Skatan är tjock och ledsen nuförtiden

VARNING!
Läs INTE denna text om ni har lätt för att bli uttråkade. Det är nämligen ytterligare en klagosång från Skatans penna.

Skatan har på kort tid blivit så tjock så tjock så tjock så hon bara gråter … både över att hon är tjock och p g a en depression som hon inte kommer ur. Hennes satans RLS-ben både värker och oroar och pirrar om nätterna så hon inte kan sova.

Natt efter natt efter natt.

Här är hon just nu.

Ett skatansvrak.

Skatan oroar sig verkligen. Hon har bara en vecka på sig innan hon åker till Portugal där hon och ”gänget” med Trine och Anna ska måla. Något som Skatan har glatt sig åt hela året nu, ända sen hon anmälde sig. Det har ju också ordnat sig så bra för Mannen som slipper vara ensam. Först gör Stora E honom sällskap på Swebus till Stockholm där den gamle skolkamraten Mac hämtar för vidare färd till Sigtuna där han har skolträff och Mannen och Stora E åker också tillbaka tillsammans dan därpå. Innan dess har Skatan lämnat Stina hos Tina-Fina. Sonen möter upp på busshållplatsen på söndagen och hämtar sin pappa. Sedan åker de båda och hämtar Stina. För att vara utan henne en hel vecka det klarar Mannen inte. Mitt i veckan får Sonen avlösning av Äldsta dottern. Det blir säkert kul får alla att få rå om varandra lite sådär på tumanhand.

Logistik. Skatan måste alltid tänka på logistiken.

Och Skatan åker ju som sagt till Portugal. Också hon på lördagen men med en tidigare buss. Till Arlanda. Och sen upp, upp i det blå …

Yippiii … Skatan hoppas verkligen att hon kan hojta yippiii då.

Här följer en mer detaljerad orsaksklagan för den som ordar:

Skatan eländiga tillstånd beror huvudsakligen på de förbannade medicinerna. De flesta tar hon i förebyggande syfte (7 st) så hon inte ska åka dit på en hjärtinfarkt igen, 2 st tar hon mot sina RLS-ben och -armar och -huvudknopp och 1 st antideppresiv som hon nyss bytt ut mot en som skulle vara bättre men visade sig vara sämre. Så hon slutade med den och gråter för minsta lilla i stället. Av dessa är det risk för ökad aptit och/eller viktökning (5 st), risk för förvärrad RLS ger 4 st och led- och/eller muskelvärk 5 st. Och hur många som kan störa med klåda som biverkning vet hon inte.

Värken i knä och höger höft har gjort sig mera påmind (artros eller medicinbiverkan … hm). Efter resan till Portugal ska hon förresten börja i Artrosskola …

Det är nämligen inte bara här i bloggen som hon klagat.

MEN … Skatan har efter övertalning börjat fasa ut mediciner … en är redan borta och hon hoppas att läkaren tillåter att hon fortsätter. Skatan förstår verkligen inte riktigt varför hon måste ta så många mediciner i förebyggande syfte. Som i sin tur ger helvetes biverkningar.

IMG_9502

Så … efter att ha cyklat lite på träningscykeln som stått redo ett bra tag, suttit där och trampat och tänkt på sitt elände kunde Skatan inte låta bli att skriva ner sin klagan.

Denna häringa.

Skärpning Skatan!

Det enda positiva … ja man kan nog ändå se det så …är att neurologen påminde Skatan om att det stod i journalen att när hon var borta från hemmet (på sjukkhuset eller på målarkurserna eller annorstädes) har hon sovit bättre och inte heller haft så stora besvär.

Det får bli en sanning i Portugal också.

Hoppas Skatan åtminstone.

IMG_9506

Idag, som har blivit till igår, var Skatan och Mannen först på vernissage på Galleri Sjöhästen (Suomiart 2018, en jurybedömd samlingsutställning med Suomiarts medlemmar)

Detta bildspel kräver JavaScript.

och sedan åkte de ut till Femöre dit Äldsta dottern med sin Yngsta dotter och Sambo och Sambos dotter hälsar på. De får rå om Skatan och Mannen lite och föda dem med grillat som ligger i kylen och väntar. Än så länge ser vädret ut att bli fint och soligt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Igår ja … nu regnar det.

Så egentligen … som ni förstår … har Skatan inget att klaga på. Det är ett s k i-landsproblem. Men så Skatans skönt ändå.

Katarsis!

Skärpning!

Det är lite mycket nu …

och knappt så att Skatan hinner med i svängarna.

Dagarna är besynnerligt korta och hon kom osökt att tänka på äldre människor som var fullt upptagna bara de hade en enda sak att göra under hela dagen. Som t ex ett tandläkarbesök. Och som hon log i mjugg åt medan hon dåförtiden själv klämde in både det ena och det andra under en dag. Dit har hon kommit nu, Skatan.

Skrattar bäst som skrattar sist.

Besöket hos ögonläkaren då hon äntligen fick en efterbehandling med laser på sitt högra gråstarropererade öga  satt fint.  Det vänstra var ju efterstarropererat för flera år sedan. Hon hade väntat sååå …

IMG_0201

Sketchaday7

IMG_0320

Men nu … i stället för att se klart …  har hon fått små dansande svarta spindlar i synfältet som inte behagar skrämmas bort utan envisas med att fortsätta hoppa omkring där och  retas. Hoppas de inte stannar kvar för gott. Men då kanske hon vänjer sig.

Och på eftermiddagen var det StinaFinas tur hos ögonveterinären. Hon har liksom en grå hinna framför sina annars så svartbruna ögon och Skatan trodde att det också kunde vara grå starr. Men det var ”bara” åldern. Hon är ju ändå snart 11 år sa, veterinären. Och då blir allt sämre … syn, hörsel och så fryser de också mer och är oftast räddare och ja, kan få sämre minne  … t o m bli dementa.

-Precis som vi då, sa Skatan.

-Jo, sa veterinären.

Kylan tar ut all energi som finns i kroppen … både från folk och fä … fä = StinaFina, som helst vill ligga kvar och dra sig eller springer och gömmer sig under matsalsbordet eller bakom soffan när Skatan tar fram koppel och täcke.

IMG_0194

Sketchaday8

Men när de väl är utomhus blir hon piggare och de drar iväg på MINST 30 – 40 minuters Morgonrunda. Idag blev det bara 30 minuter för det var 17 minusgrader. De andra rundorna blir också kortare.

Efter alla ögonläkarbesök var det också vårsäsongens första styrelsemöte i Sjöhästens vänner på. Det var verkligen roligt att sätta igång igen.

Och redan i morgon är det vernissage på Galleri Sjöhästen i Nyköping:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Grafikbiennal Kaliningrad – svenska deltagarna med inbjudna gäster.

Årets första.

En spännande inbjudan

En spännande inbjudan damp ner i Skatans mailbox igår. Tänk om hon ändå hade bott närmre Malmö och Limhamn ändå. Kunnat gå dit och få njuta av konst, sippa champagne och lyssna på jazz mitt i veckan.

Det är liiite långt att åka ner dit just nu. De har ju också årsmöte i konstföreningen i hennes hjärta, Galleri Sjöhästens Vänner,  dagen före.

Annars så … annars …

Art Happening

Inbjudan*

Kära vänner

Här kommer inbjudan till vernissage i Limhamn (Malmö) den 4 mars. Det här är fjärde året som jag ställer ut svenska konstnärer i Paris med den skillnaden att i år startar vi turnén i Limhamn. Den 19 mars blir det utställning på Svenska Klubben i Paris som har gamla traditioner med svenska konstnärer .

I år ställer jag ut de mycket prominenta konstnärerna Astrid Sylwan och Lukas Göthman som var de första jag ställde ut i Paris 2012.
Lite kort om dessa konstnärer.

Astrid Sylwan är representerad i Sverige av galleri Adersson/Sandström och ni kan se hennes verk och CV här.

Astrid visar här upp sina mycket karaktäristiska verk som har lett henne till det absoluta toppskiktet inom svensk konst. Mycket glädje men ibland också sorg och melankoli.

Astrid var bland annat med på utställningen Här/Nu på Artipelag i höstas. Samtidigt hade hon en separatutställning på Eskilstuna Konstmuseum. Astrid är representerad på Moderna Museet, Statens Konstråd; Malmö Konstmuseum och ett flertal andra museer. Hon arbetar just nu med dekorationen av en ny perrong på T-centralen.
Lukas Göthman är representerad av Björkholmens galleri i Stockholm och ni kan se hans verk och CV här.

Det vi kommer att få se är hans mytiska repetitioner som genom sin minimala text på håll bildar ett hypnotiskt mönster och i detalj minst sagt överraskar.

Lukas ställer bland annat ut på Uppsala konstmuseum den 25 april och ska ha en soloutställning i Finland på Helsinki Contemporary 2016. Lukas har också ställt ut i både Berlin, Tokyo, Paris, och Amsterdam vid ett flertal tillfällen under de senaste åren.

Vidarebefordra gärna inbjudan till vänner och kollegor.
Välkommen,

 

Gustaf Hamilton

 

KARTA STRANDGATAN 9GetAttachment.aspx

 

*

Ursäkta den dåliga bildkvaliteten.

Men i inbjudan står det i all fall följande :

Hamilton factory présente

E x t r a c t i o n s  /  J o u r n e y

Astrid Sylwan       Lukas Göthman

(bild)     (bild)

Art Happening

Jonas Lindvall och Gustaf Hamilton

bjuder in till privat vernissage

onsdagen den 4 mars från kl. 17 till 21

konst, champagne och Jazz i gott sällskap av konstnärerna

Öppet hus den 5 mars från kal 12 till 16

Dragörkajen, Strandgatan 9, Limhamn

Parkering vid fiskrökeriet

Information: mobil +33 6 80 73 41 72 eller e-mail gustaf@hamilton-factory.com

Den beror helt och hållet på Skatans fumlighet förstås. Och att texten dras ihop … den usla layouten som var så proffsig och … nej inga ursäkter mer.

Sorry, Sorry Gustaf!

Skatan har lagt av helt enkelt och varit borta från WordPress för länge. Dags att byta tema igen kanske  🙂

En packad helg

Skatan åkte till Borlänge för att gå på Dicksonfest … Dickson där hon arbetat en stor del av 90-talet när Mannen var i Österrike och Musiken var Kung i Borlänge.

Och Margith levde …

Det var en liten skara … inte jätteliten … men .. ja … ganska liten skara som träffades i gamla chefsvillan på Svartnäsgatan i Borlänge som lånades ut av SSAB.

Gendobelt värre!

537406_10151646664752932_519335423_n

Lennart Jansson tog bilden som Skatan ”delat” från FaceBook 

De åt tacos och drack vin och öl och vad man nu hade med sig att dricka, snackade förstås om gamla tider och trivdes.

Sonen kom sedan och hämtade Skatan i regnet för det var där hon skulle övernatta förstås.

Nästa dag vaknade Skatan pigg som en mört … hon hade sovit ovanligt gott och länge 🙂 … och man började planera för dagen. Skatan skulle träffa Ann … sin gamla väninna … som ställde ut  och hade vernissage med  Borlänge Konststudiegrupp på Kupolen.

Det skulle äntligen bli av att mötas.

När Skatan är i Borlänge hinner hon nästan alltid bara med sin egen familj … tiden springe  iväg fortare än kvickt.

Men först skulle de på Thaifest. Det var Songkran i Thailand och det firades också i Borlänge med mat och musik och mera mat och folk som tjattrade (förlåt) på thailändska. Skatan skulle skjutsa dit så att Sonen kunde dricka några öl.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ann hämtade sedan Skatan hos Sonen och de for först till Aqua Konstnärsbutiken där Ann också ställde ut en del av sina tavlor och Skatan passade på att köpa nya bra färger till ett fantastiskt  pris … rena kapet.  Det lönar sig att köpa kvalitet när man handlar färger. Nästa anhalt blev förstås Kupolen och Konstsudiegruppens vernissage. Gruppen består främst av pensionärer som äntiligen fått tid att måla … och alltså amatörer. Fast ja … amatörer är kanske inte rätt ord … en del är verkligen proffsiga …  men i alla fall de är inte konstutbildade på Konstfack osv …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sedan fikade de förstås också innan det var dags för Ann att återlämna mig till unga familjen Anderson. Skatan for upp till thaifesten igen och fick sig lite till livs … mat alltså … och sång … öronbedövande musik och detta thailändska tjatter. Hon föreslog Sonen att hon kunde ta ungarna med sig hem och Pa och han kunde fira vidare utan barnen och det gick han förstås glatt med på.

Det gjorde inte kvällen mindre intensiv om man säger så … 🙂 Det var sagoläsning och kvällsmat och bus och när lilla Cissi skulle i säng och fick en ny blöja på och  sin flaska välling drack hon den begärligt men skulle upp och hoppa igen direkt efter …

Storasyster Alice var mycket stolt … hon har både slutat med blöjor på natten och också slutat dricka välling …

De lekte ännu en liten stund och sedan gjordes ett nytt försök med Cissi.

Helt hopplöst.

Skatan la sig i föräldrarnas säng och läste saga efter saga efter saga … medan Cissi hoppade omkring och Alice lyssnade. Plötsligt sa Alice att hon var trött och tog sin Nasse och filt och gick och la sig … men så var det då Cissi.

När föräldrar ringde på … de hade glömt sin nyckel … efter att ha festat från 12.30 till 22.00 … var Cissi fortfarande pigg medan Sonen var ganska så slak … och ja … färdig om man säger så.

Nu var i alla fall friden återställd. Cissi och mamma Pa och Sonen kvartade in och Skatan somnade ovaggad till en ny halvdag med ungarna innan hon tuffade hemåt igen efter lunchen med små powernaps i Guds fina natur 😦 .

Sonen stönade … aldrig mer … och sprang som en tätting mellan säng och badrum. 😦  . Han är en av de få exemplaren som måste ha en gen som gör att han inte tål alkohol … för sååå mycket hade han ju inte druckit. Det brukar ju mest vara asiater som inte tål sprit men Pa tål … ja hon tål förvånandsvärt mycket trots sin späda kroppshydda.

Mannen brukar nöjt konstatera t: Då kan han ju inte bli alkoholist i alla fall …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vilken fantastisk dag det var igår …

… och inte en enda bild har Skatan tagit. Inte med kameran. Inte med mobilen. Nu hoppas hon bara att det finns massor av bilder som andra har tagit och som hon kan få ta del av.

Hanneles bild som Skatan kopierat från Facebook med Skatan i mitten flankerad av Mannen och svägerska I, tror Skatan

Det vimlade av folk som njöt av all konst ”uppåt väggarna” och på golvet och … ja, överallt. Själv köpte Skatan en av Hans Estviks ”skrotfåglar” … kunde inte låta bli trots Mannens ”vaaar skall du ställa den då?”

Det var inte den här fågeln som hon köpte utan en ännu finare … med zinkvita vingar och klor av mossbelupna kvistar …

Mannen hade f ixat buffélunch vid poolen hemma i Villa Skogsberg men för tidigt … Skatan tänkte att man inte ville vänta tills senare utan äta lunch vid lunchtid men när utställningen stängde för dagen var klockan tre och alla hade ätit färdigt. Hon hann i alla fall träffa ”de sina” på kvällen på Femöre dit alla åkte för att bada (18 grader i vattnet) och pusta ut.

Och sova över medan Mannen och Skatan drog sig tillbaka till stan …

Vilken dag!

I natt åskade det som bara den och blixten slog visst ner på lasarettet och slog ut strömmen helt … och lasarettet ligger alldeles nära intill …

Och regnade 18 mm eller säger man ml … tja … det kom en hel del regn i alla fall.

En brokig sommarblandning

… var rubriken på artikeln i SN, Södermanlands Nyheter  om Utställningen  (den finns inte i nätbilagan) … Skatans första nånsin … och nu, nu är det bara kul …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och dagen kommer att gå i ett enda fläng … Skåningarna är redan på plats och Skatan tror att dalfolket också har kommit till Femöre … Snart kommer ”fastrarna”, Stora E och Kristina med tåget och Örebroarna är också på ingång … maten skall hämtas till buffén och och och …

Så det är bäst att Skatan sätter fart med Morgonrundan och StinaFina i det … än så länge … fina vädret.

”Man” har ”lovat” regn … nämligen

 

 

In i A Lost World Gallery

och i drömmarnas värld … hamnade de… efter att ha tagit sig från Söderns höjder med tunnelbanan till Gamla Stan,

mött upp med Svägerskorna och ätit en god lunch på Vapiano … innan de alla fyra drog  vidare uppåt genom gränderna mot Stortorget och Köpmangatan och galleriet där Maria-Thérèses utställning öppnade idag med Vernissage.

Julmarknaden var  redan i full gång  på Stortorget … och det är inte ens första advent 😦

Det var från ett grått, fuktigt och ogästvänligt Stockholm som  de dök in i värmen i galleriet genom att passera  genom  antikaffären som också invigdes denna dag …

Och där fanns hon,  Maria-Thérèse, bland sina tavlor och Skatan fick träffa sin bloggvän och konstnären  IRL.

Det var som om vi redan kände varandra  …

Skatan hade förstås sin kamera med sig men kom alldeles av sig och tog nästan inga bilder alls. Inte på gränden och Köpmangatan, inte på antikvitetsaffären och galleriet … inte på Svägerskorna  …

Köpmangatan  sedd från Stortorget (Wikipedia)

Men hon tog en bild i alla fall …  på Maria-Thérèse  …

Maria-Thérèse

och så tog Mannen en på dem tillsammans …

Maria-Thérèse och  Skatan*

Skatan tog inte heller några bilder på de två tavlor hon köpte … två fantastiska tavlor  förstås … båda original.  När utställningen är slut den 20 december skall Skatan hämta  dem och då … då kommer hon att visa dom  här på bloggen …

Den ena hette Sjön … Den andra Hemligheten.

Skatan och Mannen skiljdes från Svägerskorna utanför galleriet och tog tunnelbanan tillbaka till Hornsgatan och bilen som stod parkerad hos pappa , som vi förstås passade på att besöka  och fick en fin pratstund med.

Så åkte vi hemåt i dimman och diset och regnet, hämtade StinaFina som haft det bra hos sin nya ”extramatte” Helen … nöjda och belåtna och trötta efter en fin eftermiddag i  ”en förlorad värld”.

I morgon blir det nya äventyr. Då skall Skatan och Mannen och Syster Yster åka på kryssning med Bonniers Bokklubb som firar 40-årsjubileum.

Det skall bli kul. Hoppas det inte gungar för mycket bara … 🙂

* … i sin nya kepa som döljer hennes ”bad-hair-day-hår”. Kepan har förresten en egen historia som Skatan får återkomma till …

A Lost World Gallery – Vernissage

Det är Vernissage … och inte vilken vernissage som helst. Skatan fick ett sånt här fint inbjudningskort på mailen …

Det är Maria-Thérèse som ställer ut sin poetiska, drömska … inte av denna världen – konst.

A Lost World  …

Galleristen Arne Wiig säger … ”att mina fotografier fångade hans intresse eftersom de tycks vara ett filter mellan den här världen och en annan som man inte riktigt kan nå” (Maria-Thérèse i sin blogg afiori)

Maria-Thérèses utställning är en separatutställning som består av fotografier och bilder i blandtekning och flera är hittills opublicerade original, berättar hon i sitt inbjudningsmail till Skatan.

Känner du ännu inte  Maria-Thérèse och hennes konst kan du  stifta bekantskap med den genom att besöka hennes vackra blogg och butik … http://www.afiori.com/ . Bor  du dessutom i Stockholm med omnejd kan du ju till och med få se den IRL och för en stund förflyttas tillbaka till A Lost World och träffa konstnärinnan.

Det skall Skatan och Mannan göra …

Som en slump … som ödet, nej …  som ett magiskt fast helt logiskt  sammanträffande … fyller ”Sveriges största rockpoet” …  Ulf Lundell …år denna samma dag … den 20 november … Finns det någon som längtar dit, diktat  och sjungit om en  …  A Lost World … så är det han.

Så … varsågoda …  ett Lundell-ackompanjemang …  till denna Vernissage-inbjudan 🙂

Lilla a kom igår

Snart skall vi gå Morgonrundan med StinaFina, äta frukost och sedan ”göra stan och dess gallerier”.

Solen lyser redan uppmuntrande på Wedholms vägg och det lilla blå huset …men det är kallt.

Höstkallt.

Idag visar  Ria Roes Schwarz en del av sina akvareller och har vernissage på Galleri Sjöhästen här i stan …

Det skall bli så roligt att återse henne, en kvinna som Skatan verkligen beundrar och har den största respekt för …  och som är en underbar akvarellist i samma skola som Lars Lerin.

Det sista ljuset” (2006) målat av Lars Lerin och fotograferat av Lars Engelhardt

Detta ödehus ? växte fram under Rias hand när hon undervisade Skatan och lilla a och de andra i somras på Fridhem

Båda har haft Arne Isacsson som lärare

Arne Isacsson ”Gråljus över slätten

Skatan får skämmas lite när vi träffas att hon inte målat en enda akvarell sen sist … men Skatan har en del att skylla på … hon  har inte mått så bra och det krävs det av henne för att hon skall få ”ur sig något” … men idag kommer säkert lusten tillbaka.

Vi fortsätter  sedan ner till Bryggeriområdet och de andra gallerierna, äter en god lunch någonstans.

Sedan, framåt eftermiddagen,  skall lilla a vidare till Stockholm och dottern sin och Skatan och Mannen skall ha gäster på Femöre.

Lilla a har målat ”Utsikt från Tomarps kungsgård” (2010)

Man måste passa på innan sommaren helt har övergått till höst och höstrusk.

Carpe diem.

Maten är förberedd så långt det går, vädret är vackert …

Nu är det bara Skatans hälsporre som kan sätta sig på tvären …

Men Kinesens liniment brukar göra underverk och fixa det mesta 🙂

Vernissage

Skatan har varit på Galleri Sjöhästen på torget.

Det var vernissage för Sjähästens Mina Vänner , som var åtta till antalet.

Grannen Johanna Cederblad var en av vännerna.

När Skatan dök upp var det redan full ruljans och mingel trots att hon var tidigt ute.

Johanna skymtar där i mitten till vänster om damen i den ljusa klänningen

Skatan  Fick sitt glas mousserande, grabbade några jordgubbar i flykten men hade fullt sjå … som vanligt … att hålla reda på glas, kamera, papper och väska …  så hon sippade snabbare än snabbt upp sitt vin och gick och tittade på tavlorna.

Det var en jämn hög kvalitet och alla åtta vänner var så olika som ens vänner kan vara. Åtminstone i sitt konstnärliga uttryck.

. Kom, kom får du se Johannas akvarie sa en av de andra konstnärerna Marie-Louise Werner och förde mig till en liten smatt …

Johannas fiskar i sitt akvarium

Den stora tavlan i bakgrunden visas förresten på Galleri Sjöhästens banner … i beskuret skick

Trots trängseln därinne på galleriet hade torghandeln inte riktigt kommit igång utanför …

Stora torget i Nyköping från Galleri Sjöhästens fönster

Innan jag lämnade utställningen passade jag på att ta en bild på två glada konstnärer och  utställare och riktigt goda vänner  …

Marie-Loiuse och Johanna

Nu hör Skatan genom det öppna köksfönstret hur man börjat samlas nere vid poolen, barnen är redan i och badar. Snart snart skall Skatan sälla sig till grannarna  och fortsätta mingla på Johannas vernissagefest  … fast nu på hemmaplan.