Etikett: Blaj

Rapport nr 4 fran Paradiset Koh Chang

Igar var det som vanligt en lang skoen haerligt lat dag pa stranden… (Utflykterna blir loerdag soendag och kanske naesta vecka). Jag boerjar vaenja mig … att vara meeer aen laat.

Jag har ”doppat mig i choklad” ( Lilla Bla tycker det aer bra just idag.,.. fredagen den 13:e), aetit frukost utan Mannen… Igar var det tufft… pa The Ooodies…

                                                                                                                           Och haer aer den heeelt fantastiska gitarristen… haer med en banan! (Hade haft ett skaemt om img_2496storlekar sa att saega…)

img_2497img_2490

                                                                                      Och haer ser ni Mannen i sitt esse…

 

Bilden: Trubadur och aeven sangare i bandet… (engelsk inte fran Australien som jag trodde) 

Chang och Pa, Mannen och Skatan, Ari och Janta…. slutade pa musikstaellet igar igen… Och ojj oj oj vad det svaenger om de haer musikerna. Den oevervintrade musikaliska hippien var inte daer… Han var bara en i pubiken som var stammis och daerfoer var uppe och sjoeng… Mannen och jag droejde oss kvar laengst … naer staellet hoell pa att staengas.. och da var den ena efter den andra i personalen uppe och sjoeng….

Eftersom Mannen aer sa lag idag… maste aeven Skatan ta det lilla lugna….

Vad är det för en dag….

… Lotta på Bråkmakargatans födelsedagssång sjunger i luren hos Skatan 06.15 … då är det Skåningarna som kommit först… ”Vad är det för en dag”… har blivit vår sång i familjen när någon fyller år…

Mannen fick ”eld i baken” och försvann medan jag talade med Skåningarna och snart ljöd sången … lite skrovligare … och min födelsedagsbricka var stadigt placerad på magen. Halvt slokande tulpaner (vi skall ju iallafall åka idag…), kaffe, rykande hett och gott, Vikabrödsmacka (hårt bröd) med brieost i tjocka skivor ?? och en skalad apelsin…. Han är för söt guuuben!

kont_gubbe

Se´n ringde Sonen som stod resfärdig på stationen i Borlänge. De åker med Thai Air, vi med Lufthansa lite senare….

Och se´n kom Kaxe, Lilla e… och Agnes.. hojtande i luren…

Jag sa till Mannen att …. tänk vad glad och lycklig jag är som har min/vår fiiina familj…. Jag älskar dom såååå….

StinaPinaFina ligger bland sina leksaker….

stinapinafina

… och ser nästan lika ”utslagen” ut som Mannen och Skatan känner sig idag. Skatan sover ju dåligt i vanliga fall… och efter en så´n kväll som igår med mat… och prat… och bridge… som gjorde att vi alla glömde bort tiden… så sov jag ännu sämre….

Och idag får bli en så´n där skön drönardag när man masat sig ur sängen för frukost… masat sig tillbaka för tidningsläsning… masat sig ut i badrummet för lite putsning och nu … snart … skall jag masa mig tillbaka till sängen … ja, ovanpå sängen för läsning av en ny bok… inte ny men ny för mig… Djuna Barnes: Ingenting roar Coco Chanel efter midnatt…

Mina rastlösa ben (RLS) håller mig i alla fall vaken och då kan jag….

…. lika gärna göra ett nattligt inlägg ….

Så jag har smugit mig ut till köket och Mannens dator.

Så här kommenterade Syster Yster vår från Popcirkusprogrammet ”borttappade” pappa :

”Var som sagt på H2O-gympan och bandade programmet. Snabbspolade och såg att ingen pappa var med. Ringde nu till TV2 och fick besked att det är 10 programtillfällen och inslaget kommer att visas. Programassistenten Matilda ringer mig dagen innan. Så nu vet alla att du bloggar ut datumet när det blir aktuellt. Ha en bra dag i storstan. Hemma har det kommit massvis med snö. Kram”

Nu är det ju så att jag vet ju inte ens om jag är hemma eller borta, har tillgång till dator eller inte…. Men jag litar på syrran att hon bandar för mig iallafall.  Och så får du sprida ut det till intresserade familjemedlemmar… de i Skåne, lilla e…. ja …du vet Nickan!

Efter tandäkarbesöket satt jag och Ankan och pratade pratade pratade på Östermalmshallen och åt räkmackor och drack vitt vin från klockan 11.30 till 14.00 ungefär. Vi hade mycket att tala om …. förstås… Sen blev det pappabesök. Jag är ju ingen bra fönstershoppare….Och … det  är faktiskt så himla kul att träffa honom. Vi har alltid så mycket att tala om. Nu var det Israel/Palestina som diskuterades …. engelsmännens stora skuld (historiskt), FN:s ja…. och så gick vi igenom familjen… hur alla hade det och nyheter och … ja  ni vet….

Se´n tog jag tunnelbanan till mitt gamla jobb på advokatbyrån där jag träffade mina gamla chefer…. Kul! Jag erbjöd mig att hoppa in om det behövdes vikarie nå´n gång… om jag var hemma…. och ja…. Och det mottogs välvilligt. M,  min efterträdare, har haft 8 kolleger se´n jag slutade för 3 år sedan. Åtta! En var spelberoende och knyckte kaffekassan och försvann…., en var troligen drogmissbrukare. Hon försvann också och de var tvungna att säga upp hennes provanställning per sms…en ja…. jag kommer inte ihåg. Nu har de fått tag i en bra tjej iallafall… Men de kan ju bli sjuka eller så…. Kan vara bra att tjäna lite extra i dessa tider….

Och så var det dags för Flop-gänget som har träffats sedan början av 2000-talet i samband med att  jag slutade där. Vi har träffats regelbundet sedan dess och det är verkligen roligt…. snacka skit om chefer…. berätta nyheter om vad som hänt och skett se´n sist osv osv.  Flop står för initialerna på den advokatbyrå jag jobbade i dååå…. F:et försvann redan under min tid men fick leva kvar när ”gänget” träffades. Lop-gänget låter ju inte lika bra… eller hur. Och så fanns ju F:et kvar som person…. att snacka om….

Är det här mer än lovligt svamligt beror det på vin och RLS och den sena timmen…. 01.30 blipp… 01.31 …

Från det ena till det andra….Göran ” Djupingen ” Bength har börjat blogga igen efter så där en månads uppehåll och har fotograferat de här underbara små blåmesarna. När mamma hade dött kom det en liten blåmes och satt utanför fönstret i Stockholm och pickade med näbben… och se´n dess ser jag blåmesen som en hälsning från mamma …. ungefär som koltrasten hälsar mig från Margith….

2009_01_24-12_51_56-3149lrm2009_01_24-12_53_32-3157lrm2009_01_24-12_53_10-3154lrm

Där satt vi bänkade och väntade på pappas minuter i rutan….

… men ingen pappa dök upp…. i det 90 minuter långa programmet…. som i och för sig hade sina höjdpunkter ändå. Han måste ha blivit bortklippt …. eller så kommer han i ett senare program och har missuppfattat…. eller  … tja…. vad vet jag….

Och… Skatan har uppbådat hela vänkretsen …. Det bidde en riktig Popcirkus …. utan poppa… nej jag menar pappa….

Popcirkus …. med pappa ….

När mörkret har fallit ikväll… (5)

när Popcirkus dragit igång, ridån gått upp…. (7)

skall de STORA elefanterna dansa …. (5)

 

pappa-95-ar

Har man en gång fått smak på det här med …. stjärna…. redan varit med  i Rix MorgonZoo så är ju nästa steg Christian Luuks program förstås…. Och så blir det… ikväll klockan 19.30 kör det igång…. Hur många minuter som Gammal man (96) med vänninor (102 och 92 år) får glittra i programmet har jag ingen aaaning om… men en timmes inspelning måste ju resultera i några minuter iallafall. …  Kan jag tro….                                                                       

(Blaiku…. för vidare information om denna prominenta verstyp besök Anders Med en kniv )

Åka tåg – snabbt och bekvämt – trodde man ju

Alldeles nyss har jag kommit hem efter en för dj—ig (ursäkta) tågresa…. Jag förstår inte vilken otur jag har nästan varje gång jag åker tåg…. eller så är det kaos heeela tiden… på SJ.

Startade från Borlänge klockan 13. I Stockholm skulle tåget gå söderut till Nyköping klockan 15.55. Jag hade platsbiljett. Det har jag alltid för jag  har svårt att stå med min onda fot … och skitdålig balans och ja… jag sitter helst på tåget.  När tåget rullade in såg jag genast att de hade bytt ut tågmodell. Jag hade plats nr 7 i vagn nr 12. Nu kom tre vagnar (dubbeldäckare) in. Jag gick helt sonika in och satte mig i en vagn där det var bokade biljetter och laddade…. för en batalj med konduktören…

Då meddelades på högtalarna att det skett en olycka (detta kunde ju SJ inte rå för i och för sig) och avgångstiden sköts fram…. och sköts fram…. och sköts fram. Ingen kom för att göra anspråk på platsen jag satt på iallafall. Men snart hade vi ”hunnit ikapp” nästa tåg som skulle avgå 16.40. Då meddelades det att vårt tåg var inställt… att vi fick åka med det som stod mitt över perrongen.

Fullständigt kaos utbröt. Nåväl… jag tog en plats och satt och knep om min biljett med platsbiljett. Först kom en dam och hade den plats jag satt på. Jag flyttade mig till en annan. Vi var något försenade…. men kom äntligen iväg. Då kom en herre och gjorde anspråk på den nya platsen. Jag fick stå …. till  Vagnhärad och kokade inombord och tänkte säga konduktören några väl valda ord…. Han dök aldrig upp. Eftersom det finns massor av människro som åker obokat vore det en lätt matsch för en konduktör att  fixa sittplatser till dom som bokat i första hand. Tycker Skatan… Flytta på en eller annan obokad. Man köper ju faktiskt platsbiljett för att man vill/måste sitta.

Såååå grinig är jag…. regina_hog

Blaj – med Blaiku

bild002Det  är  inte måndag morgon  (5)

men känslan för dagen är gråååå, snöslaskgrååå  (7)

Tåget går hemåt vid tolv… (5)  

Och det skall bli kul att få en stor glad blöt StinaPinaFina-puss och ta upp mina morgonrundor igen… och kanske en puss från Mannen också… vem vet…

Lunch med Djupingen och Bonden

bill… och vi pratade förstås gamla minnen men också om hur vi lever och har det idag… Och det levs förstås…. skidåkning, resor, skridskor…. Djupingen är ju en ”ung” man och har ju ett arbete också att fördjupa sig i…. Det var verkligen jätteroligt att träffas.

Djupingen, som följer min blogg, frågade förresten om Norwegian Wood baara handlade om döden…. men så är det ju inte. Att jag citerade just det stycket berodde på att jag fick en aha-upplevelse när jag läste det… Döden är inte sedan. Livet är inte motpol till Döden. Livet och Döden går hand i hand … finns här mitt i livet. Det är faktiskt trösterikt på nå´t sätt…. Inte så skrämmande. Tycker jag, Skatan….

Se´n gick jag till bibblan och läste lite… se´n  gick jag och köpte en kjol… se´n gick jag och köpte frukt… se´n gick jag hem… Och hela tiden hade jag mina broddar på mig (ja, inte inne på bibblan och på restaurangen förstås) så att jag inte skulle slå på ändan…. för det är isgata och jättehalt idag.

Bloggkavle

…via Huskorset…. och från en man med poetisk ådra, Anders med en kniv…

Huskorset kallar mitt nedanstående försök för Blaiku… och det är ett ultimat ord för vad det gäller …. så det röstar förstås Skatan för också….

I väntan på min Godot                                                 (5 ord)

snor jag som vanligt nervöst mina händer           (7 ord)

Skall låna brylcreme av Pål!                                          (5 ord)

haiku

Du kan tävla…

… och vinna fina priser… läste jag hos Huskorset. Det gäller filmcitat… hos Göte Börje (skall egentligen vara ett så´nt där o med / igenom som jag inte lyckas hitta)… så besök Göte och tävla….

Skatan som är en urdålig film-tittare… och som överhuvudtaget inte kan några citat utom …. ”Play it again Sam”… som inte ens sas i filmen Casablanca från 1942… en film som alltså spelades in några år före min födelse t o m…. Så här lär repliken ha sagts: ”Play it, Sam. Play ‘As Time Goes By’ for old time’s sake”

Hurry Harry…

SkatanTjatan hade tänkt ett litet inlägg om Harry och illustrera det med en sång av Harry… inbäddad här i inlägget liksom…. som man kan göra…. men som inte SkatanTjatan lyckats med trots väldigt fina instruktioner. Måste vara något inställning hos mig, i min blogg speciellt, som gör att jag inte lyckas. banan

Så här var det. På en hundkurs hörde jag en av deltagarna, en engelska, ideligen skynda på sin hund… hurry hurry…. lät det… och SkatanTjatan som lyssnade till det här funderade på varför jycken skulle skynda sig så …. Vi gick ju runt där i ringen eller kanske övade vi inkallning eller nå´t. Troligen var det ”hopp och lek” , en paus i lektionspasset när hundarna fick springa lite fritt. Hur som helst…. Jag tror det tog en tre-fyra lektioner innan ag förstod att hon inte ropade hurry hurry utan hon kallade på sin valp som hette Harry… Harry ropade hon… elller möjligtvis hurry Harry!

Wow… jag tror hon kan det …. jag tror hon kan det…. SkatanTjatan kan det …

Det är något… som gör det

… näst intill outhärdligt….att bli äldre… att bli gammal… Nej nu tog jag allt i.. men …

…det är det …att jag inte känner mig hemma i min kropp längre. Tidigare … före 55 års ålder så där … har jag haft en slank pojkfigur (med undantag för min yppiga byst förstås 🙂 ) …. har överhuvudtaget aldrig tänkt på min kropp i någon som helst riktning… för tjock eller för smal eller..Den var helt enkelt en förlängning av mig själv… jaget…. så´n jag helt enkelt ser ut… och

 Nu… nu tänker jag på den oupphörligen i stort sett … den har helt utan egen förskyllan förvandlats till huvudpersonen i mitt liv .. denna

matrona-ii

… Matronas kropp…. med svällande former som putar både här och där och Tyngdlagen har dragit sitt strå till stacken och gjort sitt… till råga på allt…

Jag kaan inte vänja mig och vara ”mig själv” i denna kropp. Hur skall jag kunna det när jag inuti är… fortfarande är pojksmal med yppig byst  🙂 … och nu ständigt påminns om att …neej du… det är du visst inte….allt är annorlunda nu förstår du väl….

Inte undra på att man är viktfixerad och … kroppsmedveten… eller rättare sagt kropps-o-medveten när man inte är där… i sin kropp…längre helt naturligt. Nu gäller det bara att hitta den här Matrona-känslan, landa i den, klä sig i den … och finna sig i den. Punkt slut… Eller?  … jo så är det nog…

kompisar

 Och den här… den här bilden togs ju för inte sååå länge se´n. Eller hur … lilla a… för inte såå länge se´n..

Men hitta på nå´t själv då männska…

Jag läser mina bloggar och blir inspirerad än här än där och så går jag tillbaka till min egen och citerar från än den ena än den andra bloggen…. Kan jag inte hitta på nå´t själv då att skriva om…. Jo då … men nu är det en gång så att jag fungerar som en svamp…. suger upp alla impulser…. tänker till…. blandar och ger tillbaka…. Det är så jag är helt enkelt…. Så …

nu kommer först ett citat från Bodil Malmstens blogg (se min Bloggroll) :

 ”Jag hittar en anteckning som jag inte vet vad den hänvisar till:
”Det man inte vet kan man inte prata om.””

Jag kan mycket väl prata om det jag inte riktigt vet… men tror mig veta… ända tills jag förstår att jag inte vet… då slutar jag att prata tills jag vet … bättre. Så´n är jag.

När jag lämnade tillbaka en hörbok på bibblan idag så kunde jag inte låta bli att spankulera runt lite bland hyllorna och har nu kommit hem med ytterlige två böcker till min olästa, redan kämpahöga, bokstapel. Den ena boken var Carolyn Cassidys Off the Road och den andra…  måste jag erkänna … letade jag aktivt upp i hyllan efter lästips från … ja ni vet vem förstås … (Halvar). Det var en bok av Richard Ford, richard-forden författare som jag helt missat förut, och som jag förstår kommer att stjäla (stopp! han är väl ingen Skata heller) mycket av min tid framöver. Den här boken heter Syndernas mångfald och består av 9 noveller och 1 kortroman om otrohet. Jag har redan läst den första novellen Avskildhet och… suck…. vilken fantastisk stil han har Ford. Avskalad men där mycket kan läsas mellan raderna …Tack Halvar för tipset! (Utropstecken)

Äntligen har jag fått min mobil… min nya….

min-nya-mobilDet var nämligen så att min gamla inte gick att sätta på eller stänga av eller överhuvudtaget hantera… så jag ringde till dom som jag har mitt abonnemang hos, beställde en ny med samma mobilnummer (lätt som en plätt för en gammal hjärna som min att komma ihåg.  Då vill man ju inte byta). Och…. nu har jag fått den…Men…. alla mina mobilnummer är väck…

Så … detta är en UPPMANING till de personer som besöker mig här på bloggen och som tror sig finnas i min gamla mobil att ringa till mig så att jag kan lagra numren. Jag har börjat så smått men saknar många som jag bara hade … just det… i min gamla trasiga mobil. Kram och God natt!

Bloggstatistikens kurvor målar ett lika dramatiskt alpslandskap

… som börsstatistikens… altaussee-pa-varen-20081

Och vad beror det på? Att vissa dagar har man hur många besökare som helst… medan andra är det inte så många som knackar på dörren? Beror det på vilket ämne man behandlar, vilken veckodag det är, om man använder ”knäppa” ord som sedan någon får träff på när de söker ”knäppskalleord”? Vad beror det på?

statistiskt-berg

Jag får skylla mig själv….

… att jag inte är noga med att kategorisera mina inlägg. Nu hittar jag inte det jag skrivit tidigare om Jonathan Littells De välvilliga och onskan. Onskan som smyger sig på och dominerar i allt jag har läst på sista tiden… eller lyssnat på.

Jag började ju för ett bra tag sedan med Jonathan Littells De välvilliga som ju vältrar sig i onskans mekanismer… och blev så överväldigad att jag måste göra mellanspel med andra böcker…. och vad har jag då valt att läsa? Jo… andra böcker om människor som man helt enkelt inte kan se något gott hos. T ex har jag läst Michael Connellys Harry Bosch-böcker, Dennis Lehanes Gone baby Gone och Mörker tag min hand… och jag har mött världar som är fyllda av människor utan empati, som vill ont och som sprider våld och elände runt omkring sig… Just nu är jag snart på sista sidan i Elizabeth Georges bok Innan döden kommer.  E George har ju skrivit kriminalromanerna om Thomas Lynley och Barbara Havers och i en av dessa blir Thomas Lynleys hustru mördad. Av en 12-årig pojke. Innan döden kommer handlar om varför och hur det kunde komma sig att han gjorde det. ”Ödet och olyckliga omständigheter får Joel att sluta en pakt med djävulen – något som kommer att få ödesdigra konsekvenser för fler familjer än hans egen”… står det på baksidan av boken. Och djävulen är en grabb som också är ett rov för sin uppväxt och en eländig mjljö… Den maktlöshet som man står inför i de här böckerna.(”lättviktare” enligt många men som jag tycker lyckas skildra miljöer som ju finns där ute fast vi inte ser och drabbas av dem).. den maktlöshet man känner när det beskrivs hur  männskornas inneboende onska får ”fritt fram” när normer och ramar och famljer kraschar… eller krig och misär urholkar själen och man förvandlas till djur. Nej, inte till djur som jag har svårt att tänka mig kan vara utstuderat onda. Det är bara människan, kanske vi alla, förmögna till …om inte vår etik och moral sitter verkligt djupt rotade ….

I de De välvilliga har jag lyckats komma fram till sidan 409… det går långsamt eftersom jag sticker emmellan med alla de här ”lättare” deckarna eller kriminalromanerna och jag vet inte om jag någonsin avslutar den… Vi får se…

Krigets verkligheter behöver man ju inte läsa böcker för att ”hamna mitt i” idag. Det är bara att öppna vilken dagstidning som helst…. eller lyssna på nyhetsprogrammen i TV och se alla krigsbilder och inslag…. irakc448

Stop… in the name of love …Nåd ….

Vill bara… och Vill bara… vill och vill…

stinaVärst vad jag inleder mina inlägg varierat… vill hitan och vill ditan. Skall försöka variera mig i fortsättningen…

Men det är som förgjort. Jag håller med Prudddelutt om att man oftast har huvudet fullt med ”färdiggjorda” roliga tankeväckande inlägg… men… så sker någonting. När man väl sitter här är de ”Borta med vinden”.

En sak skall jag passa på att förklara för främst Emmelie (Nakenhunden) som frågade varför StinaPinaFina fått ett så långt och krångligt namn. Hon heeeter ju Stina förstås men… Jag och Margith brukade ibland larva oss och prata i rimmad form för skojs skull. EvaPeva, MargithPargith, BillPill och BullPull (kattorna hos Margith) StinaFina, StinaPina (beroende på)…. och så blev det StinaPinaFina och ibland StinaFinaPina.

Men när jag kallar på henne i skogen blir det ofta Stinis (inte Svennis utan Stiiiniiis)…

Vill bara kika in …

… och säga att jag är hemma igen efter en lååång dag i storsta´n. Vaknade tidigt i Örebro, tåg till Stockholm… gick från stationen till min Fot-healer som sa att jag nog överansträngt min fot på nyårsafton. Får lugna mig lite med alltför långa promenader… Gick och vaccinerade mig mot diverse sjukdomar inför Thailandsresan… åkte till pappa…. åkte tillbaka till stan…gick till vaccinationskliniken igen för att köpa Dukoral (eller vad det heter) år Mannen också …. gick till NK där jag letade efter ett par speciella byxor som jag sett hos en väninna… de fanns inte men jag blev tipsad om en affär uppe på Karlavägen… gick dit… Byxorna kostade nästan 3000 kronor !!! Avstod av naturliga skäl… Gick till tandläkaren… gick till tunnelbanestationen… åkte till Centralen och tog tåget hem…. Pust!

Min fot är inte vad den var efter healer-besöket… men jag har köpt liniment…. brochure_anklepatients

Nu skall jag läsa lite innan sänggåendet. God Natt!