Skatan är så förbålt trött

Och allra mest trött på sig själv.  Ska hon vara riktigt ärlig är det väl inte Skatan hon är trött på.  Nej, det är Skatan a. k. a. Eva …  jag själv alltså … som  hon/jag är så innerligt trött på …  så ända in i märgen.

Inget blir som det ska … det är varken hackat eller malet. Bara en massa ”crap” .

Jag kallar mig alltså Skatan och skriver en massa ”crap”   … ”skit”  på ren svenska. (Det låter liiite bättre med det engelska ordet … inte fullt så skitigt … om ni fattar ) .

Det har jag gjort ett bra tag nu. Och humöret går upp och ner … upp i granens högsta topp och ner långt under jorden … VARJE dag. Om det inte var varje dag skulle jag tro att jag var manodepressiv … bipolär … som det heter.

Jag vet … det är inget att skoja om och det gör jag inte heller. För det är verkligen inte roligt.

Nej, det är sannerligen inte roligt när man är så innerligt trött bara … på allt, på sina humörsvängningar, sin gråtmildhet, sin oföretagsamhet.

På ALLT.

Jag är verkligen URLESS på mitt flaxande som den där Skatan. 😦  . Och ändå kan jag inte låta bli …sluta … Bloggen är min drog och mitt högsta nöje.

Trots allt.  Trots allt ”crap” …

Och ni … ni måste verkligen bli trötta på, ja , bli  urlessa på den där flaxande Skatan … som hux flux sitter där och kraxar i granens högsta topp  … glad som en lärka … och sedan … lika hux flux … efter bara ett ögonblick … det gäller att hänga med i svängarna … ja, då dyker hon ner och  sitter och krafsar i  komposten efter nåt ätbart … eller nå´t.

Nej, bipolär är jag inte … men höstdeprimerad … jag har fyllt i en lista på Vårdcentralen och fått det utlåtandet av min Husläkare som jag har stort förtroende för. Och ska väl ge upp … kapitulera … acceptera att jag är som jag är. Rida ut stormen och mörkret …stå ut … för SNART SNART är ljuset på frammarsch igen …

Nu ska jag i alla fall ta mig samman … gnugga sömnen ur ögonen … och förvandlas … skaka loss vingarna och flyga upp några grenar mot toppen och bli mitt allra som käraste alter ego igen …

Skatan …

… glad som en lärka.

Och ni … Ta det inte så gravallvarligt!

Det känns skönt och renande för Skatan a. k. a. Eva  att ”lassa ur sig” *  för att se´n komma igen … som om ingenting sagts eller gjorts …

Så´n är hon. 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

*  PS När Skatan satt och slölyssnade på radion (Vetenskapsradion, kanske ? ) fick hon sig en märklig kunskap till livs.Att en så kallad ”tarmtömning” … bajskorv på ren svenska … har en genomsnittsvikt på 160 g . Nu undrar hon hur mycket hon har lättat här?

160 KILOGRAM … minst!  DS

Här skriker Skatan på

HJÄÄÄLP och så har hon stängt av kommentarerna.

Då kan hon ju inte få någon hjälp.

Fast förstås det är ju det hon inte vill ha. Det var ju mest till sig själv … eller till någon ”ovan där” … som hon skrek till.

Det är mörkret som gör det.

Så här blir det varje år när det blir mörkt …  att Skatan känner sig hjälplös, ur led, trött och ledsen.

Fast förr fick hon såna där ”lyckopiller” men nu … nej, hon vill klara sig utan.

Hon har i alla fall ingen ångest längre … och då går det väl an.

Och allt går ju över … gör det …