Varje val blir Skatan mycket medveten om att klassamhället finns kvar och hon tillhör ”en klass” i samhället som har fått vissa epitet klistrade på sig, liksom andra har sina. Och tycker hon annorlunda blir hon misstänkliggjord av sina ”egna” och överhuvudtaget inte tagen på allvar av de hon kanske solidariserar sig med.
Skatan pratar här om politiska åsikter förstås.
Misstänksamheten gäller mest mellan höger visavi vänster, rött visavi blått och mellan blocken. Det är där man är som mest oförsonlig … från båda sidorna alltså … om man går över skaklarna.
Risken är att dikena vi gräver blir djupare och brantare, när verkligt framåtskridande handlar om respekt och tolerans, särskilt när det gäller uppfattningar som strider mot våra egna. (Marcus Birro)
Skatan har för länge sedan tröttnat på valrörelser … p g a just detta … oförsonligheten, hätskheten … och ändå bryr hon sig om dem. *suck*. Hon kan liksom inte låta bli. Och att rösta … ja, det känner hon att hon bara måste göra om hon så skulle rösta blankt. Det är hennes demokratiska plikt helt enkelt.
Att Skatan är Piratpartist ses nog av många som ”ett skämt”, en åsiktsdagslända, en nyck. Hon tillhör ju verkligen inte den grupp som visade sig vara den som mest röstade på piraterna till EU-valet nu senast … nämligen unga människor och då mest unga män. Men hon brinner för deras spjutspetsfrågor … kampen mot övervakningssamhället, friheten på nätet, liksom deras kamp för verklig jämlikhet (även om hon inte håller med om allt i partiprogrammet … men vem kan tycka om ALLT i ett parti som man solidariserar sig med.)
Vi vill skapa ett mångfaldssamhälle – Vi vill se människan bakom åldern, könet, ursprunget, sexualiteten, religionen och allt det där andra som i dag ofta används för att sortera bort människor. Vi sorterar inte bort någon. Sharing is caring. Vi vill dela vårt samhälle med så många olika människor som möjligt. (Piratpartiet)
Av piraterna togs hon emot med öppna armar, de lyssnade på hennes kommentarer och åsikter om än det ena än det andra inför EU-valet. Skatan togs på allvar trots sin höga ålder och trots sitt kön. Apropå politisk färg finns det pirater som har hjärtat mer till vänster, en del har det mer till höger, det finns liberaler och socialliberaler… en salig blandning av blått och rött
Piratrörelsen: lila eller ”piratlila” används av svenska Piratpartiet samt alla internationella piratpartier. Färgen är menad att markera att partiet varken är höger eller vänster. Om man blandar rött med blått får man lila. (Wikipedia)
Skatan fick syn på Markus Birros krönika som fördjupade det här resonemanget om våra ”skyddade enklaver” där fel i politiska åsikter hos min kompis förvandlar hen till min fiende.
Vi lever i skyddade enklaver och kan därför solidarisera oss med människor, stadsdelar, kvarter och rörelser som vi aldrig på allvar behöver bli en del av. Vi definierar oss själva efter hur progressiva vi är och gör alla som tycker olika till fiender.
Vi kokar ner människovärdet till en fråga om politisk hemvist. Om du tycker fel i politiska frågor är du min fiende. Alla dina tusen förtjänster betyder ingenting om du envisas med att rösta på fel parti.
Men de som röstar på SD röstar på fel parti.
Det tycker du och det tycker Skatan.
Men är verkligen alla rasister om de har röstat på SD?
Alla dess unga män som röstade på SD … är de rasister?
Är inte de flesta bara människor som ingen annan lyssnar på? Som SD talar till på ett språk som de förstår.
Morgondagens förlorare är inte förfördelade kvinnor i storföretag, eller ens de som inte kvoteras in i mansdominerade bolagsstyrelser. Morgondagens förlorare är redan här och det är unga män på landsbygden som halkar allt längre efter i skolan, som blir kvar i småstäder utan jobb och framtid medan kvinnorna söker sig till högskolor och städerna.
Vem lyfter då de unga männens frågor? Vem tar deras tystnad på allvar?—
Men frågan är i så fall varför Sverigedemokraterna är dubbelt så stora som Fi. Problemet med att klassa SD som ett rasistiskt parti är att man samtidigt klassar alla de som röstar på dem som rasister och jag tror helt enkelt inte att det är så enkelt.
Jag tror att SD lyckats bli de många tysta männens populistiska alternativ. Jag tror att de hittat ett parti som talar på ett språk de förstår, och dessutom talar om sådant som de känner igen sig i.
Skatan har också läst en annan blogg idag, Herrummet som skriver om 483 människor i Malugn som är rädda, rädda människor … som röstade på Sverigedemokraterna.
De omvandlar den inre skräcken till ilska. Den sortens Ilska som föder och göder fientlighet och förakt. När ens känslor slutar att reagera på ett empatiskt och värdigt sätt kan det lätt skapas plats åt annat. Man ställer sig frågor om hur det kommer sig att andra har det så bra när man själv måste vända på varje krona. Hur kan dom där ha råd att låta sina barn gå klädda i nya jeans när mina barn inte kan få några. Och vad fan är det för pervers karl i klänning som vinner schlagerfestivalen! Jag fattar inget!
Foto har Skatan tagit från Herrummet
Min lilla värld är inte en isolerad ö utan ingår, och har i alla tider ingått, i ett större sammanhang.
Vill man inte förstå det utan i stället väljer att se det som finns bortom ens egen värld som farligt och hotfullt, ja då förstår jag att man blir rädd.
I Malung röstade 3532 personer i EU-valet. 3049 av dessa ville framåt mot något livskraftigt.
Här har nu Skatan citerat två män som ser SD-röstarna från två olika håll och tror mer än någonsin att man inte bara kan vända ryggen till SD. De allra farligaste SD-väljarna är inte de rädda eller de tysta och marginaliserade. Det är de pålästa som VET vad SD står för helt och fullt. De är inte många men det är dom man MÅSTE DRA FRAM I LJUSET och KONFRONTERA.
De andra, de tysta och rädda får vi inte lämna i sticket utan vi måste PRATA med dom, TALA, ÖVERTALA med ORD och ARGUMENT så att de rädda inser att de inte behöver vara rädda och de tysta kan höra en annan röst som de kan förstå.
VI FÅR ALDRIG GE SVERIGEDEMOKRATERNA FRITT SPELRUM!
ALDRIG …