Etikett: översättare till kinesiska

Krigsrubrik på kultursidan

mötte Skatan idag när hon slog upp dagens SvD

IMG_8513

Det är akademiledamoten Göran Malmqvist och poeten Li Li som krigar och kastar skit på varandra.

Och det går  sannerligen vilt till.

Rena rama pajkastningen …

Hur  Nobelpristagaren Tomas Tranströmer  ska översättas och tolkas till kinesiska är vad det hela handlar om.

Bråket började i oktober i år, då Malmqvist var på besök i Kina, bland annat för att lansera sin nya tolkning av Tranströmers ”Sorgegondolen”, ”Den stora gåtan” samt den självbiografiska essän ”Minnena ser mig”. Böckerna publicerades av ett förlag i Shanghai, och under ett möte med pressen förklarade Malmqvist att tidigare översättningar tyvärr hade många fel. (Ricki Neuman i SvD)

Och Li Li svarade med besked.

Han kallar Malmqvist för ”en skata som skiter på mitt huvud”  i en dikt i sin blogg och fortsätter med ännu en dikt när han attackerar Malmqvists hustru, Chen Wenfen …

som av Li anklagas för att vara ”smart och ambitiös”, ha gift sig till ”position”, och bara sitter och väntar på att ”den gamla tjuren ska dö”.

Malmqvist går till motattack med ett inlägg på sin hustrus blogg …

Han kallar Li ”en elakhjärtad person”, förutom att han är ”en dålig poet och en ännu sämre översättare”. Sedan går Malmqvist över till att börja förteckna de 136 fel som han anser att Li har gjort sig skyldig till. Bland annat har han översatt ordet kantarell till karamell.

”Byt yrke!” är sinologens kärva uppmaning till Li Li.

Nu kan inte Skatan säga så mycket om vem som har ”rätt” och vem som har ”fel” i den här striden eftersom hon inte behärskar kinesiska.  Men att Li Li använder skatan (i och för sig inte Skatan) som fågeln i  en nedsättande bemärkelse när det finns så många andra fåglar i vår Herres hage att välja mellan väger inte till Li Lis fördel. I väst är visserligen skatan en sorgens fågel och tjuvaktig och allmänt opålitlig men i öst anses den ju vara en balanserad fågel.
***
Skatan är ofta starkt knuten till mänsklig bebyggelse, en så kallad kulturföljare (Skatans kursivering), och uppträder både i städer och på landsbygden. Den häckar också i kustområden. Skatan är allätare och ses ofta proviantera på marken. Den äter både animalisk och vegetarisk föda under hela året.
—
I Kina (鹊 què) och Japan ses skatan som ett lyckobud, som särskilt tillkännager en glädjande tilldragelse, oftast en födelse eller ett besök.
—
På grund av sin svartvita fjäderdräkt har den setts som en symbol för yin och yang. I Korea äras skatan som nationaldjur och som lyckobringare. I berättelser representerar den de svaga och värnlösa.  (Wikipedia)
Kriget mellan Göran Malmqvist och Li Li  har förmodligen sin grund i deras helt olika sätt att se på vad en översättning innebär.

Enligt Göran Malmqvist är ”den idealiske översättaren en skicklig hantverkare med stor respekt för sitt arbete”, under det att Li Li inte ser det som avgörande att vara bokstavstrogen, utan det viktiga är istället att förstå den nationella mentaliteten hos mottagarna, göra innovationer i texten, så att läsarna verkligen kan uppleva det som åsyftas. (Ricki Neuman)

Men en sak tror Skatan ändå inte Tomas Tranströmer skulle bli så glad för … att hans noga valda ord ”kantarell” översattes till ”karamell” av Li Li … ”så att läsarna verkligen kan uppleva det som åsyftas” …

Inte samma smak liksom … inte tillnärmelsevis samma sak liksom …

och att använda skatan som en skitande fågel i sitt utbrott mot Göran Malmqvist vittnar också om att Li Li kanske inte kan förmedla innebörden ”så att läsarna verkligen kan uppleva det som åsyftas”.