En dag för sent …

Skatan vet … det är en bagatell.  Och en dag hit eller dit kan inte göra så mycket. Tänkte hon. Och urskuldar sig. Som vanligt. Trots att hon vet att vädret .. .ja,  det kan ju växla.

Fort som bara den.

Från en dag till en annan. Ja,  från en timme till en annan om det vill sig.

Och mycket riktigt. Igår sken solen och idag regnar det.

Tänk om Skatan någon enda gång kunde skärpa till sig och göra det hon föresatt sig.

Det ligger något vackert i våra drömmar om förändring, vårt ständiga ”tänk om”… . Dagarna börjar i de högtidliga föresatsernas rike – att äta mindre, träna mer, arbeta flitigare, vara snällare, De slutar med att man vacklar in i kompromisser eller ger efter för sina lustar, med den eviga trösten att det kommer en ny dag i morgon. De goda avsikternas middag, en sallad med ett par skivor kyckling, blir till en burrito med ost och avocado och salsa och kyckling. Det är mänskligt.

Det är en illusion att tro att det hade varit enkelt att göra något annat. Vi lever liv som avspeglar vår natur. Minnet växer, en tillflyktsort, en tröst, ett kärl så enormt att det som hände och nästan hände börjar bli diffust och smälta ihop. (Roger Cohen i DN 20/3 -15, Översättning: Margareta Eklöf

Obs! Understrykningarna i citatet är Skatans egna…

”Vi lever liv som avspeglar vår natur”.  Skatans natur avspeglas i det att hon allt som oftast skjuter upp … kommer en dag för sent. Med mycket. Med det mesta.

Skatan är en verklig  ”tänk om”-människa som hela tiden drömmer om något annat. Hon är snart sjuttio 😦  och har ännu inte lärt sig att hon är som hon är.

Förlikat sig.

Skärpning!

I nästa /liv/ ska jag bli bagare eller guldsmed eller vinproducent. Jag ska tillverka saker. Jag ska stanna på ett och samma ställe. (Roger Cohen)

Igår var det den 19 juni och Skatan var i stan och tog Månadsbilden.

Men allt sket sig. Skatan bor ju på landet nu och har inget trådlöst (wifi) utan en så´n där sticka och kommer alltså inte åt sina bilder från iPhonen. Det visste hon och tog med datorn till stan. Men det sket sig där också. Varför vet hon inte annat än att Mannen stod och stampade i hallen och de måste iväg och …

Därför blev junis månadsbild konstig i sitt format  …

Och därför blev den inte heller utlagd hääär förrän idag.

Lite grönare, lite lummigare än den 19 maj … och tagen lite senare på dagen (inte på Morgonrundan som Månadsbilden för maj.)

Det hade regnat till och från och himlen var låg (… som Skatan) men just vid fotoögonblicket lyfte den (himlen alltså) på täcket och det ljusnade en aning …

Inte så tokig bild ändå …

Ingrid, en bloggvän som Skatan följt länge … och som hon t o m mött i en bloggtävling där Stenstugu-bloggen vann i kategori Övrigt …  gör ett trevligt blogginlägg en gång i månaden.

Månadsbilden

Idag heter Ingrids blogg Livet efter sjuttio och så här presenterar hon sig där:

Jag som skriver här heter Ingrid och jag bor på Gotland.
Min blogg handlar mest om hur livet blev här på Odvalds utan min Åke.

Nu tar Ingrid sin månadsbild på Odvalds men också när Ingrid bodde med sin Åke på gården Stenstugu tog hon en månadsbild från en plats som hon valt ut. Och det är verkligen fascinerande att se årstidsväxlingarna månad för månad från en och samma plats.

Den idéen tänker Skatan kopiera.

Skatan har valt ut en plats vid Nyköpingsån som hon alltid stannar till vid och som hon redan tagit många foton av. I morse tog  hon  det här som får bli Skatans månadsbild i maj:

Skatan har också gjort en anteckning i sin kalender att den 19 juni är nästa gång hon ska fotografera det här … och sen 19 juli osv osv …