Etikett: Thailand

White Sand Beach

Nar vi kom hit igar hade det stortregnat pa vagen … ett riktigt slagregn … och Koh Chang var insvept i dimmor och det var mulet. Vi installerade oss pa hotellet och gick sa smaningom ut och at lite gott.

White Sand Beach har forandrats en del sedan de tva aren vi inte varit har men ar anda sig likt. Och manga som man kanner igen och som man blir igenkand av !!!

Efter att ha atit middag och druckit Leo … som jag dricker hellre an Singha (inte lika starkt) gick Sonen, Pa och Alice hem … Det hade varit en lang dag och Alice var trott forstas.

Ida och Skatan gick mot Oodies Place men det var tidigt och ingen musik annu sa vi gick och tittade till bloggen och Ida ”facebookade” lite pa ett internetcafe. Vi hade fragat nar musiken skulle borja och det var inte forran klockan tio.  Men nar vi kom ut fran cafeet horde Skatan Alex rost och gitarrspel  och visst var det han som satt dar och spelade …

Redan fran dorren halsade han pa Skatan och sken upp som en sol … och efter att vi satt oss valkomnade han oss och strax riktade han orden direkt till Skatan

– this song is for my Dylan-friend from Sweden …

och sa spelade han och sjong den lat som var den sista vi onskade oss nar vi skiljdes at for tva ar sedan …a hard rain gonna fall

Tank att han kom ihag 🙂 … och sa halsade han att min bror (min halvbror Folke … det visste Skatan) hade varit dar och halsat fran henne  …  men att han visste vem Skatan var  … och det konstigaste var att han var inte den enda som kande igen mig !!!

Alex spelade en timme och sen kom bandet … men utan Tien vars stand in var hans brorsa … bra men inte liiika bra som Tien. Och utan Thai-Tina Turner … som vi kallade henne men hon hette visst Ellen …  Och eftersom Oodie sjalv var pa plats sjong inte Alex med i bandet utan var trubaduren som varmde upp  …

Och bast … forutom trummisen Buffalo Man forstas och Tien …

… inte heller Thai -Tina Turner  (OBS! jattedalig inspelning)

Tien och Thai-Tina eller Elen för att vara korrekt 🙂 …

Men nu ar vi pa vag dit igen … efter en mulen formiddag nar vi simmade i poolen och en solig eftermiddag nar vi solade pa stranden och badade och drack smoothies och … laste och hade det sa dar harligt som man skall ha nar man ar pa Koh Chang i februari … och det ar iskallt och sno hemma i Sverige.

Det här skulle Skatan ha publicerat igår före vår tur hos Oodies … nu har jag fått tag i en dator med å, ä och ö fast nu har Skatan inte tid …

Alla våntar på att vi skall gå och äta middag … och sen … Oodies igen förstås … 🙂

Framme i Roi Et och traffat Alice

Efter en ”nagot” turbulent flygresa hit (fran minus 20 till plus 28 grader t ex) da Ida spydde som en rev (djuret med lang rod svans alltsa … nu far ni vanja er vid avsaknader av prickar och ringar over o och a 🙂 ) och en baby skrek langa timmar … landade vi pa Bangkoks flygplats och hamtades till ett hotell dar vi vilade ut nagra timmar innan vi tog oss till Bangkoks storsta marknad som agde rum bade utomhus som inomhus. Dom salde t o m hundvalpar dar i varmen. Skatan led … de var forstas jattesota men men … vilket djurplageri!

Vi tog sedan nattbuss upp till Roi Et som gick som smort … sov gatt bade Ida och Skatan. Fran busstationen packade vi in oss i en tuk-tuk !!! och for genom ett morgontidigt Roi Et till Skatans ”hemmahotell” Petchat Garden

Det blev en fullaastad tuk-tuk … kan Skatan intyga.

Nar vi vaknade till, intagit frukosten och suttit vid poolen under en mulen himmel kom Sonen och Pa (fran Laos) och hamtade oss ut till byn och Alice …

som gallskrek nar hon fick syn pa oss av radsla . Vi var de forsta ”blekansiktena” hon sett utom pappa forstas. Det gick ganska bra efter en stund …  Skatan fick leka med henne i alla fall men  fick inte krama henne eller ha henne i sin famn pa hela eftermiddagen … Fotobevis kommer !!!

Vi gick till byns tempel som hade kommit lite langre pa vag … de har hallit pa med bygget i evighet sa det haller pa att forfalla under tiden …

Vi traffade munken (finns bara en enda i den byn kvar) som piffade till sig innan Skatan fick ta en bild pa honom … och sedan gick vi in och blev ”blessed” och fick buddabilder och la en slant efter eget gottfinnande i en pengalada …

Pepsi, Pas bror, som ar lika gammal som Ida (nastan … tror Skatan) holl sig undan av blygsel men vi blev granskade av alla uppifran och ner … och kan ni tanka er !!! Flera av kvinnorna gav Skatan komplimanger och sa att hon blivit smal och vacker !!!

Skatan blev verkligen sa himla glad. Tank att de sett henne!!! och lagt marke till att hon gatt ner i vikt !!!  … och gav henne homplimanger.

Till och med gamla ”farmor” !!!

I morgon aker vi till Koh Chang med minibus och sen skall Skatan forsoka fa in egna bilder och skriva lite mer i lugn och ro …

Snart har vi namligen Pa och Sonen har igen och hamtar ut oss till byn och till  thai-lunch och mer tid med Alice …

Efter ett tag skall hon val inte rynka ogonbrynen och titta under lugg pa Skatan langre …

Morgonrundan

Det var bitande kallt när vi klev ut i morse, StinaFina och Skatan. Skatan hade tumvantar  (bölghanklar kan det också heta, säger Ingrid) på sig och StinaFina polotröja …

Men StinaFina frös ändå som en hund …

Mannen ringde och berättade att han inte opererats förrän mitt i natten  … och att allt gått bra. Han tror att det var en nykomlig  som gjorde ingreppet under översyn av en mer erfaren. Men han såg ingenting … fast det skramlade bra från ”verktygslådan”, sa han. Nu har han också lite skrot i kroppen, precis som Skatan.

solade efter skolan idag, aasniice. drömde mig bort och låtsades att jag var i thailand ♥ sen kom jag ut, och så snöar det -.-‘

… skrev Ida på Facebook igår.

Ida fotograferad av sin vän Mia

Skatan läste det och  fick sin strålande idé …

Så mormor Skatan skrev som kommentar:

Skall du hänga med till Thailand istället för morfar? Det finns en plats ledig. Avfärd 19/2 hemkomst 6/3 sent på kvällen. Det vore väl nåt? Kram!

Ida:

det hade typ varit awesome!

Skatan:

Går det inte att ordna. Allvarligt talat alltså? Har du inte sportlov eller något en del av tiden …

Ida:

jo vi har ju lov vecka åtta(: men allvarligt varför ska inte morfar med?

Skatan:

Han har brutit lårbenet och skall opereras ikväll …

Ida:

AMEEEN VA? sa jag inte till han att ta det försiktigt …

Sen ringde telefonen och vi fortsatte vår konversation där men det var  först mamma Karin som undrade vad som stod på. Och Skatan berättade om hennes pappa och hela den tråkiga historien och sen om sin superbra idé … som de nappade på. 🙂

Nu får Skatan sällskap av sitt äldsta barnbarn och slipper resa ensam och Ida får se Thailand inte bara strändernas och palmernas Thailand utan också en by i nordost och lhon får lära känna livet där, hur det levs, träffa sin yngsta kusin och få ett härligt förlängt sportlov.

Var inte detta en superbra idé ???

Ibland kan hon Skatan … men hade det inte varit för Idas inlägg på FB och impulsen som Skatan fick därifrån så … vet man aldrig om Skatan kommit att tänka på det.

Tänk vilket bra SOCIALT medium Facebook ändå är 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Mobilen ringde …

och när Skatan svarade var det knappt hon hörde rösten genom sorlet … Var det någon som ringde från en restaurang?

För det var en ”han” i andra ändan i bruset.

– Hallååå, hör du mig, det är Folke …

Åååh … shit (som ungarna säger … shit) det var Brorsan, Skatans halvbror.

Jo, Skatan hörde nu och blev så himla jätteglad. Och förvånad. Hon gillar verkligen sin halvbror och tänker ofta på honom och att de inte har tätare kontakt … Att hon inte ringer honom oftare. Det är alltid han som hör av sig …

– Vet du var jag ääär? Jag sitter på ditt favoritställe 🙂 …

Klockan var ungefär fyra på eftermiddagen och Skatan tänkte snabbt efter …

– Är du i Östermalmshallen på Robert´s Café?  Är du i Stockholm?

– Nääe … jag är på Oodie´s … Jag letade efter namnet på din blogg och nu är vi här, sitter här på Oodies´ Place på Koh Chang och tänkte på dig och måste bara ringa 🙂 …

I Thailand ligger man ju sex timmar före i tid och det var redan kväll där … och de var på Oodie´s Place på Koh Chang 🙂  🙂  🙂 … Skatans verkliga favoritställe. Och dom var dääär.

– Va !!! … är ni på Koh Chang, på Oodie´s … va kul … va härligt … vi skall dit om en månad. Du måååste hälsa Alex från mig och säga att vi kommer i slutet av februari … Visst ääär det fint på Koh Chang? Visst är Oodie´s jättehärligt, visst spelar bandet bra …

Det fullständigt bubblade ur Skatan. Folke berättade att de skulle vidare som idag … och att de varit där några dagar redan och att de gillade ön lika mycket som Skatan gjort … att allt var härligt och att Oodie´s var så bra som Skatan skrivit om i sin blogg … och så vidare …

Så himla fantastiskt att han ringde till Skatan … och så överväldigande glad Skatan blev.

Brorsan skall ringa igen när han är tillbaka hemma i Sverige … i början av februari.  Skatan ser redan fram mot det samtalet  … att få snacka om Thailand, om Koh Chang och Oodie´s men någon som varit där också … och inte bara någon … utan med Brorsan.

Alex sjunger på Oodie´s Place

Och snart … om bara en månad … sitter Skatan och Mannen där igen … på Oodie´s Place och lyssnar till Alex när han sjunger Jason Mraz´ I´m yours … för det gör han så gärna om Skatan ber honom 🙂

Om mindre än en månad …

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Vrångt virus

… vill inte ge med sig.

Det började lördagen för en vecka sen och på söndag kväll var Skatan frisk …

Det var hon måndag, tisdag onsdag också … men sen … framåt torsdagen slog eländet ut i full blom igen … Skatan kunde knappt kraxa men åkte såviså till Stockholm och Flop-gänget för hon hade ingen feber, höll sig på avstånd och … ja … det satt ju mest i halsen.

På fredagen kunde hon knappt prata, igår hade hon feber som översteg 38 och för en lågtempare som Skatan är det mycket.

I natt har hon nästan hostat lungorna ur kroppen.

Det värsta är att igår fick de storfrämmande, Skatan och Mannen.

Det är Sonen, Pa och lilla Alice som kommit för att bo här två nätter och sedan bli skjutsade till Arlanda med sin bil som sedan står parkerad här.

De är äntligen på väg.

Dit  vart Sonen med familj var på väg redan förra året men då det sattes så många käppar i hjulen för dem.

Sonen drabbades av det än det ena än det andra … och fick flygförbud. Och Skatan fick rycka in … mer än gärna …  på en förkortad resa Tillbaka till byn, till mormor Gai  i Thailand tillsammans med Pa och Alice.

Nu får Skatan hålla sig undan, inte klappa och pussa på någon … Visserligen tror hon inte att en sån här ”gammal” virus smittar längre … men man kan aldrig så noga veta … så …

Sonen & Co  skall vara borta i hela fyra  långa månader, över jul och nyår, födelsedagar och över alla de  längsta, mörkaste mörka, kallaste, värsta vintermånaderna.

Dagen efter de anländer till byn skall riset börja skördas …

Foto från Flickr.com, just4u2009

och deras nya vardagsliv ta sin början …

Bangkok brinner och

… det leende landet Thailand gråter.

Dagen eller dagarna efter vi kommit hem från Thailand brakade det loss ordentligt.

Moster J är kvar i Bangkok och kommer hem till Sverige i först morgon. Vi kan inte nå henne per telefon … man har stängt av den möjligheten . Inte heller mormor Gai i byn  kan vi tala med …

Jag följer med bävan nyheterna om Rödskjortornas belägring och det svar de fått på sin ”oblodiga” protest, som inte blev så oblodig som den var tänkt. Bland rödskjortorna lär finnas svartskjortor, beväpnade förband som antas vara anhängare till Seh Daeng, en suspenderad generalmajor, som svarade med samma mynt som regeringen och De gula.

De svarade med Vapen, riktiga vapen i hand … i stället för  med de stenar och slangbellor eller ingenting alls som de flesta rödskjortorna från början var utrustade med.

Världen största varuhus i Bangkok … som  jag förresten besökte och köpte en del presenter  i … brann. Liksom börsen och ja … det brann på många andra ställen.

Rödskjortorna  blev beskjutna och dödade och svarade med samma mynt.

Men nu har de givit upp …

Rödskjortornas ledare  har överlämnat sig till poliserna.

Fast … förstås … en del unga rödskjortor som känner sig besvikna på att man givit upp trotsar ledarna och vägrar upphöra med sina protester.

I Udon Thani, 60 mil norr om Bangkok, en stad som jag besökte för några veckor sedan ett dygn … innan vi for söderut mot stränderna och baden i Koh Samet … brinner det i byggnader och den staden ligger inte långt från Roi Et och byn där Pas mamma och Alices mormor Gai bor och …

Bertil Lintner som är SvD:s korresponden i Asien har givit Perspektiv i dagens SvD  och menar att medan rödskjortorna stred för bättre villkor och att den lilla demokrati,  som ändå funnits, skulle stärkas genom det här nyvalet som man demonstrerade för att få innan slutet av augusti då de högsta posterna inom militären och polisen skall tillsättas politiskt (det sista, kursiverade,  är min anmärkning ), gick Thaksin Shinawatra med sin dotter på Champs Elysée i Paris och shoppade.

Så cyniskt utnyttjade han de fattiga bönderna i norr och nordost. Sägs det alltså bl a av Bertil Lintner.

Men Thaksin haaar rätt att det rör sig om en klasskamp … mellan väldigt fattiga risbönder i norr mot de rika i söder och mot de styrande,  många gånger korrumperade,  politikerna …

”Genom ett skickligt utnyttjande av en i det närmaste marxistisk retorik och symbolism – klasskamp mellan samhällets underklass mot aristokratin, allt draperat i röda fanor – har han (Thaksin, min anm.) lyckats mobilisera enorma folkmassor på landsbygden. Framgångarna har varit störst i nordöst bland eftersatta grupper som sett en plats för sig själva i en rörelse som lovade dem rättvisa.

…

”Men missnöjet finns kvar – med eller utan Thaksin – och för att undvika liknande kriser i framtiden är de flesta observatörer ense om att myndigheterna på allvar måste ta itu med den snedvridna utvecklingen i landet. Annars kan en annan populistisk politiker dra nytta av de orättvisor som råder. Och vi är tillbaka på ruta ett i detta cyniska spel om de fattigas rättigheter.” (Bertil Lintner)

På något sätt kan jag inte undgå att dra paralleller med händelserna i Ådalen 1931 …

Klass mot klass …

Jag bävar för fortsättningen. För ingen kan väl tro att de inte kommer igen, rödskjortorna, om man inte ”ger dem sin rättmätiga röst”.

Och jag är inte ens marxist eller kommunist …

Inte ens socialist …

men har ett hjärta som blöder för alla orättvisor.

Det behövs inga politiska etiketter …

Rödskjortorna demonsterar inte för ett kommunistiskt samhälle  … de demonsterar för demokratin.

Den så sköra demokratin …  som man trodde hade vunnits för några år sedan men där hoppet redan verkar ha släckts …

Festen fortsatte …

i Roi Et. Vi at hos schweizaren och plotsligt brakade fyrverkerier loss utanfor i morkret. Det var alltsa fest lite varstans … inte bara i byn dar vi varit. Och nu nar det var morkt var det verkligen ett skadespel.

Pa och Alice hade foljt med och bodde hos Skatan i natt. Idag skall vi bada lite i poolen, aka till byn och traffa mormor Gai for sista gangen den har gangen … vi hoppar over festen som fortsatter i grannbyn … Pa skall packa ihop och bo hos Skatan i natt ocksa for tidigt tidigt i morgon bitte bar det ivag igen …

till Bangkok!

Skatans Thailandsresa borjar narma sig sitt slut … pa tisdag flyger hon hem igen … och det kanns alldeles lagom.

Nu skall det bli skont att fa mota varen och forsommaren och sommaren i Sverige.

Ha det … kanske vi inte ses nu pa nagra dagar sa … Ha det!

Forsta maj

… Arbetarnas dag och sa sitter Skatan har som vanligt pa sitt internetcafe’. Allt ar oppet.

Visst ”firas” val 1:a maj overallt, ”worldwide”?

Konstigt!

Pa och Alice akte hem till byn utan Skatan. Hennes rygg gor sig pamind och i det nya fina huset finns kylskap, TV, toalett med toalettstol men inga soffor, fatoljer eller sangar. Att overnatta pa golvet skulle just nu inte bli nagon hojdare. Sa hon vantar till moster J och P kommer tillbaka och vi aker minibuss till byn och firar den dar festen i grannbyn som alla ser fram emot. Och sa kommer kanske Pa och Alice och besoker Skatan har i Roi Et istallet.

Lite bekvamare.

Varje dag blir hon pamind om att hon inte ar sa dar ung och smidig langre. Det … om nagot … ar valdigt frusrerande.

Igar tog vi en tucktuck till en park i en sjo har i Roi Et dar den dar jattehoga buddhan stor, till ett tempel dar vi lamnade pengar och i gengald fick en blomma, tva ljus och tre rokelsepinnar var. Pa visade hur Skatan skulle ”halsa pa” buddha tre ganger genom att fora upp handerna, ihopslagna forstas, handflata mot handflata och buga mig djupt. Tre ganger. Sedan lamna blomman, tanda de tva ljusen och de tre rokelsepinnarna och avsluta med halsningen igen. Det skulle gatt vagen om inte det blast sa forskrackligt. Men … Skatan tror Buddha haller ett vakande oga over Skatan anda.

Det ar alltid tanken som raknas.

Sedan promenerade vi i parken och Skatan holl pa att fa varmeslag. Hon klarar varmen mycket samre an Alice …

Hela eftermiddagen tillbringade vi vid och i poolen, badade, drack Pepsi (som ar vanligare an cocacola) och ol och at glass i stora lass. Inte Alice forstas … som fick ”sin” mat

Pa kvallen tog vi tucktuck till Chang Kaou (eller hur det nu stavas) … den vita elefanten … en restaurang som en schweizare har sedan en massa ar tillbaka. Han ar forstas gift med en thailandska. Nar vi var har forra aret pa Sonens och Pas brollop at vi ocksa dar och blev mycket val omhandertagna. Han ser ut som Kojak (utan slickepinnen) och har haft Donovan som gast … bildbevis finns … manga ganger. Det ar massor av konst pa vaggarna och ”farang”-maten ar bara sa god. Man trottnar faktiskt pa thaimaten efter ett tag.

Skatan at Bayerische Knackwurst och potatissallad. Wow va’ gott!

”farang” = vasterlanning

Tredje gangen gillt …

Tre ganger har Skatan forsokt att fa in ett inlagg och direkt bara akt ur … krax krax krax …

Nu ar vi i alla fall … antligen … framme pa Khosa Met efter en minst sagt aventyrlig tid har i Thailand … var vad hon ville saga.

Forst en flygresa + bilresa till byn utanfor Roi Et i nordostra Thailand, en resa som tog 18 – 19 timmar sammanlagt. Alice ar en angel … snallare barn finns inte, nyfiken som farmor Tingtong (tingtong= tokig, knapp med tva punkter over a:et), skrattar och ler mest hela tiden men Skatan = farmor Tingtong har fatt ova sig i talamod. Det behovs det i rikligt matt tillsammans med alla thailandare som alla tjattrar … inte en i taget som skator … utan som … som bjorktrastar eller nagot. Det ar svart att inte fa en syl med … och bara att ”hanga pa” . Alla andrar sig stup i kvarten ocksa … sa man vet inte fran den ena stunden till den andra vad som skall handa.

Nar vi kom fram firades det Thailandska nyaret for fullt … man aker runt pa lastbilsflak och slanger hinkvis med vatten pa varandra och klibbar mjol var man kommer at. Med forkarlek i ansiktet.

Men som sagt … Skatan maste ”boa in sig” lite innanhon blir varm i kladerna och det kanske aven kan bli en och  annan bild har ocksa … hon har tagit massor … om hon kan fa over dom till datorn.

Ha det …