Vid lunchtid igår träffades de alltså igen i Grisslehamn för att äta (en god) lunch i hamnen, besöka Albert Engströmsmuseet med mera, med mera … för att sedan åka ut på Singö och fortsätta där de slutade igår …
Och bodde kvar 
Här kan man se hamnen i Grisslehamn, åskvädersmolnen som tornade upp sig så de var tvungna att flytta sig under ett parasoll för att äta en fantastisk god fisksoppa, Albert Engströms hem under hela 16 år … Skatan tror det var 16 år … och hans skrivarstuga som är ett sjömärke … helt fantastisk … en så´n stuga skulle Skatan själv vilja ha… vem skulle inte det
… och så tillbaka på Singö, en fantastisk middag (ej avbildad) och så prat förstås långt in på småtimmarna och Morgonrundan med StinaFina …
Shoot!
Skatans tankar 
Nej, vem skulle inte vilja ha den stugan! Alldeles underbar. Tänk att sitta där och skriva. Eller läsa. Kanske bara titta ut… Härliga bilder!
Kram
Den var verkligen helt underbar … men bara att ha en egen liten skrivarstuga dit man kunde dra sig tillbaka vore mer än härligt … Vi har ju en lillstuga på landet men den är inte så ändamålsenligt möblerad … det får bara rum två sängar och ett litet sängbord däremellan …
Men jag ska inte klaga … fast önska sig kan man ju alltid.
Kram!
Lvi som känt varann sen…,juvligt ljuvligt, träffas igen prata prata tills långt in på natten. Var rädd om varandra. Varje möte kan var det sista numera.
margareta
Ja det är ju det … vi får ta tillvara på tiden … fast egentligen tänker jag inte så. När som helst i livet kan man ju bli överkörd, få en istapp i huvudet, sätta en äpplebit i halsen och kolavippen … Det gäller för oss alla att leva livet levande …
Kram!