… fanns inte .. var borta.

Inte på en gång men allt eftersom …

Skatan öppnade dörren till sin blogg … och såg den på långt långt avstånd … med bilder, text och musik, liksom levande … böljsande, dansande …

Når hon närmade sig den drog den sig tillbaka.  Bilderna bleknade först och försvann. Textens bokstäver började dansa  och upplösas …

Det var bara musiken  kvar … som från ett svart oändligt djupt hål … en brunn … kom den.

Musiken

Läs även andra bloggares åsikter om postaday2011, drömmar, Peter Gabriel