa begivenhet … middagen hos grannarna 🙂
Skatans tankar 
Oh så underbart; tack Eva så roligt att höra en del av de dina, sannerligen en globalfamilj. Och där mitt i allt sitter lilla pappa. margareta
Ja det var verkligen roligt att träffa Jan igen … och nu kommer de alla tre syskonen troligen till pappas 100-årsfirande också. 🙂
Kram!
Jag förstår att det var väldigt trevligt att få träffa kusin Jan efter så många år och få höra hela historien om familjens öden och äventyr.
Nästa vecka har Eva arrangerat en kusinträff på Stenstugu, men de kusinerna är ju inte så avlägsna förstås, men det ska bli kul ändå.
Kram, Ingrid
Ju äldre jag blir ju roligare är det med släkten och jag förstår att det blir skojigt med den där kusinträffen på Stenstugu som Eva arrangerar. Att det ”strulat” med vår och att vi därför inte träffats på länge har sina ”rutiga och randiga” orsaker (pappa och hans syskon drog inte jämnt alltid och så bodde de långt från varandra och då låg inte försoningen så nära).
Kram!
De oväntade mötena kan ibland bli de allra bästa. Det är en chans livet ibland ger oss helt överraskande
Så är det förstås … 🙂 … det är det som är så härligt med livet. Att det ständigt överraskar. 🙂
Kram!
Så trevligt att det blev av och att du fick träffat din kusin igen. Trevligt för din pappa också som fick ”sammamföra” er efter lång tid. Min ena kusin har jag mycket nära kontakt med och det är trevligt.
Kram
Det var roligt att pappa ringde. Just då kände jag egentligen inte för att åka upp till Stockholm eftersom jag har mycket att stå i här hemma just nu (”alla” kommer till Mannens 70-årsdag) men jag är glad att jag gjorde det i alla fall.
Kram!