PS och tillägg

… till blogginlägget Tant Skatan

Tant Skatan … i hatten

Skatan har förstått nu att ”tant” inte är en titel som uppfattas  så ”negativt” som Skatan uppfattar den.  Hur som helst med det …men för Skatan är det i alla fall ett negativt tilltal.

Inte för att hon inte vill bli/vara gammal … det ääär hon och det är som det är. Hon t o m njuter av just det … men tant …

Och visst förstår Skatan att hon inte är … aldrig kommer att vara … på samma nivååå som yngre, jämlik dessa … resonera som de etc etc … hon är ju vuxen och mer än det … men tant …

Tant låter i Skatans öron så inkränkt, ett så i-ett-speciellt-fack-placerad där hon inte vill vara placerad och inlåst.

Bara för att hon är gammal.

Om Skatans barnbarns vänner skulle kalla henne för tant … so what? … Skatan faller inte död ner för det … men det markerar ändå en barriär, ett avståndstagande och inte bara respekt.

Så tycker hon av någon … inte djupare analyserad  … anledning.

Det bara är så …

Tant Skatan

Aldrig! … Aldrig i livet …

När Skatan var liten omgavs hon av tanter …

Tant Gerda, som passade oss syskon när föräldrarna var på vift, Tant Tullie och Tant Johansson … grannfruarna och bondmororna på landet där vi bodde om somrarna. (Varför en del av tant-titlarna följdes av ett förnamn, en del av ett efternamn,  vet inte Skatan.)

Mannen sa tant Inga till hennes mamma så länge hon levde,  tror Skatan…  trots att mamma flera gånger bad honom låta bli (det satt väl i ryggraden)  men han har ”lagt bort titlarna med pappa… och släppt ”farbror” … eller har han det.

Nej, jösses … han säger fortfarande farbror Sten.

Att säga något annat än tant Brita och farbror Carl-Axel om Skatans svärföräldrar var uteslutet.

Mannen sa ju inte ens ”du”  till dom. Det var far och mor …

– Vill far skicka mig smöret …

Det bara var så.

(Mannen sa  också vid något tillfälle att Skatans familj var som  ”zigenare”  (och positivt menat ) … många, okonventionella, stökiga  … tänk bara på söndagsluncherna … (men deeet är en annan historia)

Trots rätt ålder (65+), trots ”hemmafru”-liknande tillvaro … numera … och att ha stått tillbaka med en egen ”karriär” (helt frivilligt skall Skatan tillägga trots att hon så smått ångrar det nu när hon ser utdelningen i det ”orange kuvertet”)  och ”stöttat” Mannens  … och ”VABBAT” mest … och

… trots hennes vurm för hattar …

Trots all detta som definierar en tant …. saknar hon ändå en hel del av de yttre attributen

…gråbrunbeiga yllekappor med pälskrage, buckliga mörkgröna lurpor på det permanentade hemtonade håret och bruna handväskbagar hängande i armvecket. Med snörpta munnar släppte de ifrån sig halvhöga kommentarer …

och  de flesta inre  också … tyvärr.

…moral (flit, göra rätt för sig, hjälpa till), sparsamhet (stoppa strumpor och lappa kläder, äta upp – ”rest blir fest”),

En viss moralisk kompass besitter hon förstås … och gör både rätt för sig och hjälper till … men är  så lat, så lat, sååå … .

Så … nu var deeet sagt.

Och så kan hon knappast sy i en knapp …

– Varför detta … detta avståndstagande … just nu … till TANTEN … ?

Jo, Skatan läste ett reportage i dagens SvD Kultur om just Tantens comeback skrivet av Jenny Leonardz: Alla vill vara tant, ett reportage hon bara måste reagera mot.

ALLA vill verkligen inte vara tant … Skatan vill det definitivt inte.

Skatan  vill verkligen inte klamra sig fast vid något ungdomsideal. Skatan är stolt över sin uppnådda ålder … och hon vill verkligen inte  klä sig som en tonåring, spruta in botox här och var för att bevara  något som länge inte funnits där.   Men … bara för att hon  nått in i den tredje åldern och är kvinna … behöver hon ju inte förvandlas till TANT … tycker Skatan

–Det skedde en trendkantring under de tre senaste årtiondena, när ungdomsidealet tog över, något som bara drabbade västerlandet. Då blev också tant negativt. Nu svänger det igen, det finns en svag tendens att mogen ålder vinner respekt, även om vi inte har släppt ungdomsidealen, säger Kalle Bäck, historiker vid Linköpings universitet.

Så laddas begreppet återigen med något positivt.

(…)

Och sedan är det förstås, som vanligt, den stora 40-talistgenerationen som är rikstanter. I kraft av sitt antal dominerade de den framväxande ungdomskulturen i ett Europa som reste sig efter andra världskriget. Sedan tog de över yrkeslivet och nu marscherar de in i den tredje åldern, och tänker verkligen inte finna sig i att kallas något nedsättande. Och eftersom de bevisligen har blivit tanter så blir då tant ett stolt begrepp.
(…)  Det som lockar idag, när vi nu faktiskt har blivit tanter, är det mod som kommer med åren, och kallsinnigheten inför trender.

Och vi vet att inget är nytt under solen. Eller som Elin Ek påpekar i Supertanten: långkok heter idag slow food, hemlagat heter närproducerat, snåla heter konstadseffektivisera, begagnat heter vintage, (…)

Så det är bara att sitta still i båten, förr eller senare blir man modern igen.

Och hur det är med den saken … trend eller inte …

Skatan kommer  i alla fall ALDRIG bli tant, definiera sig som så´n eller uppfattas som sådan av barn och barnbarn (tror hon åtminstone). 🙂

Hon är  nostalgisk  (men över  en tid hon inte själv upplevt … ), en ”kärring” om man nu tvunget måste definiera henne efter ålder …men tant

Inte …

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,