Ja, för en hel vecka sedan … om hon ska vara noga.
Och det ska man ju vara.
Skatan läste Cordelia Edvardsons* kolumn i SvD den 27 mars och MÅSTE bara citera och hålla med och tycka och sent omsider ändå nudda vid den animerade debatten om ”hen” … ni vet.
Den debatten har väl inte undgått någon.
Det enda Skatan gjort hittills var en kommentar hos Mymlan som diskuterade ordet i en av sina kolumner.
Allt började med en sagobok ... Kivi & Monsterhund av Jesper Lundqvist och Bettina Johansson.
Debatten om hen alltså.
Och själva debatten … tycker Skatan … blev sedan något missriktad.
Genuspolitisk … om man så säger.
Hund!” tjuter Kivi. ”Ge mig en hund!
Annars sover jag inte en blund!”
Mappor och pammor och morbroster Jin,
en bryssling, en marfor, en halvkvartskusin,
små parvelpysor och storebröstrar;
alla står de runt sängen och tröstar
och visslar och tisslar och säger jovisst,
någon gång möjligen, nästan helt visst,
ska hen få en hund, kan de halvt säkert lova
– men bara om Kivi nu själv lovar sova.
Som ni ser är det inte bara hen, Kivi, som figurerar i rimberättelsen utan mappor och pammor och morbroster och marfor … Det är många begrepp som ställs på sin spets för en unge och som man kan fundera tillsammans kring.
Inte bara ”hen”.
Och den diskussionen och såna funderingar är väl inte helt fel …
Men som sedan diskussionen om hen har utvecklats måste Skatan instämma i Cordelia Edvardsons rubrik i papperstidningen
”Måtte jag ha dina bekymmer”
/…/ Därmed anländer vi vid dagens snackis: han, hon eller hen. Bland alla onödiga ingrepp i språkets anatomi tar ersättandet av han eller hon med hen nog priset. När skall ”hen” fylla en vettig funktion?
/…/ När genusmedvetna föräldrar retade sig på att personalen på deras barns dagis hejar på barnen med ”kom killar!” respektive ”hej tjejer!” tänker jag på ett uttryck som berlinaren med godmodig ironi använder när någon gnäller över obetydligheter: ”Deine Sorgen möcht ich haben” (Måtte jag ha dina bekymmer).
Den medfödda könstillhörigheten kommer knappast att manipuleras med språkliga egendomligheter, eller genom att en pojke får en docka i famnen, medan en flicka prackas på en leksaksbil. Pojken kommer i alla fall att växa upp till man, medan flickan blir till kvinna. Vilka sexuella preferenser de kommer att få har inte ett dugg att göra med dagisfrökens genusfostran. En homosexuell man vill vara en man, som har sex med andra män. Detsamma gäller förstås en lesbisk kvinna som vill vara kvinna, fastän hon föredrar att ha sex med kvinnor. (Givetvis finns det, mycket få, personer som sexuellt fötts i ”fel” kropp, men det är inte dem debatten gäller.)
Den gode och kloke fader Freud har satt upp tre mål som alla människor förr eller senare måste acceptera:
1. Det förhållandet att man är liten i förhållande till de vuxna, de stora.
2. Att det finns ett kön som man själv tillhör, och andra som tillhör ett annat kön.
3. Insikten om vår dödlighet. Att vi alla, utan undantag, måste dö, fastän ingen vet dagen eller stunden, kan ge ångest, men också tröst. Döden blir till vår mänsklighets sigill.
Så sant som det var sagt … så sant så sant sååå … tycker Skatan och ska nu gå ut till hen Mannen där ute i köket. Skatan tror att hen har dukat fram till kvällsmat … det känns i luften 🙂
* En av alla kloka kvinnor som Skatan beundrar sååå …
Skatans tankar 
Du bytte precis när jag kommenterade!
Tycker i alla fall att hen är ren tramset! Det finns två kön och så kommer det alltid att vara. Manligt och kvinnligt. Inget konstigt alls.
Kram
Ordet finns ju redan men jag kan aldrig tänka mig att det kommer att användas i någon större utsträckning. Vi är män eller kvinnor (vem man än föredrar att ha sex med) och det viktigaste är ju att vi behandlas lika … lönemässigt etc … än att konstruera ett ord som så att säga är könlöst.
Kram!
Om det verkligen finns ett behov av ordet kommer det att växa fram. Så utvecklar sig språket. Inte fanns orden bil, läsbräda eller hålfotsinlägg innan fenomenen behövde ha en beteckning.
Jag tror att det som är bra med diskussionen är att vi får anledning att fundera kring kön och genus. Men som sagt. Jag vill hellre ha rejäla tag med individuell föräldraförsäkring och krafttag mot löneskillnaderna mellan könen än att låta mig nöja med ett nytt litet ord i akademiens ordbok.
Det är klart att det är bra att fundera över kön och genus men ett ord kan inte göra så mycket från eller till i kampen för att könen ska ha samma förutsättningar och behandlas lika på alla sätt och vis. Kanske det till och med kan skapa mer förvirring än något annat. Fast sagoboken om lilla Kivi är kanske ett bra exempel på hur man kan ta upp de här genusfrågorna med ungarna på ett kul sätt …
Kram!
Nej det där med hen begriper jag mig inte alls på. Det är inte där det sitter, hur det blir i vuxenlivet. Dessutom betyder ju hen höna på engelska…var det nå’n som tänkte på det? 🙂
Jag har faktiskt tänkt på det … att hen betyder höna på engelska .. och hade tänkt och ha en lite skruvad rubrik här först 🙂 … kackelikackelikack kack ack ack …
Kram!
Nu hänger jag inte riktigt med får jag erkänna. Kanske beroende på att jag inte läst så mycket av Bodil. Hon är vad jag kan förstå en värre gnällkärring än jag.
Nej just den här debatten handlar inte om Bodil Malmsten … den handlar om att införa ett könlöst ord (det är i och för sig redan infört) som inte visar vad det är för kön som avses. Ordet är ”hen” och kan alltså både står för ”hon” som ”han” och med det tror en del … de kanske de inte gör egentligen .. men i alla fall … en del tror att det ska lösa många problem vad beträffar olikheterna och ojämlikheterna mellan könen.
Bullshit .. säger jag (inte riktigt men nästan) 🙂
Det är handling och lagstiftning och attityder som löser det problemet …
Kram!
Det är ju bara vi vuxna som sätter i ett värde om vad som är bättre eller sämre med ett visst kön…och det lär ju inte ändras för att vi får en hen också.
Oj jag skrev inte färdigt….
Då är ju frågan om det är hen med snopparna eller hen med snipporna som är bäst eller sämst? För olikheterna kommer ju bestå trots att vi alla är hen.
Nej det behövs andra saker för att ändra på attityderna … och att få saker och ting gjorda … uppvärdera s k kvinnoyrken med högre löner … lika lön etc etc …
Kram!
Det finns ju sedan gammalt ord som ”personen”, ”vederbörande” etc att använda i
stället för ”han” eller ”hon” om man vill vara könsneutral. Men tex ”hoan” eller ”haon”
tycker jag hade varit bättre än ”hen”.
Men jag förstår egentligen inte könsdebatten överhuvudtaget. Det finns väl ingenting
en man kan uppnå som inte också en kvinna kan uppnå. Och hur många kvinnor är inte hopplöst överlägsna de flesta män när det idrottsprestationer, samhällspositioner,
utbildning och löner? Att de sedan STATISTISKT kanske inte uppnår lika mycket som
män har ju helt naturliga orsaker – som att män väl är STATISTISKT lite starkare och
snabbare. Redan statistiska skillnaden i kroppslängd kan ge mannen ett statistiskt
övertag – det lär ju finnas positiv korrelation mellan kroppslängd och förmåga. Men detta föranleder ju inte kortare män att protestera och kräva att också de ska få
samma genomsnittslön och framgång som de något längre. Men det finns ju så många
undantag från dessa statistiska samband, att det är löjligt tala om ”diskriminering” av
ena eller andra gruppen.
Jag menade egentligen ”positiv korrelation mellan kroppslängd och framgång”,
inte ”……mellan kroppslängd och förmåga” – även om det också kan vara så.
Om jag själv varit kvinna hade jag uppskattat de skillnader som är och inte på något sätt velat bli som en man – tex velat bli soldat, polis eller brandman. Felet kvinnorna
gör är att de definierar mannen som bättre och kommer därmed aldrig bli befriade
från sitt komplex vad de än uppnår. Men om jag själv varit tjej/kvinna hade jag
upplevt det som bättre än att vara man – skulle aldrig kommit på tanken att hellre
vilja vara man. Även om jag av ”statistiska skäl” tjänade lite mindre än en man på
motsvarande jobb.