Den där tunneln går under en motorväg och vi ”ginar” där StinaFina och jag ibland på våra Morgonrundor. I ena ändan finns en grafitti och i den andra fotograferade jag StinaFIna som snällt väntade på sin matte.
Jovisst har man mycket sällskap och glädje av sin hund. Man är aldrig ensam och det finns alltid någon som möter en glad i hågen när man varit borta och kommit hem. Om man så bara varit borta i en kvart.
Skatans tankar 
Ååååå…häftiga bilder 🙂
Den där tunneln går under en motorväg och vi ”ginar” där StinaFina och jag ibland på våra Morgonrundor. I ena ändan finns en grafitti och i den andra fotograferade jag StinaFIna som snällt väntade på sin matte.
Kram!
tänk sså mycket sällskap man har av en vove. Barnasinnet får ju var kvar.
och de är ju ändå tur1
margareta
Jovisst har man mycket sällskap och glädje av sin hund. Man är aldrig ensam och det finns alltid någon som möter en glad i hågen när man varit borta och kommit hem. Om man så bara varit borta i en kvart.
Kram!