Ja … i morgon kommer flyttbilen och packar, kör och levererar möbler och kartonger. De packar inte upp. Det får Skatan och Mannen göra själva.
Och det är självvalt 🙂
Det är bara en enda natt kvar i Villa Skogsberg.
På eftermiddagen åker Skatan med StinaFina till Titti. Hon börjar bli liiite nervös av all röra här och flaxandet hit och dit. Så hon har det helt klart bättre där än här.
See you … vad det lider.
För nu måste Skatan fortsätta med röjet 🙂
… på riktigt.
Våningen badade i ljus när de med sina egna nycklar öppnade dörren dit in. De hade varit hos mäklaren och fått dom och nu var de där för att träffa ”byggherren” för att kolla upp de sista justeringarna.
Allt var OK … utom fönstertvätten ..
Men flyttlasset går inte förrän på tisdag och det skulle genast göras nu på eftermiddagen.
Idag såg man både Nyköpingshus … svagt längst till vänster med snö på tornet (tror Skatan i alla fall) … och Nicolai kyrktorn är tornet längst till höger. Och mellan dem en rykande skorsten.
Fast vid en närmare titt tror Skatan faktiskt att Nyköpingshus syns svagt mellan det där tornet med snö på taket och den rykande skorstenen. En svag svart taklutning …
Nu kan de dra en lättnadens suck ..
Snart i alla fall.
Ingen mer snöskottning, ingen trappstädning. Det är bara att stänga och låsa om sig och sticka iväg … om så skulle vara. 🙂
Igår var det dags att välja till det där ”extra” för Mannens och Skatans och StinaFinas blivande hem …
Dags att välja färger, golv, klinkers, dörrar, dörrhandtag, knoppar … bocka av det som de ville ha kvar av standardutbudet och berätta vad de ville ha som tillval.
Och göra en femrummare till en fyra …
Det tog tid … och allt gick inte an …
Det blev en del kompromisser.
Till exempel fick de inte välja 20 x 20 golvplattor till badrummet som de har idag (någon ny byggnorm förstås ställde till det… badrummet var helt enkelt för litet för det valet) … och det är inte riktigt säkert att de får välja svartvitt … alltså varannan svart och varannan vit platta heller.
Den som lever, den får se.
Efter tre timmars slit var de så gott som färdiga i alla fall … och kunde se sitt blivande hem i andanom,
Söderblick.
Och utblicken var inte så pjåkig ändå …
De fick nämligen chansen att åka upp i en så´n där skranglig bygghiss och titta söderut från sin egen lägenhet … och Skatan blev faktiskt glatt överraskad.
När de tittade ut över det fula husets tak mittemot såg de verkligen stan därnere … klockstapeln och tornet på Nicolai kyrka .
Huset heter inte Söderblick för inte …
Så hade hela förmiddagen försvunnit och en del av eftermiddagen med …
Hem, hänga tvätt som hade tvättats under tiden … sin bokade tvättsdag missar man inte när man varit borta ett tag … slänga i sig lite mat för att sedan åka till Femöre, lämpa av Mannen och åka tillbaka för bokade ansiktsbehandlingstimmar hos Sara.
Som blev rena tortyren.
Skatans ben spökade förstås … och inte bara dom … hela Skatan … armar, ben, axlar och ansikte satte igång att krypa i, pirra, retas så att hon för sitt liv inte kunde ligga still utan måste upp och hoppa titt som tätt. Det verkar vara ögonbrynsplocket som triggar så nästa gång ska plocket få avsluta behandlingen istället för att som igår börja den för att sluta med de mer avkopplande delarna …
Ut till Femöre igen och ner till vår egen lilla gräsandshona.
– Hade hon lyckats med bedriften att kläcka äggen och få sina ungar.
Skatan har ingen aning …
Redet var tomt …
och det enda som fanns kvar var ett skal som låg en bra bit därifrån …
– Vart har alla skalrester tagit vägen? undrar Skatan.
Det måste ha varit ett djur eller andra fåglar som hållit kalas medan Skatan & Co varit på vift …
– Väl?
Skatans tankar 