Kategori: Skatans Tankar

Men lilla a då …

… den stora, lilla Organisatören med stort O?

Hon ställde ju också ut sina målningar och hade en hel vägg där på Gustaf Wasa med dom.

Vart tog hon vägen i Skatans rapportering?

Det var Ann som organiserade och var den ursprungliga initiativtagaren att göra den här utställningen också till en minnesutställning över Margith. Det var hon som tog kontakt med media och var ju också samtidigt en av utställarna tillsammans med Agneta, Leena och Lena.

Så inte tänker Skatan glömma henne  inte …

Här kommer en del av ”hennes väg”  tillsammans med lilla a, herself …

Anns tavlor är ju helt väsensskilda från Margiths … stramare är dom och allvarligare men så vackra … Skatan är speciellt förtjust i de två Skånelandskapen

Mer finns förstås att se i  Anns egen  blogg …

Tack lilla a för ditt jobb och att vi fick ”träffa” Margith igen genom hennes konst …

Dagen efter …

… vernissagen gick StinaFina och Skatan tillbaka till Hotell Gustaf Wasa  för att njuta i ”lugn och ro” och titta på alla tavlorna riktigt ordentligt. Och redan så tidigt var där nya besökare … bl a en gammal granne till Skatan … som inte kände Margith närmare men visste direkt vem hon var när Skatan förklarat.

Åh … vad Margith skulle blivit glad …

Sonen hade också ringt från jobbet … som han verkar inleda med att läsa tidningen  … och berättat om att Borlänge Tidning skrev om Margith och henne målargäng på nästan en helsida  …

När så lilla a och Skatan gick in på tidningsredaktionen för att köpa ett ex av tidningen …. efter Skatans misslyckade försök att få tag ett på mer än ett ställe … träffade hon en gammal bekant bakom disken och fick tidningen ”for nothing” …

Skatan träffade också Jeppe, nyss hemkommen från Kuba,  på Café Peace & Love som hastigast när Skatan och Ann var där för att äta lunch. Och vem satt där och åt om inte Micke, en gammal arbetskamrat till Margith som sjöng på minnesstunden efter begravningen … och ja … hela Borlänge kändes liksom som förr…  full med folk som man hejade på och kände eller var bekant med …

Full av Margith …

Idag har jag också sett bilder som Göran ”Djupingen” tagit och lagt ut på FB och som Skatan knyckt …

Foto: Göran Bength … Margiths vägg …

Foto: Göran Bength

Ann, lilla a alltså & gamla vänner och arbetskamrater till Margith, Skatan längst till höger ..

Göran berättade också om att dagens DalaDemokraten  hade ett reportage om Konstgruppen 4 tr upp …

Bild från DD. Foto: Staffan Berglund

Ann, Agneta, Leena & Lena håller i porträttet av Margith som Skatan målat

-När vi bokade utrymmet på galleriet fanns ingen tvekan om att Margith skulle finnas med bland oss. Hon betydde så mycket för oss, säger Ann Dahlman.

Ja, det hade lilla a så rätt så rätt i …

Margith betydde verkligen så mycket för så många …

Och nu ler hon säkert belåtet från sin himmel …

 

 

StinaFina(Pina) …

Vad är det för en dag?

Är det en vanlig dag?

Nej, det är ingen vanlig dag

för det är StinaFinas födelsedag

Hurra  Hurraa  Hurraaa

Hurra  Hurraa  Hurraaa

Grattis på födelsedagen !

Skatan skall vänta liiite till med att väcka dig för

Morgonrundan.

Du kan ligga och gosa med Husse ett tag till

innan

den regniga verkligheten

och

dagen

tar sin

början …

Puss på nosen!

Skatan ljög

Margiths ateljé låg inte alls på Målargatan … den låg ju på Vattugatan 4 tr upp … På Målargatan låg i stället ett av våra ”vattenhål” … Engelska puben … där det spelades mycket musik på den gamla goda tiden …

Minnet gör som det vill … tyckte väl att det passade bra med Målargatan …

Det här upptäckte Skatan och kom förstås ihåg  det också på StinaFinas och hennes Morgonrunda i ett folktomt Borlänge …

Vad gööör folk här egentligen … klockan var i alla fall närmare åtta !!!

Jussi Björling står där på sitt torg i bakgrunden och sjunger för fulla muggar … tja, man ser honom faktiskt knappast men han ääär där i alla fall.

Café Peace & Love hade förstås ännu inte slagit upp sina portar  …

På Almas däremot kunde man redan köpa semlor eller annat gott …

Gårdagens vernissage på Gustaf Wasa ”Till Margiths minne” var omtumlande och skojig och fin och så fint arrangerat av lilla a eller Ann som hon ju heter .och av Göran som hängt tavlorna . .. och det vimlade av ”kändisar” och pressen var där och det var … full rulle …

Skatan fotograferade förstås … men så uruselt … inte ett enda kort blev bra … fast ”Djupingen” var ju också där så det kommer säkert  bättre bildbevis vad det lider …

Gruppen 4 tr upp med Margiths bilder i bakgrunden … Agneta, Ann, Lena G och Lena K

En del av Margiths vägg …

(Skatans porträtt av henne har Göran tagit med högst upp och Anns längst ner men på Skatans har det fallit ett underligt ljussken … hmmm )

…

Skatan njöt förstås av allt och alla hon träffade men skall gå tillbaka idag för att i lugn och ro ”få kontakt”  med Margith genom att än en gång försjunka i bilderna som är så välkända och som väcker så många minnen …

En liten skatunge pickade sig ut ur sitt skal

En liten skatunge pickade sig ut ur sitt skal

Hallå … Titt ut !

Hon såg sig om …

Piiip piiiip piiip …  ett tjuuut …

– Jag vänder om, jag vänder  om

Hon kände sig plötsligt så liten,  så skral

så hon tog med vingarna små sitt spräckliga skal

och dök ner i mörkret igen

och sen …

Snipp snapp snut

nu är sagan slut

…

för Skatunge vågade  sig då rakt inte  uuut  ?…

 

 

Det här är vad Skatan har roat sig med i sin grålledysterhet … en liten akvarell-historia

  1. Det sprickfärdiga skatägget
  2. Pick pick pick … vad väntar mig därute … pick pick pick
  3. Ååååaaaa iiii hjääälp …
  4. Locket på … jag väntar nog ett tag … vänjer mig likasom … jag får se hur jag gör …

När Skatan ser det så här finns det saker att rätta till … men en liten söt historia … hemsk i sitt slag förstås … men den är ju grym, verkligheten, och inte lätt för små skatungar att ”dimpa ner i” …

Inte lätt för någon …

Helst skulle en ”mogen” skata som Skatan också kunna göra detsamma 🙂 … krypa in i ett ägg och dra över sig skalet …

Handsken är kastad

Om upphittade handskar/vantar …skriver Karin Thunberg  i dagens Svenska Dagbladet i sin kolumn med rubriken Måhända har vi blivit ett tummetott-folk

Skatan kommer då ooosökt in på sina reflektioner om sin fotosamling av upphittade skor …

Karin Thunberg berättar i sin krönika vad Mats, numera 72 1/2 år har att förtälja:

På sin dagliga runda från Kornhamnstorg till Franska bukten och tillbaka hem igen har han i år hittat 15 högervantar/handskar och 11 för vänster hand, vilket omräknat i procent innebär 57 procent höger, 43 procent vänster. Förra året var fördelningen en annan: 75 procent höger och 25 procent vänster.

Skatans upphittade och dokumenterade skor domineras fortfarande av vänsterdojor … om än högerskorna knappar in med stormsteg  … (hmm … skumt … ).

Precis tvärtom alltså … man tappar vänsterskor men högerhandskar.

Slutsatsen enligt Mats, 72 1/2, är att vänster gått framåt rejält. Hans djupare analys kan delas upp i fyra punkter:

1. Att det oftast blåser en snål ostlig vind över Slussen. I detta sammanhang tolkar han denna vind som vänstervind.

2. Högern har rent politiskt inte känts så stark sedan valet.

—

Under en lika kort promenad  … men längs White Sand Beach på Koh Chang ,  en strand som låg där naken med sina uppspolade skatter … hittade Skatan en ansenlig mängd bortappade skor …

På hemvägen … fortfarande under  ebb … stötte hon på en borttappad sko … och så en till … och en till …

Sammanlagt stötte hon på nitton (19) borttappade skor som nu finns i hennes kamera och kommer som ett bildbevis så småningom …

Nitton (19) borttappade skor under en enda promenad. :-) Inte dåligt, va? Elva (11) vänsterskor och åtta (8) högerdojor så Skatan teori att det är mest vänsterskor som tappas håller ännu.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Handsken är kastad … och utmaningen verkar vara antagen … Borttappade vänsterhandskar mot borttappade högerdojor ..

PS  När Skatan räknar sina skor har hon tidigare räknat fel … det var faktiskt bara 10 vänsterskor och 9 höger. Om nu rätt skall vara rätt …

Skatan kunde bara inte motstå …

,,, att knycka från Svärson II och FB och idag blir således en ovanligt produktiv bloggdag för henne.

Men se bara på anledningen …

Agnes gosar med sin Nalle förstås … och har Bessie som huvudkudde …

... och så har de satt igång med att leka tåg …

Skatan har inte riktigt kommit underfund med om Svärson II ”vabbar” eller om han ”jobbar hemifrån” … Agnes är i alla fall på hemmaplan …

 

Färdig

… och snart blir det alltså ett nytillskott i Skatans Galleri.

Hon skall bara fila lite på honom och ha honom under uppsikt ett tag till, skaffa en passande ram o s v …

Bob Dylan kommer ju till Peace & Love i sommar … och det tog hon fasta på, Skatan …när hon satte igång att måla.

Och … Voìla … Bob Dylan i lite olika åldrar …

The Times They Are A´Changin´

"Come gather 'round people wherever you roam

And admit that the waters around you have grown

And accept it that soon you'll be drenched to the bone

If your time to you is worth savin'

Then you better start swimmin' or you'll sink like a stone,

For the times, they are a chang - in"

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Det var inte ”bara” konst …

… när Galleri Sjöhästens Vänner bjöd på  ”Visning av Landstingets konstsamling onsdagen den 30 mars”

Bara ett stenkast från Villa Skogsberg och ”därhemma” ligger en skatt begravd … ja, man kan nästan säga bokstavligen begravd för den ligger djupt ner i en jättestor källare i flera stora rum … rum efter rum … och har i sina gömmor … ja

ALLT …

Allt man överhuvudtaget kan tänka sig …

Brudklänning från 1700-talet, datamaskin, flyghjälm, broderat strumpeband, potatisskalaren Jonas, Daniels skötbord, Safets säck från flykten från Bosnien, Hertig Karls trädgårdsurna, drottning Desirées skor och klänningar från 1970-talet…

I Sörmlands museums föremålsarkiv förvaras minnen från alla tider, från de arkeologiska samlingarna  till föremål från vår egen tid. Här finns allt från sällsynta samlarföremål till alldeles vardagliga bruksföremål från alla miljöer och många perioder. (Sörmlands Museums hemsida)

Här en några skor … t ex

Vi visades runt av en verklig mästare på guidning, Gudrun Anselm  … snabb, tydlig, medryckande, kunnig och rolig.  Gudrun Anselm är områdesansvarig för samlingarna och antikvarie.

Skatan var alldeles lyrisk när hon kom hem efter kaffet och mackan på Järnvägskaféet efter visningen.

Nu skall hon kolla om hon kan visa ännu någon ”guldklimp” från samlingarna … det finns så många så hon måste verkligen tänka efter …

– Få se …

– Jo …

Hästfoten som tillhört krukmakaren Carl Johan Eriksson på Sofielunds krukmakeri vid Björkvik. Det var i bruk mellan 1872 och 1933.

På 1920-talet kunde det hända att slaktare piggade upp hästar med hjälp av en dos arsenik för att sälja dem vidare. För att vara säker på att Docka verkligen slaktats krävde Carl Johan att få hoven tillbaka.

Och Berns förstås … Konditori Bern vid ån … mittemot skolan … där Skatan satt och drack kaffe och rökte och skolkade från en gymnastiklektion någon gång i mitten på 60-talet (gymnastik och idrott var det värsta Skatan visste … ) ,  när rektorn kom in … och höll på att bli relegerad. Det var nog i tredje ring eller så …

Konditori Bern vid ett något tidigare datum …

Det var inte heller Berns som var Skatans stamlokus utan Göstas på Bagaregatan … där hon kunde sitta hela dagarna med en kopp kaffe och en halv siktkaka med leverpastej på …

Tänk ändå vad saker och fotografier och samtal … kan rensa i minneskanalerna.

Skatan ångrar inte en minut att hon var med på den där visningen … Inte en minut …

Stämpelklocka

Till Margiths minne

Margith var den som samlade målargruppen uppe i sin ateljé på Målargatan (passande namn, va !) … och lilla a en av konstnärerna i den grupp som har kommit att kallas Gruppen 4 tr upp.

Nu har lilla a tagit initiativet att samla dem ”komplett” och också visa Margiths målningar igen … som Göran ”Djupingen” Bength tillsammans med konstnärerna valt ut och som han också har samlade hos sig i sitt nätgalleri …

Vii kan vi få se akvarell- och akryl-målningar av den kompletta Gruppen 4 tr upp visas måndagen den 4 april på Hotell Gustaf Wasa i Borlänge.

Gissa vem som kommer att vara där …

Skatan förstås … och Mannen …

… och det skall bli sååå roligt att se Margiths målningar igen …

Och minnas …

Skatan tänker sluta att tänka sina tankar ett tag …

Hon är  … liksom … tom däruppe och därinne … så …

hon struntar i det här … ett tag.

Hur länge vet hon inte själv … Kanske är hon tillbaka redan i övermorgon eller … om någon vecka … eller …

Men … som en sista tanke  nu idag …  vill hon ändå ge ett litet tips ..

– Glöm för all del inte … det viktigaste …

vad som är det viktigaste i livet …

Glöm inte det … hör  ni …  glöm aldrig det …