Skatan minns

Man  ska kunna skriva orden ”jag minns” och så skall minnena ramla över en … huller om buller … om vad som helst. Det glömda minnet lär dyka upp.

Skatan försökte …

– Jag minns, jag minns … jag minns …

– Jag minns  …

i n g e n t i n g

Skit samma. Det är för att hela Skatan är upptagen av annat än att minnas. Så mycket känslor och tankar att några minnen inte kan tränga sig förbi.

En gång om dagen kommer hon i alla fall sitta någon timme här med sin egen dator … för övrigt blir det vid it-caféets egna utan de där fina svenska bokstäverna  å, ä och ö.

Och hon kommer att skriva om vad som dyker upp … och just nu är det inte så mycket tankar och reflektioner som dyker upp precis …

Hon är blockerad 😦

Skatan minns i alla fall gårdagen som var mulen och blåsig men utan någon regnskur. Mannen och hon  låg på stranden, åt, satt en stund och talade med Lars, en svensk om är gift här med en thailändska och som har mycket att berätta om livet här … på många olika sätt och vis, restauranger, barer, barflickonar, maten, utflykter till olika öar etc etc … och han har varit överallt … i hela världen och byggt hus, känner alla … och då menar Skatan ALLA … och de blev avledda från sitt eget ältande en stund.

Det är svårt att återge och berätta om det händelsefattiga. Inga händelser att haka upp sitt minne på. Den ena dagen är den andra lik, samma lunk … the same procedure as every day … och på kvällen oftast Oodies’ …

Igår kväll skulle de träffa Folke och Joy var det meningen men så kom samtalet från Lilla e att det inte alls var bättre med Karin … att hon skulle röntgas igen för att kunna bestämma vad som skulle göras och så sjönk Skatan som en sten igen … Det var som om hon fått ett klubbslag i huvudet och hon orkade inte träffa någon eller göra något eller …

Mannen och Skatan åt middag och gick hem till sin lilla bungalow, snackade, läste, ältade …

Idag får de avvakta det där beskedet om vad röntgen visade … igen  … och om man fått bukt med de outhärdliga smärtorna som Karin fått … och kanske börja undersöka om de ska kunna åka hem tidigare härifrån och höra sig för om de kan vara till någon hjälp därhemma …

De ligger ju och mal de där tankarna … hela tiden … även om Skatan försöker göra allt för att förtränga dem men ens barn är alltid ens barn … hur gamla de än är … och vice versa.

Nervsmärta är den svåraste smärtan att få bukt med och lungsäcken är en enda härva av nerver

läste Skatan i en bok och skrev upp … men inte ur vilken bok hon har fått det … och hon veeet av egen erfarenhet hur förbannat ont det gör när ett drän ligger fel eller att ett ärr som läkt fel  kan smärta som ett knivstick .,..

Hur ska hon nu bära sig åt för att göra ett avslut på det här inlägget … en avrundning?

Det blir ingen … helt enkelt. Hon packar bara ihop sitt pick och pack … datorn alltså … och går ner till stranden och Mannen igen … solen har tittat fram ser hon … ringer till Folke … kanske kan de äta lunch tillsammans … och väntar.

Ses … 🙂

5 Replies to “Skatan minns”

  1. Att ta dagen som kommer är nog klokt. Behöver och vill ni åka hem så gör det. Thailand finns kvar till en annan gång. Tryggt att vara på hemmaplan och stötta lite… Men håller min tumme för att röntgen ger positivt svar och möjligheter.

    Kramar

  2. Förstår om ni mest av allt vill åka hem och vara i närheten och försöka hjälpa och stötta med det ni kan. Det är liksom bortkastad tid att vara så långt borta från nära och kära när något sådant här händer. Jag tänker på dig varje dag och skickar de varmaste tankar jag kan.

  3. Kära du förstår hur du känner eftersom jag själv fått kasta mig halsöverhuvud och åkt hem till barn som inte mått bra. det här handlar ju inte bara om henne utan även om er. hur ska man kunna koppla av när det finaste man har i livet inte är under kontroll. Låter tufft men om jag var er så skulle jag snarast försöka åka hem. jag fick läkarintyg den gången jag åkte hem. Dotterns läkare skrev ett intyg och en viss del av resan betalades tillbaks. Thailand finns kvar och pengar är inte allt i livet. Så klart hoppas jag att vänder för henne idag men annars ta er en funderare om hur ni känner och utgå ifrån det.
    Så många kramar som det går att skicka sänder jag till er båda nu

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s