Inte riktigt navlad …

Efter tandläkarbesöket gick Skatan storgatan västerut över bron … och  passerade bl a ett sömnigt par som väntade på att pizzerian skulle öppna…

och på bron kunde hon inte låta bli att ta en bild på  sitt gamla läroverk …

Tänk ändå vad hon njuter av att vara tillbaka i ”sin” gamla stad … sin ungdoms stad.

Skatan var på väg till biblioteket. Hon lämnade tillbaka två böcker …

Och lånade fyra.

Är hon riktigt navlad … eller

Skatan har hur många olästa böcker som helst hemma ”på vänt” … böcker som hon längtar efter att ta sig an, som hon har köpt för att hon vill ha dem …äga dem.

Just nu ligger Roberto Bolanos 2666 på hennes nattygsbord och hon har läst 39 spännande sidor … ja, sidor som verkligen fängslade henne och som i korthet handlar om fyra personers fascination för en mystisk författare ”Archimboldi” och hur de … personerna alltså … träffades över sitt gemensamma intresse på diverse seminarier och föreläsningar om germansk litteratur, kritik …osv osv …

En ganska så originell början, kapitel 1 av 5, Avsnittet om kritikerna, på en 1053 sidor tjock bok …

Det är inte det att Skatan har tröttnat … det är inte det.

Men hon kan bara inte gå in i ett bibliotek och gå tomhänt därifrån.

Så hon lånade alltså fyra:

Haruki Murakami: Efter mörkrets inbrott (för att Skatan älskar Haruki Murakami)

Christa Wolf: Änglarnas stad eller The overcoat of Dr. Freud (för att Skatan är nyfiken på hur en hyllad östtysk författare ”förtränger” i sin självbiografiska bok att hon själv varit ”informell medarbetare” för DDR:s säkerhetstjänst Stasi !!! Hur kan man glömma ett sådan svek?)

Thomas Bernhard: Betong (för att Skatan fått tipset att denna bl a  kan  vara   boken som hon kan börja med när hon vill lära känna Bernhards författarskap.)

Och så … sist men inte minst: Axel Schulman: Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött … för den underbara titelns skull och för att Skatan älskade Axel Schulmans tidigare bok om sin pappa: Skynda att älska.

Efter bibblan gick Skatan till Hellmans och drack en rabarbersmoothie och åt en surdegsfralla och började läsa …

Gissa vilken av dom!

Jo, hon började läsa Att vara med henne … och har redan passerat antalet sidor som hon läst i 2666 …

Hon sticker helt enkelt emellan …

Det är försommar och fåglarna sjunger och Skatan längtar efter romantik och kärlek …

5 reaktioner till “Inte riktigt navlad …

  1. Hejsan, Eva!
    Vilke härlig dag du haft ”so far” och fina foton visar du upp också. Kan meddela att det inte alls är underligt att införskaffa böcker trots en hög med olästa som väntar…samma här. Har några som jag börjat på, men lik förbaskat ville jag HA en ny…äga den.. och den började jag läsa direkt. Innebär kanske att de andra är lite väl ”tunga” för mig just nu. Ibland behöver man lite lätta saker att läsa om, livet är tillräckligt komplicerat som det är. alltid bra att ha några olika på lut, så du är som folk är mest 🙂
    Var inom adlibris nu och läste om Christa Wolf och hon var ju kollad av Stasi och angiven av vänner, så i ungdomen har hon väl själv tvingats bli angivare för att överleva, vad vet vi? Om än i liten skala. Vad vet vi om hur det gick till? Vad vet hon själv? Att ”glömma” sådant kan säkert vara lätt, det blir som ett trauma, som ett övergrepp som begravs i det undermedvetna. Om inte, hade hon såklart kommit ihåg. Nu vet jag inte hela historien om hennes angiveri och hur utbrett det var så det ska bli intressant att läsa dina reflektioner om boken.
    Svårt att kritisera utan att känna till bakgrunden men inget som jag försvararar såklart, om det nu är sant…. Försöker däremot att förstå vilket är nog så svårt.
    Kram, Agneta

    1. Ja den boken ska bli spännande att läsa. Jag har för mig att det var något liknande ”avslöjande” om Günther Grass fast tvärtom … han avslöjade 2006 att han tjänstgjort inom Waffen-SS … och det blev ett himla liv.

      Hur som helst är det underbart att läsa … både skönlitteratur och självbiografiska böcker.

      Kram!

  2. Visst är det härligt att ha några böcker liggande på lut, men så många lutande som du har jag inte. Nu ska jag ta i håll med Mari Jungstedts ”Den sista akten” i väntan på att nästa bok av Karin Alvtegen ska anlända.
    Kram, Ingrid

    1. Det är härligt att ha lite av varje att läsa. Just den här 2666 är så himla tjock att man behöver lite lättsammare som mellanspel.

      Kram!

  3. Jag har blivit så usel på att läsa sedan jag började behöva läsglasögon. Jag som alltid legat på sidan och läst kan inte göra det längre och allt blir fel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.