Månadsbilden för mars månad

En dag för sent …

Skatan vet … det är en bagatell.  Och en dag hit eller dit kan inte göra så mycket. Tänkte hon. Och urskuldar sig. Som vanligt. Trots att hon vet att vädret .. .ja,  det kan ju växla.

Fort som bara den.

Från en dag till en annan. Ja,  från en timme till en annan om det vill sig.

Marsmånadsbild

Och mycket riktigt. Igår sken solen och idag regnar det.

Tänk om Skatan någon enda gång kunde skärpa till sig och göra det hon föresatt sig.

Det ligger något vackert i våra drömmar om förändring, vårt ständiga ”tänk om”… . Dagarna börjar i de högtidliga föresatsernas rike – att äta mindre, träna mer, arbeta flitigare, vara snällare, De slutar med att man vacklar in i kompromisser eller ger efter för sina lustar, med den eviga trösten att det kommer en ny dag i morgon. De goda avsikternas middag, en sallad med ett par skivor kyckling, blir till en burrito med ost och avocado och salsa och kyckling. Det är mänskligt.

Det är en illusion att tro att det hade varit enkelt att göra något annat. Vi lever liv som avspeglar vår natur. Minnet växer, en tillflyktsort, en tröst, ett kärl så enormt att det som hände och nästan hände börjar bli diffust och smälta ihop. (Roger Cohen i DN 20/3 -15, Översättning: Margareta Eklöf

Obs! Understrykningarna i citatet är Skatans egna…

”Vi lever liv som avspeglar vår natur”.  Skatans natur avspeglas i det att hon allt som oftast skjuter upp … kommer en dag för sent. Med mycket. Med det mesta.

Skatan är en verklig  ”tänk om”-människa som hela tiden drömmer om något annat. Hon är snart sjuttio 😦  och har ännu inte lärt sig att hon är som hon är.

Förlikat sig.

Skärpning!

I nästa /liv/ ska jag bli bagare eller guldsmed eller vinproducent. Jag ska tillverka saker. Jag ska stanna på ett och samma ställe. (Roger Cohen)

8 Replies to “Månadsbilden för mars månad”

  1. Vi är som vi är och det hör väl till vår personlighet! Du får fokusera på ”bättre sent än aldrig” och dessutom så ÄR det fortfarande mars och en dag, vad gör väl det i detta sammanhang 😉 I en annan situation kunde det varit skarpt läge min inte nu…

    Kram

    1. Precis som jag svarade Skogsnuvan … Ja vi är som vi är och det tragiska är att jag försöker ”mörka det” trots att jag gått in på mitt sjuttionde levnadsår. Jag höll på att skriva sjuttonde 🙂 … men ibland känns det verkligen som jag är i tonåren med all dess vånda. Det är svårt att bli vuxen och lämna tonåren bakom sig och det är svårt att bli gammal och sa så mycket bakom sig och med de begränsningar som en del av oss har att dras med (smärtor och krämpor) och inte våga se framåt på samma sätt som förr. Men jag ääär tacksam att jag är frisk och inte lider av cancer eller demens (ännu i alla fall). Jag är tacksam fast det är svårt ibland det här att ”leva livet”.
      Kram!

  2. Tänk att det ska vara så svårt att vara lika snäll mot sig själv som mot andra. Att hela tiden tycka att man skulle gjort annorlunda eller vara annorlunda. Det är nog en känsla som vi har lite till mans och jag också minsann. Ingenting verkar bli som man tänkt och ibland så tycker man att man skulle varit annorlunda och se annorlunda ut men du Skatan. Vi är bra som vi är och vi måste få vara som vi är.

    1. Det har du alldeles rätt i Skogsnuvan … Vi är som vi är och vi är bra som vi är. Jag närmar mig 70 med stormsteg och har ”jag” hängt med till nu som jag är idag (med små justeringar hit och dit för man lär ju så länge man lever) får jag nog förlikas med det. På gott och ont. Kram på dig!

    2. Ja Skogsnuvan det är vi ju. Bra som vi är och att det ska vara så svårt att inse att det inte går att göra så mycket åt om min (lata) natur tar ut sin rätt eller min oro för att inte tala om ångest ibland att inte hinna med allt jag vill gör att det låser sig helt. Jag ska verkligen försöka nu framöver att ta allt som det kommer … men jag tvivlar på att jag kommer att lyckas. Redan idag har jag saker som hänger över mig. *suck* och som jag vet att jag kommer att skjuta upp igen. Men jag kan ju inte sätta mig ner och säga att jag är så´n (lat) utan måste fortsätta kämpa mot min natur. 🙂 Jag har gått in på mitt sjuttionde år i livet och har så mycket kvar att lära och du är en av mina stora läromästare.
      Kram på dig Skogsnuvan.

  3. Mm, och Soldansarens natur är att hon allt som oftast faller offer för ”sina lustar”. Även hon för sällan som hon föresatt sig. Men hon läser just nu en mycket bra bok som heter The true secret of writing och är skriven av Natalie Goldberg, där det lite fritt citerat står att man ska ta med i beräkningarna när man föresätter sig saker, just detta att man inte alltid gör som man föresätter sig, och det är ok. Trots att det är en ganska enkel sanning fick de mig att slappna av lite faktiskt, i detta ständiga dåliga samvete för att man inte är så bra som man kunde vara. Men vi är ju människor och inte maskiner. Kram bästa Skata!

    1. Ja vi är ju bara människor och tänk att det ska vara så svårt att få in i skallen att man inte titt som tätt ska lova (sig själv) att fullgöra än det ena än det andra istället för att ta det som det kommer och inte ha alltför högtflygande planer. Nu ska jag försöka lova att inte lova … och det löftet har jag redan brutit. Väl hemma från Thailand har jag massor som ”hänger över mig” så jag får väl börja med att skriva en lista. 🙂
      Kram du goda vän som skriver så insiktsfullt om det mesta här i livet … Jag är glad att ha dig som bloggvän.
      Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s