Etikett: Hubert von Goisern

Nedräkning och Höstdagjämning

The iron and steel works of Donawitz near Leob...
Image via Wikipedia

Dagen och natten är lika långa detta dygn … eller korta om man så vill.

Nu börjar nedräkningen … tre månader kvar till jul och en enda dag kvar tills i morgon då  Skatan och Mannen och StinaFina med välfylld bil tuffar hemåt igen …

Wow … eller Kraxelikraxelikraxkraxkrax …  🙂

Igår var vi i Leoben … Donawitz. Det var dit ovanför i bergen i en liten by, Schardorf,  vid foten av Reiting som är lika högt som Kebnekaise (ungefär) ,  som vi flyttade 1992 och där Mannen skulle bli kvar  så länge … och som han inte riktigt ”släppt” ännu …

Mannen skulle till sin ”husögonläkare” och besöka ”kontoret” och träffa gamla arbetskamrater … och vi hängde på.

Och passade på att bjuda Angelica på lunch. Angelica, som letat upp och infångat Skatan åt Skatan.

En lite tilltufsad Skata som inte gör sig så bra på bild.

Näbben pekar i alla fall längtansfullt mot norr   … med målet i sikte 🙂

Det känns alltid lite i hjärteroten ändå att se och besöka trakter där man bott och levt, skrattat och gråtit, haft det bra i och längtat hem ifrån.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Alldeles snart skall Skatan gå sin näst sista Morgonrunda här i Bad Goisern med StinaFina och se hur många katter hon kan jaga upp, hur många nya bekantskaper vi kommer att träffa … och gamla.

Skål!

Sedan skall Skatan åka en sista gång till Bad Ischl och köpa en hatt !!! … en jättefin filthatt som hon skall ha i höst och vinter … Att den är fin skall ni få se inom kort här på bloggen … 🙂

… och den senaste Hubert von Goisern som fått så bra  recensioner här i Österrike och ligger fyra på nå´n lista …

… och fika på Zauner … och …

I morgon bär det hemåååt …

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det är redan onsdag

och mycket vatten har flutit under broarna sedan sist.

Skatan har för det första problem med sin dator. Och sitter nu vid Brigittes i Bad Goisern.  Mannen blev utskriven och vi har varit här sen i mündags. Utan det dar lilla a:et med ring pü.

Nej, nu skall Skatan ta sig sjutton kopiera ett a med ring på … för det här går ju inte.

Skatan har flugit sin kos och nu sitter jag här alldeles själv … med rumpan bar … för jag är så in i bomben frusterad över alla små och stora motgångar …

Min egen dator ”berättade” just att den inte kunde ”laga sig själv” och nu sitter jag här lite uppstressad och müste  avsluta … satans nu kom det där ü-et igen. Det är lite pill med att kopiera in ”å” varje gång det düker upp sü jag skiter i det just nu.

Mannen är på G för att åka på kontroll i Linz ochg jag har som sagt suttit i över en timme och försökt fü igüng min egen dator.

Sü nu skiter jag i allt … Det här gååår bara inte längre … 😦

När allt lugnat ner sig återkommer jag.  Üterkommer Skatan alltsü … 🙂

Musikutmaningen – dag 14 – en låt som ingen tror att Skatan skulle älska

(Den riktiga joddlingen kommer på slutet … först ungefär 3.25 in i låten)

Trodde ni inte va?

Åtminstone inte ni som inte vet att Skatan är något av ett Österrike-fan och galen i joddling …

och till och med själv har försökt sig på konsten. Vilket inte var lätt och blev därefter. Hon skulle mua som en ko och så bryta tonen … försök får ni se … Än är hon inte fullärd och kommer antagligen aldrig heller bli.

Håll till godo … att älska eller hata … men knappast mitt-i-mellan.

Nu längtar Skatan …

nu längtar hon till Österrike, till Bad Ischl, Bad Goisern ja … Salzkammergut … Östterrike

till bergen, vännerna, ja, till  människorna där … som inte har så bråttom, till landet  som är som det var förr  … i tiden …

till själva lukten, doften … till språket …

Hon längtar visst alltid bort … den här Skatan … alltid bort …

(Egon Schiele – vinterträd)