och Skatan har sovit som klubbad.
Det kan ju delvis bero på att vi var på middag igår kväll hos gamla vänner från vår Söderfors-tid. Och ätit gott och mycket och druckit därtill. De hade också bjudit dit några fler som antingen bodde samtidigt med oss där i Söderfors eller tidigare eller senare. Ett par bodde i Söderfors de där åren som Mannen och Skatan tillbringade där … och bor fortfarande kvar.
Trots att det var en så kort tid var det fantastiska år. Och när det var dags att bryta upp till Borlänge … vägrade Skatan i det längsta. Jag älskade Söderfors.
Inte hade jag en aaaning om att min allra som bästa vän … fast det var hon ju inte då … Margith, också bodde där. Som det brukssamhälle det var var det skiktat och det ena skiktet liksom träffade sällan på det andra skiktet. Vi inflyttade träffade sällan och lärde känna de som var födda och uppvuxna där. Som tur är har det blivit bättre … även på bruksorterna … med den saken. Margith berättade för mig att hon sett mig susa fram på Nygatan på cykel med mitt röda hår och kläderna flaxande.
– Det måste ha varit du …
Vi ”gamla” Söderforsare som våra goda vänner ”samlat ihop” kom naturligtvis snabbt in på kommer-du-ihåg-snacket. Och vart-tog-dom-eller-dom-vägen-snacket. Och hade verkligen kul med alla de här minnena hela kvällen.
Sen vandrade Mannen och Skatan ”sakta hem genom stan”. Det var ju inte sommar men ändå en fin nattvandring genom ett tyst Stockholm upplyst av ”tidig” julbelysning och vanliga gatlyktor och skyltfönster.
Efter Skatans och StinaFinas Morgonvandring på Gärdet bjöds vi av Stora E på en överdådig frukost med a l l t . Ägg, grapefrukt, juise, kaffe eller te förstås, hembakat bröd, ost, skinka, korv, marmelad …
Pappa nästa … och sen hem.
Fast först hade vi hämtat ett lamm. Inte levande. Nyslaktat och styckat låg det fint i ett stort paket som B tagit med till jobbet. Numera har hon en riktig fårfarm därute i Rimbo. Jag kommer inte ihåg hur många hon låtit slakta i år men det var nog ett tjugotal.
Så då förstår ni väl vad som stod på middagsmatsedeln ikväll?
Jojomen … Mannen och Skatan åt lammkotletter med grillade rotsaker. Mums.
Antingen gillar man lamm … eller så gör man det inte.
Skatan gillar lamm.
Skatans tankar 
Znogge gillar inte lamm så det var tur jag inte hade vägarna förbi just denna helg 😉
Kram!
I Söderfors folkets park har jag spelat ett antal gånger i början på sjuttiotalet. Ett fint gammalt brukssamhälle!
Oj vad gott med lamm. Själv beställde jag Får i kål av mamma min. Hon bjuder mig på middag i bland och jag får välja min barndoms favoriter – Dillkött, Får i kål, Kålpudding, Leverkaka, Kåldolmar och annat jag inte orkar göra själv.
Hittade hit tack vare skogsnuvan:)
Trevlig blogg!
Även på billans torp har det serverats lamm idag, mums!
Znogge! Det var inte längesen jag läste just det hos dig. Att du inte gillar lamm. Ha det skönt i dag, söndag, också, innan måndagen och en ny vecka tar vid. Kramar!
Stora B! Va kul! Då kanske Margith var där och dansade till ”din” musik. Visserligen gillade hon inte att dansa men hon kanske var där och lyssnade och träffade folk… ändå. Kramar!
Britt! Alla de där rätterna du räknar upp fick jag som barn också. Och alla gillade jag. Utom leverkaka … 🙂 Kram!
Billan! Välkommen till min blogg ! Och tack för det. Visst ääär det mums med lamm … på längden och tvären.
Jag gillar också lamm en inte gamla får som smakar kofta