Underhandsinlägg …

Skatan har  landat i Salzburg (plus (+) tolv (12) grader … var det när hon steg ur planet !!!) … åkt bil med Brigitte hem till Bad Ischl … installerat sig … åtminstone datorn som hon fick B att stanna och köpa ”påfyllning” till  … och nu brinner det i knutarna för snart skall hon träffa B med en väninna och bjuda på middag nånstans …

Så … jag återkommer i kväll med ett utförligare ”reportage” …

PS: En sak måååste jag bara berätta för jag tycker det slår alla rekord i familjen A. Äldsta dottern (i och för sig inte längre i familjen A)  är på sjukhus sedan igår … med en ny pneumothorax på den oopererade lungan … Är det en farsot i familjen??? … nånting med vädret ??? … Man kan sannerligen undra. Lungan var inte helt kollapsad som hos Sonen men hon skall vara kvar ett dygn till så de ser hur det utvecklar sig … Man tror inte det är sant … helt enkelt. Inte sant … DS

Nu längtar Skatan …

nu längtar hon till Österrike, till Bad Ischl, Bad Goisern ja … Salzkammergut … Östterrike

till bergen, vännerna, ja, till  människorna där … som inte har så bråttom, till landet  som är som det var förr  … i tiden …

till själva lukten, doften … till språket …

Hon längtar visst alltid bort … den här Skatan … alltid bort …

(Egon Schiele – vinterträd)

Peace & Love + Hubert von Goisern

… önskar jag kunde bli sanning.

Nu har Skatan köpt biljetter till mig, Ida och JoJo till nästa års Peace & Love i Borlänge.

Och nu börjat jobbet att ”lobbya” för att de tar dit även tysksjungande artister som Österrikes stora artist Hubert von Goisern, sångare, musiker och afrtibpic_02bfredsvän och förkämpe för friheten som ju är Peace & Loves tema i år.

Han är kompis med Dalai Lama som har besökt honom ett flertal tillfällen i Bad Goisern och på andra ställen. Han har varit i Afrika och i Tibet  och håller konserter i hela Europa. Senast, om jag inte misstar mig, åkte han utefter Donau söderut och gav konserter från Wien till Svarta havet …

Tyvärr finns inte den bredd av musik som han behärskar och spelar på youtube … men kanske det finns andra vägar att lyssna och bedöma om han skulle ”platsa” på Peace & Love. (Jag har några cd som jag kan avvara som lån t ex)

Hans konserter avslutar i alla fall i Österrike och Tyskland för det mesta med hans folkmusikbetonade låtar, sjungna på dialekt så som Weit Weit weg

som jag lyssnade mycket på i början på 90-talet när jag längtade hem …

Snabb halsning fran Doda havet …

… och Moevenpick Resort & Spa Dead Sea … ett paradis-hotell, en hotell-by med a l l t.  Lummig gronska i ett annars kargt bergigt okenlandskap, service dygnet runt, maten skall vi inte tala om … swimmingpools och egen strand vid Doda Havet dar vi flutit som korkar idag och det efter att ha intagit en fantastisk frukost simmat, solat, druckit campari/juice vid en av de manga poolerna, atit lunch, flanerat, atit Moevenpick-glass idag. Igar efter att ha anlant var det en overdadig middag forstas och sen magdans och drinkar, musik och ljummen varm stjarnklar natt.

Men det ar ju inte boeendet som har varit det mest fantastiska. Det ar landet Jordanien med sin kultur, sin natur, sina manniskor som har presenterats for oss dels av Stellan Lind, som ar gift har och har bott har i 10 ar minst och valdigt engagerad, dels av en inhemsk guide, Abdullah, av beduin-familj, vars farbror det forresten var som hittade papyrusrullarna vid Q-nanting (skall sla upp det nar jag kommer hem) och som salde dem for en hundring i svenska pengar till nagon som i sin tur gjorde en formogenhet pa dem forstas. Detta var en parantes.

Vi har varit i Aqaba forst och sen Petra. Och nu har vid Doda Havet. Men det ar sa mycket, sa fantastiska saker jag fatt lara mig och hora om … att det maste smaltas och sen presenteras i nagot sorts komprimerat inlagg framover. Nu snurrar allt runt i huvudet och …

Bara om man tanker pa  religionen … tre religioners ”vagga” finns ju just har  i Jordandalen och landskapen, landerna runtomkring: judendomen, kristendomen och islam … och alla dessa har uppstatt har … i detta karga land, bergigt och svartillgangligt med sina oknar …  och alla tre lever fortfarande och har blivit till varldsreligioner.

Det ar verkligen mycket att fundera over och skriva om och visa bilder pa och … sa jag maste verkligen koncentrera mig … till nagot sa smaningom … sa det blir … hmm… overskadligt eller vad jag skall saga.

Brigittes hus

Om några timmar … efter Morgonrundan, frukost och en sista översyn av vår lägenhet i Bad Ischl … lämnar vi för denna gången Bad Ischl och Österrike och”tuffar” hemåt med pick och pack.

Och vi lämnar också Brigitte och hennes hus.

Brigitte är ett av ”tre ben” … nej fyra förstås … inte att förglömma StinaFina (egentligen blir det ju 10 ben allt som allt men det låååter ju inte lika bra)  … när vi är här i Österrike.

Och har alltid varit.

Vår guide, vår ”gasthaus-wirtin” … nu bara när det gäller utskänkning av öl, vin och mat … tidigare …  innan vår ”egen” lägenhet … även vad beträffar husrum …

Brigitte är också Mannens ex-sekreterare, medvandrare på höga höjder (Nepal, Himalaya från Indien för att inte tala om alla berg här runtomkring) … och vår vän.

Hon bor vid en av Österrikes vackraste sjöar, Hallstattersee, och kan Österrike på sina fem fingrar, framförallt Salzkammergut som hon generöst har delat med sig av …

Vi är ett ”ménage à trois” … fast utan ”sexet” …  fast då är det ju inget ”ménage à trois”  … men ni förstår vad jag menar …

Vi gör a l l t   här tillsammans men … som sagt var … fast … inte helt och hållet alltså …

IMG_4655

Brigittes hus …

IMG_4656

IMG_4658

Uthuset och garaget … och en del av de dekorationer som finns både ute och inne …

IMG_4659

Runt Brigittes bord är det alltid fullt. Hon har många många vänner … främst karlar … och alltid är det några av dem som hon ”delar med sig” av till oss.

Vår krets här i Salzkammergut blir bara större … och större …

IMG_3014

och på något finurligt sätt lyckas alltid Brigitte ”trolla fram” mat och husrum … hur många oväntade gäster hon än får …

IMG_4575Äldsta dottern Michaela med Robert … senaste mannen i hennes liv … med hunden Schnapsi … stannade till exempel en hel vecka …

IMG_3023

Och här … vid ett annat tillfälle, nej, inte den här gången … sitter Brigitte vid sitt bord omgiven av ”sina män” …

Men … som sagt … idag, snart, är det återigen dags att packa ihop oss och sticka norrut och säga hej då till Brigitte, hennes hus, Hallstattersee, Bad Goisern, Bad Ischl och hela Salzkammergut och … Österrike.

IMG_4523

Det är alltså dags att tacka för oss … och säga hej då … för den här gången …

T S C H ÜSS …

Sista rundan för den här gången … runt en sjö … Gosausee

… vandrade vi igår. Vi det vanliga gänget, Mannen, StinaFina, Brigitte och så Skatan …

IMG_4792

… och det var spegelblankt, solen lyste och här på bilden skymtar Gosau-glaciären på Dachstein.

Skatan tog de vanliga bilderna på StinaFina förstås …

IMG_4791

… men här med en ovanligt fin bakgrundsfärg … det turkosgrönblå vattnet.

Det porlade av bäckar och vattenfall …

IMG_4784

Både naturliga och de som skapats av människohand …

IMG_4783

En mycket bortskämd skata börjar nästan bli trött på det överdådigt vackra dramatiska österrikiska landskapet och längtar hem … ”jag längtar stenarna där barn lekt ” (Heidenstam)  … och nu är det bara några dagar kvar på vårt Bad Ischl-boende för den här gången.

IMG_4796

På kvällen bjöd vi hem Brigitte på middag som Skatan knåpat ihop efter italienska recept från vännen Fernandos nya bok, Oliv:

IMG_4798

Bruchetta med tomat, rödlök och basilika som förrätt. Fiskgryta med pasta, fänkål, lök, tomatkross, vitt vin, vitlök hmm .. och så fisk förstås, lax,  och gott brytbröd därtill. Efterrätt: glass rätt upp och ner. Därtill dracks rödvin … som Mannen valt ut och köpt. Skatan dricker och känner om det smakar gott. Och glömmer vad hon druckit medan Mannen läser om viner, smuttar och smakar och väljer och köper … och talar om viner.

Trots att Brigitte åkte hem relativt tidigt slocknade vi också tidigt efter att ha sträckt ut oss i olika hörn där i soffan …

IMG_4797

Efter ett tag byttes hörn …  StinaFina passade på…  när Mannen för ett ögonblick lämnat sin hörna … att  sträcka ut sig … i sin älsklingshörna.

IMG_4782Sträcka ut och sträcka ut … snarare kura ihop sig, tycks det som …

Altaussee – min älsklingssjö

Igår var det så dags för att runda Altaussee – min älsklingsjö. Jag tror inte jag har varit här i Bad Ischl eller Bad Goisern utan att besöka just Altausse.

Sju kilometer runtom och med ett Gasthaus mitt emellan.

Som gjort för Skatan.

Och svindlande vackert.

Jag kan bara säga att ni sett bilderna förr … i annat väder … annan årstid … men likafullt tagna från samma vackra sjö.

Så …

Shoot …

IMG_4670

Vädret var fint … med ett och annat moln som tillsammans med berg och skog kunde spegla sig i det stilla vattnet …

IMG_4666

Man kunde vila sig på en eller annan bänk längsmed stigen …

IMG_4673

Spegel, speglingar … och åter speglingar …

IMG_4672

IMG_4671

… och tittade man ”genom” speglingarna såg man fiskarna simma omkring där nere i det klara vattnet …

IMG_4678Uppochnedvända världen …

IMG_4683

Dags för lunch och vila … för stora och små …

IMG_4681

Och så vände vi … nej inte vände utan gick tillbaka på andra sidansjön … den lite skuggigare, skogigare sidan …

IMG_4689Hur många bilder på en stig mot ljuset … bortåt … har inte Skatan tagit och visat genom åren … Jag tror jag skall försöka samla ihop alla i en mapp … Stig- och Allémappen … för kommande behov.

Jag älskar alléer och stigar omgivna av träd och … ja, ombonade … helt enkelt.

IMG_4700

Stinafina får sig en slurk också … inte av Gösser som vi utan kallt källvatten, vilket inte är fy skam det heller.

IMG_4665

IMG_4688

Det var Altaussee-rundan det. För den här gången …

Lurad

Visserligen visste Skatan att den här platån som vi skulle till låg på ett berg … men hade inte en aaaning om att det var så högt (1656 möh) och … att vägen dit … och framförallt hem … var så så …kroookig och brant.

Då hade jag stannat kvar på ”backen” … var så säkra.

Nåväl.

Solen sken därnere men när vi väl kom upp till Taublitzalm var det, om inte molningt,  fler moln som då och då skuggade solen och det blev mer höstlikt kyligt i luften …

IMG_4533Däruppe på almen … fäboden med ett svenskt ord … vandrade vi på vägar genom kohagar med intorkad koskit och njöt av natuuuren. Korna hade redan den 15 september givit sig neråt på lägre höjder … där Skatan också skulle velat befinna sig.

Det ääär ju vackert i Österrike. Det vet vi ju.

Det vackra skymdes av den skräck och fasa som Skatan hela tiden kände vid tanken på nerfarten, hemfärden. Mannen försökte trösta med att säga att jag ju varit uppe på Krippenstein på Dachstein och deeet ju var mycket högre.

Han fattar  i n g e n t i n g  !

Då for Skatan verkligen inte i en liten bil på slingriga vägar med möten … bakom  var och varannan kurva så man måste ut låååångt ut i kanten.

Hon trodde hon hade vant sig, Skatan.

Och det var ju förstås vackert …

IMG_4534

IMG_4538

IMG_4540

IMG_4542Ett litet modernt kapell stack upp sitt torn som en grå klippa bland de gråa bergssidorna och klipporna och stenarna …

IMG_4548

IMG_4557

IMG_4558StinaFina var förstås med och poserade lydigt på stenen där man visade vägen mot Werner-Banken, en hylla varifrån det var en fantastisk utsikt. Förstås.

IMG_4561Pausen närmade sig … för stora och små …

IMG_4563

IMG_4556

… och sen några kullar upp och ner … ännu mera sjöar och berg … och så hemåt, neråt …

Det knöt sig verkligen i magen och Skatans få bilder gör verkligen inte stupen och kurvorna rättvisa. När det var som värst låg hon ner tillsammans med StinaFina i baksätet …

IMG_4570

IMG_4573

IMG_4572

Fast ingen kan ju säga att det inte är vackert här i Österrike både på hög höjd och låg.

Men, men … Skatan föredrar helt klart att titta upp på bergen istället för att titta ner från dom.

Det är ett som är säkert.

IMG_4574

Dachstein … eller StinaFina på bergets (nästan) högsta topp

IMG_4452Här är Dachstein Gipfel (2 995 möh).

Fast inte riktigt sååå högt var vi. Då hade jag ju inte kunnat fota glaciären med sin högsta och näst högsta topp.

Gondolen tog oss upp till 2 200 meter över havet ungefär. Och det räckte.

Bra och länge.

IMG_4439Branta bergväggar fotade Skatan på väg upp i gondolen. Skatan blundade men slängde ut kameran då och då för att ta en och annan bild även på väg upp …

IMG_4446

Från början lyste solen från en nästan klar himmel … men molnen började torna upp sig bakom Dachstein Gipfel …

IMG_4451

IMG_4508Långt där nere ligger Hallstatt på vänstra stranden om Hallstattersee  och längst norrut Untersee, Bad Goisern, där Brigitte bor …

Molnen tornar upp sig …

IMG_4452

IMG_4490

Vi gick ut på en av de ”fem fingrarna” som hängde över bråddjupet och lät oss fotograferas …

IMG_4485IMG_4478

IMG_4456

Det lilla kapellet hade rests för att hedra de elva skolbarn med sina två lärare som 1954 hade bestämt sig för att vandra här upp på sin skolresa trots att lokalbefolkningen avrått. Man väntade snöoväder. Men de trotsade varningarna. Snön och det dåliga vädret kom och trots att de försökt gömma sig i hålor och skydd omkom de här uppe, elva tioåringar med sina två lärare. En tragisk olycka som u inte behövt hända.  Om man bara lyssnat  …

IMG_4480Brigitte och StinaFina kollar om molnen redan hunnit dölja Dachstein Gipfel … det börjar bli kallare …

IMG_4496En del vill färdas luftigare än i en gondol …

IMG_4497– Stå inte så långt ut på kanten, rådde Skatan Mannen … stolpen kan ju ge efter …

StinaFina stretar motvilligt mot att komma närmre avgrunden.

Vi åt soppa och drack en sejdel öl och träffade en man som Mannen och Brigitte hade mycket att prata om med . En kille, en sherpa, från Nepal som jobbade som servitör däruppe. Han kände sig säkert som hemma här på de höga höjderna …

IMG_4518

Hemma och bekväm på de här höga höjderna kände sig inte Skatan … Hon flaxar hellre omkring lite längre ner … lite tryggare där man kan andas ordentligt. Vi sa adjö till hundarna, ett gäng samojeder, som bodde strax intill nära gondolerna som skulle föra oss ner … i två etapper.

IMG_4519

IMG_4520… och så var vi då äntligen hemma och kunde slänga oss i sköna ställningar på Brigittes altan medan middagen, eller om det var kaffet,  förbereddes…

IMG_4525

IMG_4526

Snipp snapp snut … så var Dachstein-turen slut.

Här och nu – den första soliga Morgonrundan i Bad Ischl

Bild001Ut genom dörren, en blick upp mot bergen … Ser ut att bli en fin dag …

Bild002Och från andra sidan … i en våning i huset till höger bor vi … här i Ischl ..

Bild003Vi valde  att gå på andra sidan av die Traun med Esplanaden mitt emot …

Bild004… och så tillbaka … över en av broarna …Bild005Vi skall ju dit till ”skogen” under molnen där borta …

Bild006Väl inne i vår ”skog” poserar StinaFina välvilligt på en av bänkarna …

Det ser nästan höstlikt ut med alla bruna löv. Men de har säkert legat sen förra hösten.

Väl hemma dristade vi oss in i den ”förskräckliga hissen” …

Bild007Numera plockar Skatan av StinaFina kopplet innan vi entrar … För säkerhets skull.

Tänka sig. Dessa bilder har jag tagit med min mobil. Ibland blir de faktiskt riktigt riktigt bra.

Inlägget började jag på redan efter frukost … blev avbruten och kunde först nu mot kvällningen lägga in det.

Vi har varit med om en vandring till idag. StinaFina och jag. Och Mannen. Och Brigitte.

Återkommer.

Predigtstuhl…

Skatan var något ”tilltufsad” se´n igår… och har suttit mest hela da´n… utom när jag gick Morgonrundan med SF… förstås.

Framåt middagen åkte vi riktiga serpentinvägar (jag har verkligen vant mig …Djupingen!)   upp till Predigtstuhl … en bergstopp här…varifrån man har en fantastisk utsikt… och där man hade Frülingsfest (Vårfest) med umpabumpa-musik… eller åtminstone folkmusik. Dragspel, gitarr och sång… 

img_2976   Här skymtar Dachstein med sin glaciär i diset

Skatan intog bra platser …. beställde genast… så fort Mannen och Brigitte och SF försvunnit runt hörnet på sin vandring.. ja, då beställde Skatan genast Sachertarte mit Schlag (vispad grädde)… och kaffe… och se´n satt jag där och njöööt… och fotade och läste färdigt min bok… glodde på folk… lyssnade på musik… och hade det skööönt…

img_2987  Mellan bergen skymtar Hallstattersee och alldeles bakom berget till höger ligger Hallstatt. Det var där vi vandrade igår.

När Mannen, Brigitte och SF var tillbaka beställde vi in lunch… och öl…Skatan åt Bärlauch-soppa som var hur god som helst… Det gäller att utnyttja tillfällena… Ramslöken har ju en så kort säsong. Kaffe på maten… men ingen ny efterrätt. Den hade jag ju så att säga… tagit i förskott.

img_2988

En gul  ”trike” dök upp… och jag var tvungen att genast ringa Sonen… Han har en trike… fast en svart en… Nu får du skynda dig och putsa upp din… så du kan utnyttja den till max… i vår och sommar….sa jag till Sonen på mammors vis.

img_2984Eftermiddagen tillbringade vi på Brigittes altan… och se´n grillade vi… och se´n åkte vi hem… för i morgon åker vi till Leoben och Windischbühl och hämtar min … beställda…. keramiska… skata… eller skator…

img_3005

Solenleitung…. saltledningen från Bad Goisern till Hallstatt….

hallstattskallarnaSå hääär känner sig Skatan idag…. som ett sönderplockat skelett… som de i Hallstatts gravkapell… Det var just till Hallstatt vi vandrade… och hade jag kommit ihåg… att det var såååå brant… så´na bråddjup… sååå taskig väg på sina ställen… men… Minnet är som bekant… kort.

Det var en fin dag, sol med lite regnskurar då och då, men fin… Och nu skall ni får se prov på hur Skatan och Mannen och Brigitte och StinaFina  vandrade…. i en lång kavalkad av bilder… igen…

img_2926Det är svårt att få fram nivåskillnaden tycker Skatan (ett fall för Djupingen eller Znogge… att förklara)… men här är i alla fall utsikten norrut… mot  Bad Goisern och Untersee…där Brigitte bor…  

img_2930Vägarna var… som sagt… inte alltid lätt framkomliga….

img_2938img_2942… och det var långt ner till marken…där nere… 

img_2944img_2949

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

img_2951… och högt upp … innan himlen tog vid…

img_2952…vi gick genom ur och skur… där det var ganska halt … och läskigt … för en feg höjdrädd Skata….Som tur var hade jag kameran att klamra mig fast vid…

img_2954… långt därnere gick båten … som vi skulle åka över till andra sidan med….img_2955img_2957

img_2959… och se´n gick det utför… nedåt… på olikahöjdtrappsteg… Skatan med sin fot… oj oj oj oj … det var faktiskt det allra värsta… just att nedför…och så ”landade”  vi på den fantastiskt vackert belägna kyrkogården i Hallstatt där också gravkapellet med alla skallar finns (kyrkogården är liten och man har löst ”trångboddheten” genom att tatuera och märka skallarna och benknotorna och bevara dem i ett kapell)

img_2963

 

img_29671

Väl nere på torget… sökte vi oss ett café… där vi drack kaffe… och åt en stor smarrig Apfelstrudel med vaniljsås… fy skäms… Skatan… så var det med den karaktären… 

Vi lämnade … som sagt… Hallstatt med båt… Vattnet stod verkligen högt… och vi såg sta´n försvinna bakom oss…

img_2969… och så… så var vi över på den leende sidan… där vägarna var jämna och utan hinder… blommorna blommade och fåren hade blivit utsläppta i gröngräset… 

img_2971Skatan avslutar denna lååånga vandringsberättelse med ännu ett exempel på den fantasirika trädgårdskonst som man kan stöta på här…. 

img_2975Hatten är en tratt … huvudet en räfsa… näsan ett spadblad … och hakan som  är lite skymd här… är ett yxhuvud…

Idag… 1:a maj… efter Morgonrundan…

… då jag och SF i parken mötte en procession… ledd av en präst… procession-genom-parken-med-prast-i-tatenmumlande och mässande… och plockande med sina radband… De skulle säkert upp i bergen till ett kapell där för en morgonmässa… 

åkte vi … tillsammans med Brigitte… upp till Gossausee…bild002 för att promenera runt den (ungefär 8 km). Vi föflyttades raskt tillbaka cirka en månad i tiden… träden hade bara knoppar…vitsipporna blommade och det låg mycket snö här och var…särskilt bild005 där det gått laviner… Vi var mycket högre upp… och det märktes… Ett träd kom plötsligt dinglande över oss…bild013… man höll på att ta ner träden från ett otillgängligt ställe där en lavin gått fram… Landskapet var verkligen dramatiskt… bild008..Vi åt lunch däruppe… för att sedan snabbt ta oss ner…

och hem till Bad Ischl… som så här på eftermiddagen vimlade av folk… Nu börjar Bad Ischl-livet med musik, kurer och turister. 1:a maj är startskottet… 

Vi gick till Kurpark för att lyssna på körer… bild003för att sedan dra oss ner mot Esplanaden och Zauner… där vi intog kaffe och Sackertorte… (Skatan gjorde ett stooort undantag)..med vispad grädde…bild007

Allra längst bort kan man faktiskt skymta huset där vi bor… alldeles vid die Traun… 

Nog ääär det fint här i Bad Ischl… också!

PS: Måste bara tillägga att jag naturligtvis glömde kameran och bilderna är tagna med min mobil. Jag fick hela tiden ta bort bilder…. för att kunna ta nya… Den blev full… så himla fort..mobilen .DS

Altaussee… är ett måste när vi är här i Österrike…

så …igår vandrade vi… liksom vi gjorde i mars och i höstas …. runt Altausse (ca 8 km) . Det är alltid så vidunderligt vackert… och alltid visar jag dessa fantastiska vyer… vare sig det är höst, vinter, vår eller sommar….

Igår var det solsken och varmt… skärmflygarna (vad heeeter det hemmavid?) svävade högt uppe i klungor om åtta, tio stycken som en flock fåglar i olika färger. Skatan hade glömt kameran men jag knäppte så gott jag kunde med mobilen och fick en att fastna… men då var han redan på väg att landa…bild0021…Vattnet var … som alltid … spegelblankt … bild004… så spegelblankt och klart att man kunde se fiskarna simma …bild0071… och StinaFina… som egentligen är väldigt rädd att få tassarna blöta… kunde inte låta bli att gång på gång gå ner från stigen och ta sig en slurk..bild009…Vi hade tänkt att äta lunch på ett Gasthaus en bit på väg längs stranden… men… det … hööör och häpna …var stängt…så vi fick vänta tills vi kom tillbaka till Bad Aussee för ett skrovmål…

Inga skogsarbetare eller andra män med bar överkropp som kunde pigga upp… fanns …i sikte… så långt ögat kunde nå… Men… det var så underbart vackert…. naturen…vädret… stigen…vattnet… så deet var verkligen försumbart… för mig åtminstone… gamkäääring som jag blivit… Annat var det för några år sen…

På förmiddagen var vi på loppmarknad i Bad Goisern. Den var inte på långa vägar så stor och innehållsrik som den jag väntar på att gå på här i Bad Ischl på lördag … men jag köpte en fin ram i alla fall. eva-med-ramenJag letar alltid efter ramar … och bilder i ramar.. på loppmarknaderna..

Det var igår det… som vi vandrade runt Altaussee…

Siriuskogel tur och retur…

siriuskogel1885 skapades Siriuskogel för kejsarparet… som utflyktsmål och  utsiktspunkt…

Paret Anderson … Skatan och Mannen och StinaFina förstås… beslöt dagen till ära… att bestiga denna Kogel… igen. Ett försök gjordes ju i mars…men vädrets makter hindrade oss att nå toppen… den gången…

Denna gång gick det bättre…. Vi tog det branta lutet….  Mannen och StinaFina först… Skatan efter med kameran…img_2761img_2765img_2766Först via en del gator … sen tog skogen vid…En glänta dök upp med en jättesten… och en skylt… på vilken det  stod Lyckoplats ”Inflyttarstenen” (fri översättning som vanligt)… Vi knatade vidare… img_2770..mötte en ”häst” i en glänta… och så var vi framme…nästan…och läste på skylten…img_2772Ich bin Pumba…

Jag heter Pumba och hälsar varje gäst högt och ljudligt. Men hur vacker skäller jag inte? Skällande hundar bits inte – och så är det med mig…. o s v…

Denne bjässe hälsade oss verkligen välkomna. StinaFina pep av skräck över det väldigt fysiska närmandet av hundjätten…

Skatan drack kaffe (diskvatten till ett förskräckligt högt pris… men teg förstås…Det fanns ju liksom inget annat att tillgå..) och Mannen saft och StinaFina … vatten..

Och så fotograferades det där ovanifrån… img_2777

Esplanaden vid die Traun…

 

 

 

 

img_2776

 

Och vi skymtade hemmet vid Salinenplats… genom lövverket. Det är huset med det gröna taket… också alldeles vid die Traun…en av åarna som flyter genom Bad Ischl… den andra är Ischl…

På nervägen tittade vi upp… och såg en gubbe dingla i ett träd… hmmm… ganska högt upp… liite otäckt..

img_2779 . … det gick brant ner… Snart var vi nere på samma nivå som Esplanaden fast på andra sidan… img_2788

Vi gick över bron… mot  Elisabeth-huset… det gula hörnhuset.img_2787.. och hemmåt….

Nu skall vi äta sparris med hollondaise-sås… Vårens första för oss… och dricka vin därtill…

Det var full försommar när vi ….

… sent på eftermiddagen anlände till Bad Ischl…bild000

… och jag tog min första runda med StinaPinaFina..

Träden… de som inte var ”rumphuggna” var gröna … om de nu inte var översållade av vita blommor… körsbärs-, päron-, äpple-, kastanj-….

Skatan och StinaPinaFina tog den vanliga svängen längs Traun…

och tillbaka via Esplanaden…

Människor gick i T-shirt eller skjortärmarna… Det var 19-20 grader… fast det fortfarande låg snö kvar uppe på bergen…

Vi åt middag hos B, Mannens ex-sekreterare, och skålade i rosa champagne (inte badade pappa B… 🙂  … 🙂 ). När jag kom hem… installerade jag datorn… kollade runt lite… och döööök i den nybäddade svala sängen….

Vi stannar ofta i Weissenfels på nervägen… denna grå, smutsiga före detta östtysklands-stad… De har likasom inte fått snurr än på hjulen… Men hotellet är helt OK och utanför hotellfönstret blommade img_2682 kastanjerna med sina blommor som stod rakt upp… i givakt… och sträckte sig mot ljuset…och den blå himlen.

Ända se´n Skåne… hade Skatan råkat ut för en liten ….nej en stor oförklarlig dip…och hade gråtit mig igenom södra Skåne, färjöverfarten och halva Tyskland…

Det ”straffar sig” , ”tar ut sin rätt”… då och då… att ha så in i h-e ont i kroppen… heeela tiden… 😦   och kanske flaxa lite för mycket… Nu blev jag glad när jag mötte  ”sommaren”…

På Morgonrundan genom den soliga … men gråbeiga sta´n passerade SPF och jag ett väldigt ruffigt hus… där det satt en skylt…. bild003

Skatan drog upp sin mobil… och zomade in en aning för mycket (j:et i ”jüdischen” försvann … och ”-fels” … på slutet… )   Skylten säger i alla fall i fri översättning ungefär: Denna byggnad var ända tills den förstördes av  faschisterna den 9 november 1938 den judiska församligens i Weissenfels bönerum”…

Och byggnaden… verkar inte ha återställts se´n dess…. bild002

Vi stod en liten stund, SPF och jag… och begrundade människans ondska… som finns överallt… och ingenstans…

img_26782

Redan i Skåne, Yngsjö, Furuboda, Johannagården var det en riktigt vacker… men kyligare… vår eller försommar eller… Vi anlände sent och körde vidare väldigt väldigt tidigt men hann ändå titta på Svärson I:s nyanlagda upphöjda ”grönsakslåda”, hans nyplanterade potatisland… hans jordgubbsland… och Svärson I möter med rätta kameran med ett glatt leende… och stolt.. även om bakgrunden är den fuuula maskinhallen,  som Karin, påpekade…

Ida, mycket stolt ägare av EU-moppe, visade upp sina färdigheter bland konerna… och sin blanka, gnistrande hjälp. Körkorten är väl snart färdigt… misstänker jag… img_2670img_26711

Jo-Jo hoppade glatt på studsmattan… i… upp och ner… och hoppelihopp…

och… img_2675img_26771img_26771

Skatan-Mormor stod bredvid, hisnade, ojade sig, …. och var ”fjantig” som vanligt…

Inga vådliga flygturer för Skatan-Tjatan inte…

Idag trängde solen bort molnen och himlen …

… var klarblå några timmar. Mannen, StinaPinaFina och jag passade på att gå längs Hallstattersee från Bad Goisern. Där är det solsäkert längs dalsidan eller vad man skall säga…spegelblanktSkatan hade glömt kameran…förstås… och hittade ingen bild från just Hallstattersee utan ni får nöja er med en från Altaussee… för så hääär spegelblankt var det…

2008 …. höga berg och djupa dalar…. (del 2)

… Min tillbakablick skulle bli en ny blogg… om jag skall fördjupa mig i mitt  innehållsrika år 2008… Nu kommer den, tillbakablicken i punktform… trots verkligen höga berg (en nytt barnbarn,,, att få träffa mina halvsyskon, Kroatienresan…)… och djupa dalar (mina halvsyskons far gick bort … men på begravningen fick jag ju träffa dem och mina syskonbarn…, och min fina svåger, Mannens systers livskamrat I lämnade oss också).

Höga berg igen…. Den fantastiska julen tillsammans med Storfamiljen inklusive  de två systrarna till Mannen.

31 juli: Fortfarande  väntans tider

1 augusti: Vår fina lilla Agnes Inga Elisabeth kom till världen (uppe på bergstoppen, helt klart … med en vidunderlig utsikt…) lillan_vii

13 augusti : N-E begravdes och jag fick träffa mina halvsyskon (dal och berg på en och samma gång)

Andra delen av september: Kroatienresa till vänner, segling och Djupingen anslöt sig till oss (berg helt klart….)

Slutet av oktober: Pa kommer hem tillsammans med Sonen…. (bergstopp… )

November: Bad Ischl igen….

Julen 2008: Med Storfamljen i Yngsjö…. (höga berg…uppe på toppen helt klart)…

31 december: Nyårsnatt hos Goda gamla vänner i Nyköping (ett avslut på ett innehållsrikt år högt uppe på berget…)

Le Fin…. The End…. Slut …