… vandrade vi igår. Vi det vanliga gänget, Mannen, StinaFina, Brigitte och så Skatan …
… och det var spegelblankt, solen lyste och här på bilden skymtar Gosau-glaciären på Dachstein.
Skatan tog de vanliga bilderna på StinaFina förstås …
… men här med en ovanligt fin bakgrundsfärg … det turkosgrönblå vattnet.
Det porlade av bäckar och vattenfall …
Både naturliga och de som skapats av människohand …
En mycket bortskämd skata börjar nästan bli trött på det överdådigt vackra dramatiska österrikiska landskapet och längtar hem … ”jag längtar stenarna där barn lekt ” (Heidenstam) … och nu är det bara några dagar kvar på vårt Bad Ischl-boende för den här gången.
På kvällen bjöd vi hem Brigitte på middag som Skatan knåpat ihop efter italienska recept från vännen Fernandos nya bok, Oliv:
Bruchetta med tomat, rödlök och basilika som förrätt. Fiskgryta med pasta, fänkål, lök, tomatkross, vitt vin, vitlök hmm .. och så fisk förstås, lax, och gott brytbröd därtill. Efterrätt: glass rätt upp och ner. Därtill dracks rödvin … som Mannen valt ut och köpt. Skatan dricker och känner om det smakar gott. Och glömmer vad hon druckit medan Mannen läser om viner, smuttar och smakar och väljer och köper … och talar om viner.
Trots att Brigitte åkte hem relativt tidigt slocknade vi också tidigt efter att ha sträckt ut oss i olika hörn där i soffan …
Efter ett tag byttes hörn … StinaFina passade på… när Mannen för ett ögonblick lämnat sin hörna … att sträcka ut sig … i sin älsklingshörna.
Sträcka ut och sträcka ut … snarare kura ihop sig, tycks det som …
Skatans tankar 
Så mysigt de såg ut att ha det i soffan! Så fort någon av oss lämnar soffan så intar Miss E platsen på två röda. Konstigt egentligen för hon gillar att ligga svalt…
Så fin bild på Stina-Fina!
Kram!
Znogge! StinaFina älskar sina soffhörn … och hon vill alltid ligga i det hörnet någon av oss har intagit och är snabbt där om vi skulle resa på oss 🙂
Kram!
Så vackert. Det var klart när jag flög över härom dagen. Idag snöar det här. Jo det är faktiskt sant. Det har stormat så alla fina färgade löv har blåst av och det är 2 gr varmt. Jag fryser och skrivbordet är fullt med lappar (bara krångel o klater)
Skogsnuvan! Va? Snööö … redan. Oj vilken skillnad för dig att komma hem till snö från Italiens sol och värme. Jag förstår att du fryser. Klater? Var tvungen att googla på ordet. Vad betyder det för dig. ”slarvigt, stökigt?” Kramar!
Så underbar bild på vovven och havet!
Skatan vilka fantastiska bilder du tagit, framför allt på Stina-Fina. De är helt guddomliga. Förstår att det känns tungt att åka hem efter en sån fin upplevelse ni haft i Ö-rike. Men ni är ju inte hemma många timmar för det bär ju av till nya varma länder igen direkt. Minns inte vilket land, men kommer ihåg att jag ska vara hundvakt under den tiden. Och det ska bli jättekul,trots höstmörkret. Stina-Fina är alltid välkommen till mitt hem. Och vi ska ha kul tillsammans som alltid. Få sova i min säng och gosa. Varm kram
Bilden på StinaFina med havet i bakgrunden ser alldeles overklig ut.. Att det kan bli så vackra färger!
turez! Bilden tyckte till och med Skatan blev så fin så den får vara ”header” ett tag. Men det är inte ett turkosblått hav i bakgrunden utan en djup alpsjö, Grundlsee. Men lika fint vatten ändå 🙂 Kram!
nickan! Nej, inte tungt. Lätt … för jag längtar hem. Nu. Det konstigaste är att här kan man nästan inte misslyckas med bilder för det är så gudomligt vackert överallt … Ses snart. Kram!
Ingrid! Det är Grundlsee, inte havet, i bakgrunden. Jag förundras också över de fantastiska färgerna på vattnet i många av sjöarna här. Måste vara en kombination av berggrund, färg från himmel och berg och skogarna som gör det. Men vackra färger blir det 🙂 Kram!