Jomenvisst.

Kan Sveriges Gladaste Man så kan Skatan.

Var så säker. Sagt och gjort.

Är nu anmäld och registrerad … se länken här bredvid till höger … sen … eller här nu …

En sommarmånad återstår … dagarna mörknar minut för minut.

Tillsammans med  the Grand Old Lady, Primadonnan med stort P, faller Skatan med det tilltagande mörkret ner i eftertankar och  … ja … just det … eftertankar   …

Nu snart, kanske den första september är det Nyår *   igen … med förväntningar, förhoppningar …

Stora B , en fin musiker på sin basgitarr, var det som tipsade mig i sin blogg om musiken och där ni kan lyssna på Tove Janssons Höstvisa i en ”helare”, hoppfullare tappning (vilket jag varmt rekommenderar) är tillbaka på banan efter sitt sommarlov. Missa inte hans inlägg som kommer att följa alfabetet. Med spänning undrar jag vad som skall komma under bokstaven A nu härnäst.

Alfahanne?

*för Skatan infaller det Nya året på hösten känns det som …

… att bli gammal… att bli äldre… att vaaara äldre… 

För det är ju det jag ääär….

Det hjälps inte att jag är ”ung i sinnet” när kroppen tydligt och bestämt ständigt påminner mig om att 

OK, ung i sinnet men i en lastgammal kropp, äldre än den skulle behöva vara, en värkande, något fetlagd, otymplig kropp .. Denna osmidiga massa skall jag alltså samtidigt släpa runt på medan

… sinnet är ungt… och skulle vilja göra så mycket meeer… flyga högt… springa, hoppa…. dansa (utan värk da´n därpå)… gå i höga klackar… böja mig ner utan att fastna i rörelsen… sitta på huk och komma upp smidigt och lätt… 

Jag blev påmind om att jag ääär äldre… när jag hade ett snack med Husläkaren… min RSL-medicin börjar avta i verkan… och så har jag ont och blir svälld och stel och handikappad i min opererade fotled… och inte bara där… utan i varenda dj-a led i heeela kroppen…. och så var det bla bla bla….

Jag har en mycket sansad, äldre (= i min ålder) husläkare och vi resonerade fram och tillbaka… och kom fram till att jag kanske fortfarande klarar mig på Alvedon (max 8 om da´n) mot min smärta… en remiss till röntgen för vidare ”transport” till ortopeden (kanske man kan ta bort några skruvar eller plattor eller nå´t…)… att jag får pröva en ny… alldeles ny medicin mot RLS-besvären… men…

… att mycket av det jag beskriver… stelheten, en del av värken… kanske beror på åldern… du ääär ju över 60 år… och ja, kroppen åldras, blir stelare…. 

Men…ska man verkligen behöva stå ut med en kropp som bara lyder en med hjälp av Alvedon… resten av sitt liv… 

Jaa, det… eller att ha ont. Vi är alldeles för rädda att ta medicin… som hjälper … när vi har ont… Uthärda smärtan är 40-talisternas mantra… och … framförallt … inte bli gamla och skröpliga…

Punkt och slut.

Nej, inte riktigt…. jag har varit hos Soldansaren och läst… och hittat min favorit-poet Edith Södergran som 1916 skrev Triumf att finnas till… och här citerar jag bara sista strofen…

Tid – förvandlerska, tid – förstörerska, tid – förtrollerska,
kommer du med nya ränker, tusen lister för att bjuda
mig en tillvaro
som ett litet frö, som en ringlad orm, som en klippa mitt
i havet?
Tid – du mörderska – vik ifrån mig!
Solen fyller upp mitt bröst med ljuvlig honung upp till
randen
och hon säger: en gång slockna alla stjärnor, men de lysa
alltid utan skräck.

Nu är jag där igen. Pratar om ålder. Men… jag blir ju äldre för varje dag så ämnet kommer säkert inte vara slutdiskuterat eller slut-tänkt.. för att jag skriver om det idag.. igen. Nåväl.

Tankarna och reflexionerna kring åldrandet, över att bli äldre, över att vara äldre. De kommer och går. Mest kommer.  😦

Men man kan åldras på olika sätt… med värdighet… eller sökande ungdomen tills man, så att säga,  lägger benen på hyllan…

Och det har alltid varit … och är … ”tillåtet” att åldras så det syns om man är man.

(Här syns ett med värdighet åldrande… eller gammalt par. Henry Fonda och Katharine Hepburn)

Och… här nedan syns en 79-årig idol till Skatan, som nog gjort ett eller annat för att försöka dölja sin ålder. Hon som var sååå vacker)

Skatan är väl fixerad på nå´t sätt. Det är bara det att jag tycker att det är så jobbigt..

Det har nog aldrig varit helt lätt att bli gammal. Inga övergångar är helt lätta, passerar oförmärkt förbi… från barn till tonår, från tonåring till ung vuxen, från singel till tvåsamhet, eventuell tre-, fyra-, eventuell fem-, sex-samhet… och tillbaka till tvåsamhet… och sen ensamhet…

Det är inte lätt. Men vem säger att livet skall vara lätt? Men liiite lättare kanske.

Det är framförallt inte så lätt att bli äldre i Sverige… där ungdomskulten verkligen firar sina triumfer… där man knappt ser äldre människor… i offentligheten… Jag tror faktiskt de som säger att de baaara tycker att det är skönt att bli gamla inte talar sanning… alltid. Naturligtvis är det skönt med känslan att ”ha gjort sitt” … att kunna vila ”mätt och belåten” på maten. Det är bara det att jag fortfarande är ”hungrig” så att säga. Och många är mätta…

Förnöjda… förnöjsamhet… är det jag skall sträva efter.

Visst  finns det plussidor. Nu är man som man blivit… man har försonats rent utseendemässigt (i bästa fall  🙂  ) med sin stora näsa eller vad det kan vara och sina begåvningsbegränsningar… och blivit

visare. Inte alla. Men en del. Som jag till exempel. 🙂

Nja, inte vis kanske … men idag står jag för vem jag är, tar plats på deet sättet, håller inte fegt med motsatta åsikter o s v, o s v-.

Skatan har sagt det förr. Det är lättare att bli äldre här i Bad Ischl… för alla omkring en… eller nästan alla ääär äldre, eller något yngre, eller jättegamla. Bad Ischl är den blomstrande ålderdomens stad med sina parker, caféer och Esplanaden…

Och … de ser ut som äldre. Med sina hattar, med fjädrar i, snygga ”gångkläder” och tracht´l (folkdräkter) som man verkligen använder…

Det är faktiskt lättare i heela Österrike för här är inte ungdomskulten lika utbredd. Man ser t ex fler äldre nunor i TV än hemma. Äldre leder nöjesprogrammen, får inte bara förekomma i nyhetsprogram och annat allvarligt utbud.

Och jag skall inte tala om Thailand. Jo, det ska jag… Däär måste det vara lättare att åldras. Man respekteras och ses upp till. När man är 60… ja då har man nått den bästa av åldrar. Då hyllas och äras man. Jag märker bara på mitt förhållande till Pa. Vi har fantastiskt roligt ihop, vi kan skoja, skratta och känna oss ”på samma bog” men… hon är medveten om min ålder, och naturligtvis min ställning som svärmor. Hon månar om mig, frågar om jag har det bra, om jag fryser om hon kan ja, underlätta tillvaron för mig. Detta skulle ju kunna få mig att känna mnig som minst 100… men nej.

Jag känner den äkta tillgivenheten och ja, respekten, som thailändare uppfostras till… att ge de som blivit äldre.

”Frågan om ålder och kön betyder allt. Att vara äldre är en viktig del av det thailändska samhället. En yngre person skall respektera den som är äldre. När thailändska barn skriver ett brev till sina föräldrar börjar de ofta med orden ”Far och mor som jag respekterar”.” (resbort.com)

Här … hamnar vi på soptippen väldigt snabbt när vi blivit äldre… och blir osynliga, räknas inte med ….

Titta det snöar… titta det snöar…

Det var bara det som fattades.

PS: Jag tycker att det är kul att leva och bliii äldre… det är inte det… om ni förstår. DS