… eller det skrivna för den delen? (Skatan)

”Tankarna talar ju helt annorlunda med sig själva än orden gör med dem” (Herta Müller i Kungen bugar och dödar)

Hur många gånger har man inte känt att orden inte räcker till … att man tänker tankar som inte har ord för sig … att … ja, det man tänker helt enkelt inte går att sätta ord på, inte går att förmedla  …  i ord.

Uttalade och skrivna.

Och det är väl det vi håller på med. Vi och alla författare, skribenter och … alla som öppnar munnen för att formulera en tanke utöver den konkreta: Ge mig mjölken, hämtar du barnen etc etc …

Vi letar efter orden. Som skall uttrycka preciiis det vi tänker.

Och det kommer aldrig att gå.

Men det gäller onekligen att försöka. Att inte ge upp.

Hur många av oss har inte funderat över hur barnen tänker. De har ju  inte hunnit få så många ord ännu till sina tankar.  Skatan är i alla fall övertygad om … helt övertygad om … att de tänker och tänker efter,  reflekterar, drömmer … ja tänker

.

Tänk efter själv. Visst tänker de. Barnen … och hundarna och hästarna och kaninerna.

Och kanske till och med en och annan skata.

Fastän orden inte finns där.