På något sätt kändes rubriken väldigt bekant … Lyckan, den måste Skatan ha skrivit om för inte alls länge sen.
Och mycket riktigt … i slutet av förra året skrev hon om den … men i en lite annorlunda tappning. Det handlade då om Karl Axels lycka … vad som kan vara en stor, alldeles fantastisk lycka. I alla fall för en liten grabb …
Nu såg Skatan den första delen av programserien om Lyckan som TV2 börjat sända med Hanna Hellqvist som suverän programledare och hon … stja … kom att fundera lite på den igen, den där Lyckan. Att just Hanna Hellqvist ”räddar Jakten på lyckan” tycker också SvDs krönikör Rebecka Åhlund.
Räddar och räddar förresten. Hanna var en ”befriande” spontan programledare som man blev lycklig bara av att se 🙂 och som bara genom sig själv ”gjorde” halva programmet.
Skatan tänkte alltså till ännu en gång på det här med Lyckan. Det ligger sannerligen i tiden att tänka på just den. Skavlan snackade om Lyckan t ex i sitt program nu i kväll.
Hanna Hellqvist hälsade i det första programmet om Lyckan på hos en ”nystenrik” fastighetsmiljardärska Wonna I De Jong som föddes och växte upp i en fattig familj i dåtidens kommunistiska Polen. Hon började sin ”karriär” med att sälja grönsaker som 6-åring och kom snabbt fram till att dill och persilja hade ett högt kilopris så då gick hon hem och odlade just dill och persilja och sålde på torget. Driftig från barnsben alltså.
Och Wonna sa sig vara lycklig. Pengarna gav henne trygghet och frihet.
Skatan tror också att pengar kan ge lycka … till en viss gräns.
Det måste vara svårt att vara lycklig om man ständigt måste tänka på att vända på slantarna, inte ha några pengar kvar att betala hyran för eller mat till sina barn eller … Att ständigt behöva ängslas för att ens pengar inte skall räcka. Att då få pengar … mycket pengar …måste göra en verkligen lycklig.
Få … förresten?
Wonna var ett affärsgeni och hade själv, med egna händer, ”gjort”, skapat, sin förmögenhet. Och är fortfarande ekonomiskt sinnad och jobbar stenhårt på sin förmögenhet. För att bli ännu lyckligare?
Att Wonna är lycklig som gått från fattig till rik … från otrygg till trygg … från känslan av ofrihet till att nu vara fri är inte svårt att förstå
Men det är säkert inte samma sak för en person som är född rik, inte vet om något annat än obegränsat med pengar. Inte tror Skatan att den personen är lyckligare än någon annan på grund av just sina pengar.Hon kanske till och med är olyckligare på grund av sina pengar.
För mycket pengar kan säkert också göra en olycklig. Man kanske är odrägligt bortskämd, har svårt att sätta sig in i andra människors liv som har mindre pengar, man kanske har blivit oempatisk, självisk och … girig …
Och då är man ju inte lycklig.
Mycket vill ha mer, heter det ju.
Men det är naturligtvis långt ifrån alla som är rika som är så … Är man rik kan man också dela med sig och göra mycket gott.
”Det är saligare att giva än att taga ”, sa Jesus i Apostlagärningarna 20:35 och det vet alla som sett en glädjestrålande unge räcka fram och ge bort något han eller hon ritat eller knåpat ihop på dagis till mamma på Mors dag eller till pappa på födelsedagen. Givandets glädje och lycka som lyser från det barnet ögon kan man inte ta miste på.
Också Skatan blir gladare, lyckligare, av att ge än att få … även om hon förstås blir glad och lycklig av att få också …
Men viktigast av allt för att i grunden vara lycklig tror Skatan är att vara älskad, omtyckt, ha nära och kära … för Skatan är det barnen och barnbarnen och Mannen och StinaFina och pappa och syskon och vännerna förstås… att finnas där för någon … det är det viktigaste för Skatan ändå.
Det gör henne lycklig.
Och en sak till gör henne lycklig förresten. Och det är att det blir ljusare för var dag som går … att om några månader är snön borta och om ytterligare några kan vi gå barfota igen.
Bara det …
Läs även andra bloggares åsikter om Lyckan, postaday2011, Ulf Lundell
Skatans tankar 
Lyckan finns oftast i ens närhet, men många ser den inte, och i sin jakt på lyckan förblir de olyckliga.
jo så är det nog … Lyckan är ingenting man kan fånga … den kommer osökt till en i de mest oväntade ögonblick.
Sen kan man ju tala om en”grundlycka” också som kanske kräver att man har hus över huvudet och mat för dagen och inte behöver vända på slantarna …
Kram!
Lycka är ett stort och häftigt ord och jag tror inte att man kan vara lycklig jämt. Lycka är de små ögonblicken i livet då allting stämmer. För mig kan det vara en natt mitt i sommaren när man åker hem från dansen. Det kan vara en galen lek med en unge uppe i ett träd. Det kan vara en kram från någon man tycker om. Pengar kanske inte ger lycka men det gör att man kan göra saker som gör en lycklig.
Man får väl vara nöjd med att känna sig någotsånär förnöjd med livet och vänta på dom små ögonblicken då lyckan slår till. För dig måste den största lycka just nu vara att lilla hunden är frisk igen.
Som jag skrev till Conny här ovan så finns det kanske många ”lyckor” … en ”grundlycka” som man upplever när man känner sig trygg och fri … och sen ”de små tingens lycka” som du beskriver så fint … en unges skratt, min StinaFina som bjuder upp till lek … ett telefonsamtal …
Ha en fin dag idag med många lyckliga ögonblick!
Kram!
Jag tror som Skogsnuvan att man inte kan vara lycklig jämnt. Lyckan kommer glimtvis. Jag vet många som talar om att ”bli lyckliga” som ett mål att nå fram till. Men jag tror mera på att lyckan ligger i förmågan att stanna till i nuet och se sig om och upptäcka alla skälen man har till att vara lycklig här och nu.
Jo jag håller med. Om man aldrig är olycklig hur kan man då veta att man är lycklig. Och det vore ju förskräckligt också att tänka sig … Ingen sol utan skugga … eller hur.
Kram!
Och visst inte blir man lycklig för att man har pengar. Men har man pengar kan man göra mycket som man blir lycklig av som man hade fått avstå från annars. Åkta till Bourgogne till exempel.
Preciiis … att åka till Bourgogne till exempel 🙂
Kram!
Inte bara att bli älskad utan att få älska själv är lycka…sen är det väl svårt att definiera en lycka som gäller för alla. Vissa blir lycklig för mindre än andra. För vissa gäller det bara att leva så är de lyckliga oavsett hur det livet ser ut…medan andra vill ha mycket i sitt liv för att känna lycka. De flesta är nog lyckliga någongång i sitt liv, men inte alltid.
Jo det är som med allt här i världen … en del nöjer sig med lite för att vara lyckliga, bli glada … se det halvfyllda glaset … medan andra har svårare att finna lyckan, glädjas och för det mesta är missnöjda … och ser det halvtomma … om inte till om med … det tomma glaset.
Man får verkligen hoppas att alla i alla fall får uppleva Lyckan någon gång i livet … och deeet tror jag ingen kan komma undan.
Kram!