Trollet …

Trollet påminde mig i sin kommentar om vad också doktorn sa  … eller frågade om … apropå min kortisolbrist … att mina binjurar inte utsöndrar tillräckligt mycket av det hormonet.

Han frågade om jag varit med om någon stor sorg och förlust de senaste åren … och Trollet skrev …

Att det hänger ihop med Margith verkar hur logiskt som helst, det finns väl inget mer pressande och stressande för kroppen än att stå bredvid och se på hur någon man älskar kämpar för livet och mister det i alla fall.

Mina inlägg om det här  har nog varit en aning förvirrande och inte helt sammanhängande …  men det har också med ”bristsjukdomsbilden” att göra 🙂 … man blir lite vimsig helt enkelt 🙂

Och är man då vimsig från början förstår man väl hur det kan bli …

Ja att mista Margith var det svåraste och tyngsta som hänt mig i mitt liv. Jag saknar henne så oerhört även om sorgen förstås har förändrats och blivit till tacksamhet att jag fick uppleva en sådan vänskap som med henne fast  jag egentligen inte förstod  det … hur djup den var … när jag ”hade henne”. Utan tog den för given. Fast vi talade förstås ofta om vår vänskap som ju ”drabbade” oss i vuxen ålder … planerade vad vi skulle göra tillsammans när vi båda blev pensionärer osv osv … och trodde att vi hade all tid i världen på oss framöver.

Så …  det är kanske inte  så konstigt att sorgen satte spår inte bara i själen utan också i kroppen.

För det är inte helt ”förståeligt” att man kan sakna någon som inte ”tillhör familjen” så mycket. Just därför att  många ”andra”  tycker det är konstigt  med en sån djup sorg kanske gjorde att jag omedvetet stoppade undan sorgens uttryck som i stället satte sig i kroppen.

Inte så konstigt alls …

Nu … finns det  hopp om bättring och ”trollen spricker” när man lyfter upp saker och ting till ytan … sätter ljus på det …

– Aha … så förhåller det sig förstås …

Men egentligen är det en dum liknelse. Inte vill jag att det kloka Trollet skall spricka inte … Fast det beror väl på vilka ”troll” man menar. Det gick sannerligen ”troll” i alla mina läkarbesök när man inte hittade ”roten” till det onda …

Yiiipppiiii !!!

Tre utropstecken … fy … skulle Halvar sagt om han såg det … men Skatan kan inte låta bli.

Skatan hade den här stora bristen som gör att hennes kropp aldrig kommer igång på dagarna … att hon får ont i leder och muskler och överallt … att hon är deppig … orkeslös … har kalla händer och fötter, feberkänsla, svettningar, ledvärk, svullnad, yrsel, viktökning som är svår att bli av med, sömnstörningar och … och … och RLS … dessa förbenade rastlösa ben och armar och käke …

Och nu kan hon  ä n t l i g e n  börja jobba … medicinera … och om ett år eller så är hon som hon var … kanske … som hon var för tio år sen och framförallt som hon var  innan  Margith dog. För det var faktiskt efter hennes kamp med sin sjukdom  och  död och den väldiga saknad som Skatan fortfarande känner … varje dag … som Skatans besvär har accelererat.

Och det var inte alls konstigt … sa läkaren Sverker Hybbinette …

En annan sak som inte är riktigt klok är … att inte det här undersöks i större utsträckning för det lär vara en dold folksjukdom, speciellt bland kvinnor. Och efter menopausen när alla hormoner ändras och kanske har lite svårt att fatta vilka som skall lägga av och vilka som skall fortsätta eller hur man skall säga …

När Sverker Hybbinette frågade Medicinalstyrelsen varför inte han kunde få anslutas till försäkringssystemet och ta de här proverna fick han svaret att de inte var uttestade här i Sverige om det verkligen var som han sa. Och då … när han sa att binjurarna i Amerika inte kan skilja sig från de svenska … eller? … så sa de bara att de måste ha svensk forskning innan det blev ”allmängods”. OK då, sa Hybbinette men om jag när vi i framtiden har fått svar på sån forskning och får börja behandla svenskarna inom försäkringssystemet skulle få en indiska t ex som patient … Hur skall hon då behandlas? Kan hon ha likadana binjurar som vi svenskar? Då höll byråkraten käften …

Nu skall Skatan inte babbla mer för hon är inte vid sina sinnen av lycka …  hon känner sig nästan … hög …

Euforisk !!! (tre utropstecken)