Skatan är här igen. Hos Skogsnuvan och det var som igår fast det säkert gått två år sen senaste gången. Hon lämnade Mannen hos Lilla E i Örebro och körde längs låååånga vägar och sen efter Indalsälven som är den vackraste av dem alla.
Hon blev bjuden på den godaste fisksoppan när hon kom fram och så gick de ut och gick så stegräknaren stod på 9875 när hon kröp till kojs efter Lets dance och ostbricka på kvällen.
Och så pratade de förstås … om allt som hänt alla, om bygden och kalhyggena och timmerbilarna vintertid och stormarna som dragit fram och fällt skog så Skatan trodde det var ett nytt kalhygge men så såg hon de knäckta stammarna och det var så sorgligt att se. Fin skog som gallrats i stället för att mejas ner av skogsmaskinerna hade stormvindarna kommit åt att skövla i sin tur.
Häruppe i Fisksjön fungerar inte Skatans mobil så hon är borta från världen, sin gamla värld, och kan inte göra något på FB eller Instagram eller någonstans och det känns riktigt skönt. Det sämsta är att hon inte kan ringa så Skatan har ringt till Mannen och Lilla E som fått Skogsnuvans nummer. Nu sitter hon vid Skogsnuvans dator och det känns ovant det också. Hon kan i alla fall skriva även om bilderna får komma in senare.
Skatan har sovit gott!
Och idag ska de skrika in Våren.
Det stora Vårskriket.
Skatans tankar 
Så skönt att du får koppla av lite och umgås med Skogsnuvan!
Ha det riktigt gott och ge henne en kram från mig.
/Ingrid
Ser ut som ni har det trevligt där vid Fisksjön! Hälsa Anita!
Så skönt för dig att komma iväg några dagar och bara få koppla av! Dessutom så har ni säkert hur trevligt som helst 😀
Kram
Tack för din kommentar hos mig.
Du verkar vara på ett trevligt ställe och hoppas ni får trevligt tillsammans!