StinaFina mår bättre, har svarat fint på den nya medicinen … men har fortfarande blodblandad vattnig diarré … så …
– Jag vill inte släppa hem henne innan hon är lite bättre och inte blöder längre, sa veterinären, som kommer från Danmark eller Norge och har en egendomlig dialekt så att han är lite svår att förstå ibland. Men en sak märkte hon … att också veterinären var mer positiv idag än igår …
Skatan vill ju inte heller att han skall släppa hem StinaFina i förtid. Skräcken är ju att komma hem och sen vara tvungen att åka tillbaka igen …
– Hon är piggare i alla fall, 🙂 … sa han
Och en stor sten föll från Skatans hjärta.
Skatan frågade om hon kunde hälsa på henne om StinaFina inte fick komma hem i morgon heller.
Det gick bra …
StinaFina skulle säkert bli glad att få träffa sin matte igen … Det värsta är att hon kanske blir jättebesviken när hon förstår att hon inte får följa med Skatan hem igen direkt tänkte Skatan. Men veterinären sa att för det mesta var det i alla fall positivt för hundarna att få träffa sin matte och husse .
Och då kan ju inte Skatan låta bli förstås …
Skatan har tagit sig för att måla lite annorlunda bakgrund och fortsatt att peta i StinaFina-målningen som hon gjorde i Workshopen häromdagen.Nu har hon satt den inom glas och ram och såg direkt … förutom alla tummar på glaset … några detaljer som hon vill ändra på. För balansens skull. Det kännas i alla fall härligt att ha kommit igång lite med målningen igen.
Nu skall hon inte släppa taget.
Inte om den positiva känslan som hon fick idag … och inte om sin målning.
Snart är StinaFina och Skatan tillsammans igen.
Som en parentes måste Skatan berätta om en gammal visa med många verser som ett hembiträde * … Ensi hette hon … ofta sjöng och som Skatan älskade. Margith har sjungit den för henne många gånger också. Den här visan har i alla fall ringt i huvudet på Skatan hela tiden … ända sen man sa …
– Inte idag .. men kanske i morgon. I morgon … då kanske … då kan hon kanske få komma hem …
Ni vet nog vilken visa det är.Eller hur?
Jo men visst … I en sal på lasarettet
Nu kommer inte StinaFina-visan sluta så här sorgligt … det är Skatan alldeles övertygad om … men ändå har den bitit sig fast och snurrar runt därinne …
* Ja, jag vet … Skatan är både gammal och tja … vi hade hembiträden när Skatan var liten …
58.757865
16.992402