Kategori: Skatans Tankar

Independent Bo

John Lennon kikar ut genom fönstret och Fiona tar hjärtligt emot mig när jag än en gång vandrar på ebb-stranden till Independent …

Fiona …. en mysig … jag vet inte vad jag skall använda för ord om henne …  en mysig, stark, levande … ytterst levande kvinna … en hippie (kanske) …   som kommer från Skottland men bor här på WSB  året runt … har haft stället i en sex-sju år nu.

Men Independent är äldre än så.

Äldst på Had Sai Khao (White Sand Beach) är White Sand Beach Resort (som har changerat  och inte alls får några toppomdömen längre ) och som ligger ännu lite längre bort på stranden. Där bodde  Mannen och jag i en bungalow första gången vi var på Koh Chang  2009. Dit måste man vada när man går hem från Oodies på kvällarna … eller gå igenom Rock Sand  … ytterligare en resort här på stranden … byggd på klippan.

Under högsäsong kryllar det av ”coola” typer på Independent och Skatan har inte vågat sig in … men nu vågade hon och fick blodad tant.

Nästa gång Skatan kommer till ön skall hon bo på Independent Bo. Man kan inte boka i förväg men så fort hon sätter sin fot i Thailand skall hon ringa  och Fiona håller ett av de bästa (om de finns kvar vill säga) rummen till mig/oss (Mannen alltså) . En del rum har till och med egen toa !!! 🙂 men varmvatten finns bara i en gemensam dusch …

Fiona plockade fram trädandarna … som ju Skatan inte kunnat motstå … och packade in dom för transport ända hem till Sverige …

– If you´re nice to them, they will be nice to you and protect you … , sa Fiona ..

… och det skall Skatan vara … Hon skall ta väl hand om dem.

Fiona sa också att Koh Chang är ett av de säkraste ställena … säkrare än vilket ställe som helst i Europa … att vandra omkring ensam på. Under hennes tid här har hon bara hört talas om en (1) flicka som råkat illa ut och hon var ung och berusad … det är ingen ursäkt förstås men det är en annan fråga. Sååå berusad tänker då inte Skatan bli. Hon håller sig på en nykter kaliber … och har till och med börjat dricka Singha  istället för Chang, som är alkoholstarkast … Chang alltså. Killar kan bli nedslagna om de är fulla och viftar med mycket pengar eller är väldigt respektlösa mot kvinnorna … men en ensam farang-kvinna och äldre dessutom …

– Ingen fara …

Och farang-gubbarna har not inte kommit till Thailand för att slå ner äldre kvinns …

Men Skatan skall  fortsätta att vara försiktig ändå … hon är lite mörkrädd … faktiskt !!! … för det ääär mörkt på gatan när affärerna stänger … och hon gillar inte att gå där själv då.

Bilderna i bildspelet är väl inte tipptopp … en del är väldigt suddiga … men …

Håll till godo …  (så länge) !

Detta bildspel kräver JavaScript.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

White Sand Beach och hundarna …

Det finns en massa hundar här. De verkar leva sina liv  på eller i närheten av stranden. Men de har husse eller matte för de har halsband nästan allihopa …

Och på morgonen samlas de innan ”anstormningen” … om det nu kan kallas anstormning så här års … av de tvåbenta.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det finns till och med en trebent hund som tog sig fram riktigt bra … och kopulerande par mitt på ljusan dag …

Vart har alla borttappade skor tagit vägen

Efter frukost på Tango på stranden hos Yup och Ted

Yup

Ted eller Thed eller …

flanerade Skatan på ebb-stranden till Independent som ligger nästan lika långt bort som White Sand Beach Resort som är ”slutstationen” på stranden … utan att se en (1) enda borttappad sko.

Är det inte mer än konstigt när hon såg så många som nitton (19) förra gången tidigare i år? Och en del som denna…

hade uppenbarligen legat där länge.

Mysterious …


Fortsättningen dag 2 … eller är det dag 3

Nej, Skatan började sin resa i måndags (dag 1) var här på Koh Chang igår (dag 2) och det är alltså dag 3… men i alla fall ….

Bilderna får prata för sig själva idag … Skatan är lite trött … hon ”hoppade” Oodies´ … hon var där men gick hem innan musiken …Det var mörkt då också men fler affärer och restauranger öppna så hon kunde i alla fall  se var hon satte ner fötterna.

För övrigt håller Skatan på att ordna natteskort … en flicka på mäklarfirman här som är inblandad i lägenhetsköpet har en kompis som kör taxi och som Skatan kan ringa ”whenever you want”. Skatan har kortet i plånboken men  har inte utnyttjat det ännu … och tja … hon får se …

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Solpaus

… som hastigast tog Skatan. Eftersom molnen tornar upp sig betänkligt vid horisonten hastar hon snart ut igen.

Det är härligt här. Skatan har fått oljemassage … och det tänker hon unna sig många gånger … på ett igenbommat Apple.

Hon åt en god frukt-frukost plus kaffe förstås … lite längre bort från Apple där en söt flicka serverade henna OCH som kände igen henne sen förra gången ??? Hon hade sett Skatan på stranden. (Det är hatten … det är säkert hatten som gör det 🙂 )

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skatan hade inte tagit med sig kameran men tog några kort med mobilen … Innan hon hade sett den ”röda flaggen” hade hon faktiskt vågat sig ut i vågorna som var ganska häftiga.

Men inte långt ut … förstås …

Hon vandrade efter stranden ända bort till Independent … ett av de första ställena här på White Sand Beach … ett riktigt hippieställe …  dit hon gick in för första gången och ”bekantade sig”.

Häftigt ställe … Häftigt är bara förnamnet.

Där drack hon en Schweppes Lemon och snackade med ställets innehavare ?? (inte riktigt säkert) en hippie i min ålder … nja … något yngre förstås … det är dom ju alla. Hon visade mig gamla träsniderier som skall vara materialiserade trädandar eller symboler för sådana som ju alla träd har. Fantastiska var dom. Skatan skall ta med sig kameran nästa gång …

Nej, nu kan hon inte sitta hääär och uggla … ut med sina skatvingar och ta vara på solen …

Efter regn kommer sol … heter det ju … men efter sol kommer också regn.

Kramar!

Skatan älskar Koh Chang och Thailand

Hon känner sig hemma här. Har kanske levt här i ett tidigare liv.

Vem vet …

Här omges hon  av idel vänliga människor …

Alla ler.

Det regnade hela vägen från Bangkoks flygplats till Koh Chang. Skatan åkte i en minibuss tillsammans med ett gäng thailändare som inte var så där väldigt haja på engelska. Men det gick bra ändå. För att thailändare är thailändare … de försöker att få kontakt … och så ler de som sagt. Snällt och vänligt och tillmötesgående.

För 600 bath åkte Skatan från ”dörr till dörr” inklusive färjan … (600 bath = ca 135 kronor)

Väl framme på hotellet checkade Skatan in, började packa upp och installera sig när hon märkte att hon nästan inte kunde andas. Det luktade fukt och mögel. Det stank mögel … och det är en underdrift, Och så låg rummet på första våningen med altan mot uppfarten … och insyn.Lite läskigt när Skatan är ensam här.

Alina Grande Resort

Jämför Alinas hemsida som ni får fram genom bildtexten här ovan och ”min bild. Min bild som inte är min egna stämmer bra mycket bättre med hur väderförhållandet ser ut här just nu,  måste Skatan tillstå. 🙂

Skatan bad att få byta rum och det gick förstås … för om inte Skatan är den enda gästen så kan man nog räkna de övriga på ena handens fingrar …

Sen gick hon ut i regnet och köpte telefonkort och frukt … och när solen nästan tittade fram mellan skurarna begav hon sig ut på en rekognoseringstur.

Det var vackert och en nästan magisk (visst … ett utslitet ord men vad skall man säga då ) stämning som Skatan inte kan beskriva.

Loj, varm, sensuell och vacker …

Mycket var tillbommat … till och med Apple där Ida och Skatan tillbringade så många luncher och soltimmar …

Ödsligt värre … var vaaar alla? En av kvinnorna som masserade Skatan innan hon åkte hem vinkade glatt igenkännande och bekräftade att det var stängt Men … ville Skatan ha en bungalow så skulle hon kunna fixa …

Skatan ville inte ha någon bungalow … hon vill ha det bekvämt.

Gungan gungade ödsligt i vinden …

Det var högvatten …

Hon gick upp från stranden vid Oodies´ Place och där blev Skatan välkomnad som en kär gammal vän. Men var var hennes dotter !!! ?

– Granddaughter … rättade en smickrad Skatan till det hela  och beställde Chang och stekt ris med kyckling som de verkligen kan laga på det här stället.

Men som synes var det inte mycket folk på Oodies´ heller …

Toalettskylten är något för sig  …

Oodies gäng spelar son vanligt ikväll med början klockan 10 så Skatan drog sig hemåt längs stranden för att komma tillbaka lite senare … Hoppas det är lite fler människor då som lyssnar …

Visst är det så vackert så att om man målar det här är det risk att det bara blir fööör mycket …

Hundarna hade tagit kväll …

Ses … kanske redan i morgon …

 

Musikutmaningen – dag 30 – Skatan favoritlåt från den här tiden förra året

… förstås

Vem vill inte ha lite kärlek … var rubriken på inlägget. Ja, vem vill inte det?

Det skrevs den 14 juni.

Idag för ett år sedan, den 13 juni, lyssnade inte Skatan på någon musik men läste och såg sådan … hon hade hittat Marie Rosenqvists blogg … Marie blev en kär bloggvän … och hennes blogg en av de vackraste  i Skatans ”bloggsamling”.

Snipp snapp snut … nu är Musikutmaningen… äntligen … slut.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Musikutmaningen – dag 29 – en låt från Skatans barndom

Vi hade en grammofon som stod i vardagsrummet, en sån där grammofon där man kunde stapla skivorna på en pinne. Och så föll de ner en efter en allt eftersom. Det var förstås  78-varvare och Skatan tror att just den här  skivan var en så´n för den spelades in 1956.

Då var Skatan 10 år.

Annars fanns det inte så många ”barnskivor” … om några alls i skivsamligen. Det var Mozart och Bach och annan klassisk musik som pappa lyssnade på … ensam på söndagsmorgnar  … och då fick man inte störa …

Det är inte bara kungen som ”vänder blad” …

Vad det var på den andra sidan av Owe Thörnqvistplattan kommer Skatan inte ihåg …

Möjligen Anders och Britta … Deeen kommer ni väl ihåg?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

I morgon lyfter Skatan och flaxar till det hääär …

Detta bildspel kräver JavaScript.

alldeles mol allena till det regniga och varma Koh Chang från försommarfräschören i Sverige.

– Varför?

– Bara för att … ha det skönt, koppla av, läsa, skriva, måla och kolla läget på byggnationen och …

är hemma igen lagom till P & L … är det tänkt …

Hon tar med sin dator … och försöker hålla kontakten mellan the Thunderstorms …

Läs även andra bloggares åsikter om ,

 

Vilken fantastisk dag det var igår …

… och inte en enda bild har Skatan tagit. Inte med kameran. Inte med mobilen. Nu hoppas hon bara att det finns massor av bilder som andra har tagit och som hon kan få ta del av.

Hanneles bild som Skatan kopierat från Facebook med Skatan i mitten flankerad av Mannen och svägerska I, tror Skatan

Det vimlade av folk som njöt av all konst ”uppåt väggarna” och på golvet och … ja, överallt. Själv köpte Skatan en av Hans Estviks ”skrotfåglar” … kunde inte låta bli trots Mannens ”vaaar skall du ställa den då?”

Det var inte den här fågeln som hon köpte utan en ännu finare … med zinkvita vingar och klor av mossbelupna kvistar …

Mannen hade f ixat buffélunch vid poolen hemma i Villa Skogsberg men för tidigt … Skatan tänkte att man inte ville vänta tills senare utan äta lunch vid lunchtid men när utställningen stängde för dagen var klockan tre och alla hade ätit färdigt. Hon hann i alla fall träffa ”de sina” på kvällen på Femöre dit alla åkte för att bada (18 grader i vattnet) och pusta ut.

Och sova över medan Mannen och Skatan drog sig tillbaka till stan …

Vilken dag!

I natt åskade det som bara den och blixten slog visst ner på lasarettet och slog ut strömmen helt … och lasarettet ligger alldeles nära intill …

Och regnade 18 mm eller säger man ml … tja … det kom en hel del regn i alla fall.

En brokig sommarblandning

… var rubriken på artikeln i SN, Södermanlands Nyheter  om Utställningen  (den finns inte i nätbilagan) … Skatans första nånsin … och nu, nu är det bara kul …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och dagen kommer att gå i ett enda fläng … Skåningarna är redan på plats och Skatan tror att dalfolket också har kommit till Femöre … Snart kommer ”fastrarna”, Stora E och Kristina med tåget och Örebroarna är också på ingång … maten skall hämtas till buffén och och och …

Så det är bäst att Skatan sätter fart med Morgonrundan och StinaFina i det … än så länge … fina vädret.

”Man” har ”lovat” regn … nämligen

 

 

Skatan råkade radera inlägget …

I morgon är en annan dag …

helt och hållet …  med kommentarer och allt. Det var det inlägget som hon skrev igår. Hon hade tänkt ta bort det temporärt … för att kolla hur det såg ut … men det verkar ha försvunnit upp i det blå.

Och lika bra var det.

Så här blev det idag.

Idag är det den där morgondagen och klockan 09.00 stod vi utställare samlade framför porten och väntade på Hannele, galleristen på Galleri Sjöhästen … tysta, avvaktande fast Skatan kraxade förstås på som vanligt.

Så kom Hannele  äntligen och gjorde genast ett statement.

Vi fick inte bli ledsna men hon hade arrangerat och satt upp en del verk redan, placerat ut det mesta där hon tyckte det skulle vara osv osv … Nu skulle vi upp och jobba tillsammans, titta vad som var de bästa ställena så att våra grejer visade sig från sin bästa sida och inte förtog varandra etc etc …

Och det var rent fantastiskt … det syns lång väg att hon har blick för det där, Hannele. Nio utställare, så himla olika i sina uttryck  … över 120 verk … och det ser harmoniskt ut … trots allt.

När klockan var tolv var vi alla vrålhungriga och blev bjudna på lunch … på Crazy Cow … eller Kossan som man visst kallar restaurangen här i Nyköping … och så fortsatte vi …

Nu är det klart … hängt … och alla blev nöjda och glada. En del av Skatans tavlor tog hon inte med … av eget val men nu … nu tycker till och med Skatan att det skall bli bara roligt på lördag …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Musikutmaningen – dag 28 – en låt som får Skatan att känna sig skyldig

Skatan citerar här nedan ett utdrag ur berättelsen som hon skrev efter Margiths död på en skrivarkurs … där Liv = Skatan och Isa = Margith.

Då kände sig Skatan ”skyldig” för att hon var den hon var med den bakgrund och uppväxt hon haft. Att hon hade det ”gott ställt” …

Och det är ju inte mycket hon kunde/kan göra något åt.

Fortfarande kan Skatan känna sig skyldig för att hon är previligierad. Och har man vuxit upp i en ”skyddad” värld har man ju förstås inte samma erfarenheter som mindre lyckligt lottade. Och kan inte förstå helt och fullt. Förstås.

Men fortfarande förstår hon inte oförsonligheten hos många ”radikala” …. som i princip vill hugga huvudet av alla borgarbrackor (precis som Stalin gjorde … till och med spädbarnen) utan ”rättegång”.

Skatan kommer ihåg på 60-talet hur hon ”slingrade sig” när någon frågade vad hennes pappa jobbade med. (Han var försäljningsdirektör på Gränges). Direktörer var helt enkelt skit … och då hade de ändå inte börjat med sådana där ohemula bonusar och fallskärmar …

Det var Peace & Love-festival.  Mikael Wiehe hade stått på scenen. Den på Sveatorget. Isa och Liv lyssnade och gungade med i musiken. Liv kom inte ihåg precis vilken låt han sjöng, Wiehe, men kanske Mitt hjärtas fågel.  När Liv ville lägga armen om Isa i samförstånd över den täta stämningen som sången givit … ”låt mig drömma mina drömmar” och gunga med tillsammans, då stötte Isa bort henne.

– Du, du har ju inget med den här musiken att göra. Den är min. Du fattar ingenting.

Liv stirrade på Isas ansikte som lyste av avståndstagande.

– Du är ju en så´n där borgarbracka som han sjunger att vi skall bekämpa, folket, eller nå´t så´nt kläckte Isa ur sig, och vände sig från Liv och gick …

Liv stod kvar som lamslagen. Förstummad. Vilken vrede, nästan hat, hon hade utstrålat, Isa. Liv sprang efter Isa genom folkhopen.

– Men du känner väl mej, Isa? Du vet väl vad jag tycker?  Och jag har rätt och tycka om Wiehe lika mycket som du. Hur kan du bara säja nå´t sånt?

Tårarna fyllde Livs ögon när hon vädjade till Isa.

– Äsch, sa Isa som om ingenting hade hänt.

Musikutmaningen – dag 26 – en låt Skatan kan spela på instrument

… är Blinka lilla stjärna  … på blockflöjt … och

… just det … La Paloma på gitarr … Skatan använde sig av två ackord rakt igenom om hon nu inte misstar sig.
Inget ”plock” var det där inte … Men hon sjöng som en galning därtill.

Paloma
Image via Wikipedia

Bilderna är på plats

… inte hängda men levererade … och står där lutade mot väggen och väntar.

De skall hängas på torsdag.

Skatan träffade två av de andra utställarna  och en sa …

– Är de där dina bilder? Allihop? Så olika de är … i stilen menar jag.

Skatan tänkte till och sa …

– Ja , jag är ganska så stillös …

Men Skatan tror inte att hennes ord ”gick hem” …

För det mesta kommer Skatan på långt efteråt vad hon skall säga, Hon har så kallad esprit d´escalier )

Sedan, där i trappan … tänkte Skatan. Varför sa hon inte att hon ställde ut exempelmålningar  från sina olika perioder … (Picasso hade ju en blå period, en rosa osv osv) … det var bara det att Skatans perioder sträcker sig över en eller två målningar … och sedan kommer en ny 🙂

Hur som … det är lite pirrigt och känns som Skatan har gett sig in på något som hon inte är riktigt ”vuxen” … men det är ju inte meningen heller att hon skall jämföra sig med en Picasso … 🙂