drog sin sista suck idag klockan halv fem för 100 år sedan.
Och det skrivs förstås spaltmeter om honom, TV-program har producerats, man läser hans verk som stöts och blöts och han spelas på alla tänkbara scener som aldrig förr.
Visst har Skatan blivit berörd av hans texter men det var så längesen nu som hon läst något ordentligt (om man undantar lite bläddrande i En Blå Bok häromdagen förstås) eller sett något på teatern
Länge_leve_August , ett brett upplagt, två timmar långt kulturprogram om Strindberg fräschade upp Skatans minne.
Lyssna och se … för er själva 🙂 … lite mer sådana här kulturprogram skulle inte skada.
Men något som berörde Skatan idag var en insänd artikel som hon läste på insändarsidan Debatt i SN i morse.
Strindberg och Nyköping av Per Berg.
Per Berg berättade om ett brev som skrivits av August till sin syster Elisabeth. Brevet har anknytning till Nyköping och just det hus där Per Berg själv bor, ett hus som byggdes 1799 som Nyköpings hospital.
”Elisabeth led av depression och förföljelsemani och blev intagen på Nyköpings hospital 1898” (PB).
Det som berörde Skatan var Augusts råd till sin syster i brevet … råd som gäller för oss alla … för Skatan åtminstone .. att ta till sig.
Om ditt hjärta är så fullt att du inte kan tala, skriv då i stället. Alla med din skolning kan skriva, sätta sina tankar på pränt. Du kan skriva brev; ett brev är som en god bok. Skriva är inte att hitta på något som inte har hänt, att skriva är att berätta vad man har upplevt.
osv osv …
Tänk vad Skatan genom åren har skrivit, i böcker, i bloggen, på lösa blad … Tankar när hon varit nedstämd eller glad, överspänd eller lugn …
Det är en sådan ventil att skriva av sig, formulera sina tankar till ord och meningar.
Det lättar …
Även om bloggen haltar ibland, orden och tankarna sinar, kommentarer och läsare minskar är den ändå ett medium, ett ställe att skriva i eller skriva av sig i … på kul … eller på allvar … som man vill.
Skatan har verkligen kommit att älska sin blogg och allt vad den fört med sig …
Så rätt han hade, Strindberg: ”Om ditt hjärta är så fullt att du inte kan tala, skriv då i stället.”
Skatans tankar 
Han hade onekligen en del poänger den gode Strindberg. En del annat också dock 😉
Kram
Ja … en del annat också … 😦
Kram!
Det är något som vi har gemensamt. Jag har också skrivit hela livet ända sedan jag lärt mig skriva. Brev, dikter dagböcker och massor av små berättelser och sagor och nu bloggen. Det har gett mig tröst och hjälp många gånger så visst har han rätt den gode Strindberg
Ja … det är så man nästan tycker synd om de som inte har ”upptäckt” vad roligt det är att skriva … och vad det kan hjälpa en i svåra stunder. Förresten har du ”samlat” ihop din barnbok eller hittat den som redan är ”ihopsamlad”. Jag har kikat lite på förlag men … ja .. vi hörs på annat sätt kanske …
Kram!
Det är ett mycket fint Strindbergscitat. Min vän Maria Lindström har just tonsatt flera av hans dikter och spelat in en fin-fin skiva. Han har ett rikt ”orda”arv efter sig. kram
Visst är det sant, citatet och visst … det kan man nog säga att han gjort … lämnat ett ”rikt ”orda”arv efter sig.” Minst sagt … 🙂
Kramar!
Hm, jag som alltid gnäller över att det är för lite kulturprogram på tv lyckas alltid missa de som faktiskt sänds. Till ex missade jag det Eva Beckman-ledda Strindbergsprogrammet i SVT. Men det finns väl på play, antar jag. Men tiden, tiden, den bara rinner och rinner.
Strinberg hade varit en storbloggare om han hade varit med idag, det är jag övertygad om. Inte hade han varit en sådan där snobbig typ som tycker att bloggandet förstör språket. Han hade helt enkelt inte kunnat avhålla sig. Tror jag, tralala.
Kram!
Det finns på play och du kan länka det från mig härifrån inlägget.
Klart att Strindberg hade varit en storbloggare om han levat nu. Hela Strindbergsfejden hade säkert ägt rum i bloggvärlden 🙂
”Han hade helt enkelt inte kunnat avhålla sig. Tror jag /också/, tralala.”
Kram!