Ja, så var det.Så känns det.
För en vecka sedan på Pilatsträningen innan de började och låg och slappnade av började Skatan gråta. Och hon grät och grät och kunde bara inte sluta. Men Fia (vår tränare) förslog Skatan att ligga kvar och slappna av och bara lyssna hela passet.
Och det gjorde Skatan.
Och skämdes lite för de andra förstås.
Men idag på pilatesträningen hängde hon med … från början till slut. Utan att gråta.
Som ni förstår går Skatans humör upp och ner. Hon toppar fort som f-n och lika snabbt sjunker hon djupt ner i deppdyn. Och allt hänger på sömnen. Och den satans kroppen som inte kan stillna när hon är hur trött som helst utan värker och sticker och kryper så fort hon slappnar av. Nu är hon inne i ett sånt där skov igen och det är för dj-ligt. Hennes neurolog är på utbildning och någon ny läkare vill de inte sätta in för att ge henne ett knockout-piller så att hon får sova. De måste gå igenom alla hennes mediciner först. Och på vårdcentralen sa hennes husläkare att först i slutet av mars kunde hon få en tid. Men då är också hennes neurolog tillbaka och då väljer Skatan förstås henne. För hon lyssnar.
Så för Skatan … som ju är vaaan att sova minimalt … kan det ju inte spela så stor roll (tyckte doktorn) att vänta ytterligare drygt en månad. Och när hon tänker efter sov hon faktiskt hyfsat när hon var i solen och värmen på Gran Canaria.
Hmmm ….
Fast Skatan, som som sagt vad, är van att sova dåligt hade i alla fall allvarliga tankar på att hoppa från balkongen igår. Skatan visste inte vart hon skulle ta vägen så ont hade hon och hon stampade i golvet och for omkring, slog sig på ben och armar så att StinaFina blev rädd och gömde sig hos husse och Skatan blev arg på husse som tyckte hon skulle lämna rummet för att StinaFina var rädd.
Nåja … det lugnade ner sig efter ett tag och sent omsider sov hon riktigt gott. Några timmar.
Skatan skulle ju inte använda bloggen att klaga i men hon har ändrat sig. Var ska hon annars klaga. Hon skriver ju huvudsakligen för sig själv … som en slags dagbok utan de värsta tankarna och avslöjandena … (hick). Och de flesta av er känner ju Skatan ganska bra och vet att hon har sina ups and downs. Och kan leva med dem.
Hallo tjejen; tortyr tortyr! Ja, man vill hoppa från balkongen jag oxå!
M E N , åter ett tips, du har fått tips av mig tidigare.
Gå till en hundaffär , där i sortimentet finns det handskar med gul plasttaggar som man ska använda vid hundens pälsså man borstar bort läs hår.
M E N – lägg handskarna på golvet med den gul plasttaggarsidan uppåt , ta av skor och strumpor, placera fötternapå de gul taggarna och d u kommer att känna att pirrandet i benen ”minskar”. Acupunktur!
Jag skriver minskar, det hjälper hos mig. Och varje gång jag inte ”står ut” längre – så ställer jagmig på de gul taggarna. Äntligen slappna av, koppla av.
Prova! Margareta kramar
Tack Margareta! Det ska jag prova. Just nu sitter jag här och försöker sitta stilla för jag har såna krypningar i både armar och ben så jag tror jag blir tokig. Fattar inte hur medicin så snabbt kan bli overksam. Men nu jag prova ditt sätt med att få lite ”akupunktur”. Kram
Ja du, tänk att man ska skämmas för att man inte mår bra jämt. Har själv haft en ganska mörk höst och våren känns marginellt bättre: sjukdom (inte jag men närstående) värk, stress, dålig sömn (jag). Det låter riktigt skönt att ligga och gråta ett helt pilatespass. Det måste ju ut någonstans.
Jag har inga bra råd och tips att ge dig, bara en kram via cyberns kanaler.
Tack finaste Soldansaren … snart om några månader dansar vi i solen igen (och jag om bara några veckor för då vi reser till Thailand jag och guben, kanske den sista trippen på en lång tid framöver)
Att man ska vara så beroende av sömnen för att klara vardagen. Men men någon gång måste man ju återhämta sig. Du får en kram besvarad, en hård varm kram ”via cyberns kanaler”. Skatan
Käraste vän Tänkte titta in och ge dig en kram på Alla hjärtans dag och nu förstår jag att du verkligen skulle behöva få en kram av mig rent fysiskt. Så hemskt att inte få sova. Då blir man ju helt enkelt jättedålig till slut. Ser att du fått lite goda råd av andra bloggkompisar och jag hoppas så innerligt att du kan få lindring av det. Här är det massor med snö och Kinabror har skottat i två dagar igen och det är mycket mer än en meter. Han får besök av två av sina barn i slutet av veckan och dom har 4 barn med sig så dom kommer att älska att klättra och åka i snöhögarna och bygga grottor och sånt. Jag har fått vara inomhus och lagat mat för det blir ett gäng på 9 personer så det behövs lite mat. Nu skickar jag mina allra varmaste och mest healande tankar till dig och hoppas du kommer att känna dig bättre. Kram på dig käraste vän
Tack för dina helande tankar älskade Skogsnuvan. Du skulle vara på lite närmre håll så jag kunde få ”handpåläggning” också. Men idag har jag varit hos kuratorn och fått lite styrka och faktiskt också goda råd. Jag ska helt enkelt gå upp och sätta mig i Håkans fåtölj och sova så. Det kanske fungerar.
Tänk att ni har fått så mycket snö och vi knappast något. Jag längtar som en tok till våren och sommaren men jag får lite sol igen för Håkan och jag ska åka till Thailand i två veckor (de första i mars) och eftersom vi inte vet när vi kan åka igen ska jag verkligen njuta dubbelt. Vi får verkligen se till att träffas ”på riktigt” snart. Du har faktiskt mer människor omkring dig (nu) än jag har. Alla mina vänner har flyktat ”med ljuset” … de har väl inte tid och ork antar jag. Men jag har fina vänner här på nätet. Massor av kramar från mig … Skatan
Jag hoppas att det var sista gången Skatan skämdes. Så mänskligt, renande och kanske också nödvändigt. Jag hoppas att du ska få sova snart, smärta gör inte bara ont, den tröttar både kropp och själ.
Hej Ann! Ja det är faktiskt väldigt jobbigt att ha ont, att sova dåligt att känna att man inte ens orkar med sig själv. Men allt går upp och ner och snart hoppas jag det går uppåt igen. Kramar från Skatan
Det gör jag med. Med våren kommer lite av kraften tillbaka och värmen kanske hjälper lite också.
När jag ser mina svar här fattar jag inte varför min ”profil” framför svaren har blivit en mångfoting med illamående uppsyn. Jag som brukade ha ett stiligt skathuvud där. Ska undersökas närmare. Men inte nu. 😉
Skatan