En liten tunn bok hann jag också med att läsa igår … en liten tunn bok av en stor författare, J M Le Clézio. Denne författare har numera införlivats (naturligtvis) med mina favoritförfattare. Afrikanen Porträtt av en far …är bokens titel och så här inleds den:
”Varje människa är produkten av en far och en mor. Vi kan vägra att erkänna dem, älska dem, vi kan misstro dem. Men de är där med sitt ansikte, sina attityder, sitt uppträdande, sina egenheter, sina illusioner och sitt hopp, händernas och tårnas form, ögonens och hårets färg, sitt sätt att tala, sina tankar, kanske också med sin livslängd – allt detta har förts vidare till oss.”
Denna lilla bok beskriver hur Le Clézio som åttaåring för första gången träffar sin far som lever och verkar i Nigeria som läkare… hur denne främling och far där i Afrika ändå präglat Le Clézio som människa trots sin frånvaro och hur Afrika satt sina spår.. ”Afrikanen är lika mycket ett porträtt av fadern som av Afrika och av författaren själv.” Står det på baksidan.
Läs den! Den väcker många tankar hos en själv också… som en riktigt bra bok gör…
Det var nämligen så att min gamla inte gick att sätta på eller stänga av eller överhuvudtaget hantera… så jag ringde till dom som jag har mitt abonnemang hos, beställde en ny med samma mobilnummer (lätt som en plätt för en gammal hjärna som min att komma ihåg. Då vill man ju inte byta). Och…. nu har jag fått den…Men…. alla mina mobilnummer är väck…
Värst vad jag inleder mina inlägg varierat… vill hitan och vill ditan. Skall försöka variera mig i fortsättningen…
. Kaxe och Svärson II har bakat frallor som Svärson II skulle ta med till jobbet (en del)… Nej INTE … INTE. Pappa får inte ta med till kollegorna. Vi skall äta själva. När Svärson II frågade vilka som skulle få äta av frallorna pekade han ut mamma, pappa och Kaxe. Inte mormor och Agnes. Agnes förstår jag … men mormor? Snåljåp sa jag… och han upprepade med förstjusning… snåljåå, snåljåp… Dagens Eko som dom kallar honom här.
…Så sant… så sant så….
