Je m´en fous

I don´t give a shit …

har varit Skatans ledord på sistone.

Hon är slut och färdig.

Hon har ont så in i helvete …

Ja, ja, ja .,.. här inne svär hon så mycket hon vill. Men hon vill ingenting längre.

Hon vill INGENTING.

Att smärta kan ta över allt annat hade Skatan ingen aning om. Nu är den det enda som upptar henne, som gjort henne less och deprimerad.

Och ELAK.

En riktig skata … en bitch (fast det låter lite för trendigt så … ) … en djävul i människohamn.

Dagen före midsommarafton klockan 16.00 sökte Skatan sig till vårdcentralen för hon hade så djävulskt ont i ett ben och hade gogglat (ja, vad göööör man?)  och Google hade svarat att det kunde vara dold blodpropp!!!.

På vårdcentralen sa den mottagande sjuksköterskan uttråkat att om en halvtimme stänger vi, kan du inte vänta till måndag, va? … vad sa du att det var frågan om …  jaså … ja, jag ska höra med läkaren då då … jo, det beror på när kan du vara här … jaså ja … om två minuter då.

Skatan hade varit ganska otrevlig för att få träffa den där läkaren måste hon erkänna.

Men hut (hot) gick hem.

Och väl ”inne” fick hon träffa en lugnare … inte lika ledighetssugen … läkare som efter att hon undersökt Skatan skrev en remiss för ultraljud till lasarettet som Satan … äsch felskrivet … Skatan  genast begav sig till.

Efter genomförd undersökning med negativt resultat … det vaaar ingen blodpropp …gick Skatan därifrån med lika ont i benet som före besöket.

Och alla dessa mediciner …  dessa värktabletter , sömntabletter och andra tabletter för sina RLS-ben etc etc som Skatan smäller i sig gör henne groggy och trött och alla planer,  allt som hon föresätter sig att göra på morgonen har gått om intet redan vid frukosten.

Det tär …

Och inte orkar Skatan med folk heller … hon som egentligen är så väldigt social.

Helt skulle hon vilja gömma sig i en grotta i skogen ett tag.

Tills hon blev lite snällare.

Hon sitter nu här och slölyssnar på sommarprataren Anders Bárány i P1 och när han spelar Charlie Parker och Miles Davis: Now´s the time faller hon nästan i gråt.

Hon försattes nämligen tillbaka till sin ungdoms jazzklubbar och just den här spelade hon mycket då på grammofon. Då hade hon hela livet framförsig (ja, det är väl inte slut ännu får Skatan väl hoppas) men allt var så mycket lättsammare …

Buuu uuuu … Skatan tycker synd om sig själv.

Skatan tar sig själv i kragen och läser Lilla Blå-bloggen, Lilla Blå som sätter ord på alla känslor så att de känns igen, hittar de rätta orden men som förstås också blir trött ibland… inte alltid kan hålla ångan uppe, blir trött på jobbet,  på bloggen och på sig själv. Trött, trött, trött.

Jag vältrar mig i självmedlidande och gnäll.
Äter skit.
Sprider skit.
Förlåt mig. (Lilla Blå)

Skatan har inte följt med sina bloggvänners bloggar på  så länge länge  nu …

Och när Skatan nu läser hos Lilla Blå skäms hon lite … hon är inte ensam om sina känslor …

Här i sin egen blogg behöver Skatan inte ta hänsyn till någon.  Här kan hon stjälpa ur sig … här kan hon faktiskt få klaga, säga vad hon tycker och känner, lätta på trycket och det är så skööööönt.

Skönt som en orgasm … skulle kanske Lilla Blå skriva … men Skatan är lite blygare och behöver såna som Lilla Blå som hjälper henne på traven.  Så då gör hon den jämförelsen …

Skatan har en bloggskribent till … HUVUDSAKER … som hon följer (han gör ofta också långa blogguppehåll) och som så ofta ger henne tröst utan att han själv  har en aning om att det är det han kan skänka andra människor när han utelämnar sitt innersta utan ”skyddsnät”.

Igenkännande.

Tröst.

Min terapeut har fått mig förstå att det handlar om det, att jag inte behöver gå med skuldkänslor gentemot någon annan för att jag behöver vara ensam för en tid och hitta hem till mig själv.
Det känns inte lätt. Men jag måste göra det. Jag kan inte fortsätta svika mig själv.

— – –

Säg bara som det är till dina vänner. Dom kommer att förstå. Dom kommer till och med att känna igen sig. Varenda en av dom har någon gång själva mått dåligt. Tror du inte?
Jag vet inte, sa jag. Alla andra verkar så egendomligt lyckliga. (Halvar)

Det är bara det … en sak till … att även om hon drar sig tillbaka och försöker vara ensam för en tid och hitta hem till mig själv, som Halvar skriver så är hon nästan aldrig ensam … hon har Mannen som inte förstår ett skit utan avbryter henne när hon läser, avbryter henne när hon målar, avbryter henne när hon skriver. Inte för att vara dum … han tänker bara inte. Och så har hon en stor familj som då och då behöver henne, hennes hjälp och ja, vad har man en familj till om man inte finns där för varandra.

Just idag är Skatan lägre än låg. Hon väntar på besked om sin pappa som snabbt blivit så svag och orkeslös att ingen av Skatan eller hennes syskon har hängt med i svängarna. Idag ska läkaren titta till honom och Skatan väntar på ett samtal från sjuksystern för att få veta lite mer. De senaste dagarna har hon suttit i telefonen  för att höra hur det är samtidigt som hon inte kan kasta sig i bilen och åka dit och se för sig själv.  Som hon allra helst skulle vilja förstås. Men Skatan hostar  från djupet av sitt bröst, en skrällande hosta och snörvlar  och fast hon inte har feber kan hon ju smitta och då får pappa lunginflammation. Det räcker med att han är gammal och svag och bara sover. Han ska inte behöva sluta sina dagar med hosta eller med lunginflammation … Han äter dåligt, dricker bara lite och kanske kanske får han ”bara”  somna in och inte vakna. Det vore skönt för honom att få dö så, tycker Skatan.  När Skatan försökte tala med honom i telefon gick det knappast. Är det du, Eva är du frisk, Nej … jag hostar, Hur mår du där i Örebro . Jag är hemma på Femöre … låååång tystnad … hallå pappa hallå … hör du mig … nej jag hör inte … ja hej då pappa jag ringer sen … hej då.

Pappa.

Tipdipso

Ingrid Caven … ååå ..hade glömt … alldeles …  men inte

Lilla Blå ….

HON minns.

Nu vill Skatan också minnas … sagt och gjort.

Klappat, beställd … och klart.

Till på köpet fann Skatan en för henne alldeles ny härlig lockande blogg: Yoicks …Som gav mersmak.

Den ni!

Läs även andra bloggares åsikter om

Ödesval … en lång kommentar till Lilla Blå

Lilla Blå har skrivit ett inlägg som hon kallar Ödesval och Skatan skrev en så lååång kommentar att ja … Skatan tyckte den helt enkelt tog för mycket plats där hos henne så här kommer den i stället .

Läs Lilla Blås inlägg först

Jag med … håller med dig i stort … men … inte fullt ut.

För jag ser inte det skrämmande scenario som du målar upp om Alliansen skulle fortsätta några år till … Jag ser inte den stora skillnaden … det är inte svart eller vitt, ont eller gott …

Fast man kan ju inte veta när man ser kommentarer hos Klamydiabrevet som den här:

Arbete ger frihet”, eller en ”frihetskänsla”, för att citera rätt. Jag vet inte om det bara är en känsla, men jag tror att Fredrik har snott den meningen nånstans. Jag önskar dig och din mamma allt gott, hoppas allt ordnar sig tillsisst. ”

Beklämmande!

Jag citerar här  nedan några kommentarer  av alla de …  med rätta … upprörda, förtvivlade kommentarerna till  Klamydiabrevets skakande inlägg och menar också att liknande ”fall” har hänt förr … under sossarnas tid …

Faktum är att vi haft en röd regering de senaste 80 åren i Sverige och det finns otaliga fall liknande, och värre, som detta. ” (en  anonym kommentar hos Klamydiabrevet)

Men efter att ha läst hela blogginlägget så bara jag undrar: På vilket sätt är detta den borgerliga alliansens fel? Var det Reinfeldt som skrev ”Akromegali?” i hennes journal men som inte tog blodprovet? Var det Maud Olofsson som var hennes handläggare på försäkringskassan? Är det Göran Hägglund som sagt att hon inte ska få någon ersättning?
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, och vården har länge behandlat patienter fel. Det är inget nytt fenomen någonstans. Presentera Hägglund för kvinnan i inlägget och han skulle säga att hon absolut ska ha rätt till ersättning.
” (en annan kommentar , Simon, hos Klamydiabrevet)

… och så slutligen ett tredje citat från kommentarsfloden:

Min mamma blev exakt likadant utsatt för detta. Men när det var röd regering!!! Hon har däremot blivit bättre behandlad under de senaste åren av FÖRSÄKRINGSKASSAN. Jag själv krossade bäckenet under röd regering. FK kämpade med näbbar o klor för att jag inte skulle få ersättn. ….. ” (anonym kommentar)

Allianser har ändrat i systemet … ändrat fort och fel och otillräckligt … men har också lyssnat och rättat till och kommer säkert … om de blir valda … rätta till ytterligare.
För det här ääär oacceptabelt …

Oacceptabelt.

Jag har aldrig varit fattig som du … har helt enkelt inte din erfarenhet … men jag har ett hjärta ändå … som ”borgare” och liberal av födseln och inte av ohejdad vana …

Du skriver t ex  ”Individens frihet i all ära, men vi behöver en kollektiv trygghet, för de där stunderna i livet då allt rasar samman.

Just det … och det är ju det som har hänt på de senaste åren … att man kombinerat … eller försöker kombinera individens frihet med en kollektiv trygghet … Det är därför t ex Moderaterna kallar sig de ”Nya” och värnar om de trygghetssystem som Socialdemokraterna med Vänsterns stöd byggt upp under många många års regeringsinnehav.

Också.

De är inga ”hökar”, girigbukar som trampar den fattiga i smutsen på sin väg mot guld och gröna skogar …  (De har nästan lika många sympatier som socialdemokraterna  idag, som också gått mot ”mitten” och kan inte alla vara hjärtlösa egoister)

Läser man om vänsterns diktaturer som fallit för inte alls länge sen (och några som finns kvar) och den ”kollektiva tryggheten och famnen” och den STARKA staten som skall styra och bestämma över hur du och jag och alla skall tycka och tänka och handla  (och om vi inte tycker lika … bort)  … ser jag den framtiden som skrämmande … om jag nu skulle hårddra det.

Men jag ser inget vänsterspöke och tror inte Sverige skulle förändras så mycket med en röd/grön regering (utom att jag får lite mindre att säga till om själv och betänk då att jag är pensionär om ett halvår och arbetslös idag)  lika lite som jag ser det … som många röd/gröna anhängare förespeglar oss om Alliansen ”vinner” … en kall omänsklig framtid … där vi alla är utslängda i kylan att klara oss bäst vi kan …

Det är inget Ödesval … inget val som kastar oss mot den ena eller andra ytterligheten. Det är demagogernas ordval … inte med sanningen överensstämmande.

Du kan titta i vilken tidning som helst där sakfrågorna besvaras av Alliansen resp De Röd/Gröna …

Det är inte ett Ödesval …

Det jag själv är rädd för är Store-bror-ser-dig-samhället som obevekligen verkar smyga sig på oss och det samhället omsluts av både Alliansen och de Röd/Gröna …  och om vi inte ”vaknar upp” och engagerar oss för mindre övervakning och integritetskränkande åtgärder  … har vi verkligen ofrånkomligt målat in oss …

Kram!

PS För övrigt valde jag dig till statsminister i en fiktiv drömregering 🙂

PPS Det är ett Ödesval i en bemärkelse … SD. Kommer Sverigedemokraterna att bli vågmästare är det verkligen ett Ödesval … Då måste man hjälpa varandra över blockgränserna … förlorarna i valet  får då inte hårdnackat avstå från att bli stödparti åt det vinnande blocket …

PPPS Mymlan har också skrivit en bloggpost om Sveket, Klamydiabrevets inlägg …

Min drömregering …

Mymlan utmanade mig … och dig … att teckna ner sin drömregering och Skatan kunde förstås inte låta bli …

Här är det kanske inte så mycket allvar … men föralldel … kanske ändå en hel del … om man fick drömma så …

Håll till godo med Skatans regering och visst vore den slagkraftig värre …

Statsminister: Lilla Blå
Utrikesminister: Birgitta Ohlsson
Finansminister: Anders Borg
Justitieminister: Maria Abrahamsson
Arbetsmarknadsminister: Skogsnuvan
Utbildningsminister: Johan Munthe
Näringsminister: Ingrid på Stenstugu
Skolminister: Znogge
Socialminister: Loll
Jämställdhetsminister: Elin Grelsson
Internet och infrastrukturminister: Tommy K Johansson
Kulturminister: Suziluz
Miljöminister: Billan
Folkhälsominister: Fernando Di Luca
Integrationsminister: Sonen
EU-minister: Anna Troberg
Försvarsminister: Momo Jord