Hundarna på WSB

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det finns en hel del  gamla bekanta för  Skatan här på White Sand Beach.

Hundarna.

En del av dem var förstås nya bekanta … som den lilla sötnosen till valp

Detta bildspel kräver JavaScript.

Men den trebenta hunden … som nog inte har någon ägare var fortfarande kvar på stranden liksom Thai-Coco, den lilla rufsiga.

… och rännstenshundarna hade hon säkert stött på tidigare …

Och så nallebjörnen … Så söt så man inte tror den är en leksakshund.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skatan har inte heller fotat alla … Förstås. Hon missar en och annan och vem vet det kanske kommer mera …

Skatans klagan

Som ni märker har Skatans första vecka på Koh Chang varit en enda lång klagovisa. Inga nämnvärda tankar utan bara ett evigt malande.

Och i natt var det värre än någonsin … med benen och med sömnen. Och sömnlösheten smittar av sig på allting.

En riktig gråtmild grinkärring har hon förvandlats till.

Skogsnuvan tror det är fullmånen … och då lär det bli ännu värre i natt.

– Jaja, en dag i sänder tack, eller rättare sagt en natt i sänder.

Inte har Skatan hittat en enda borttappad sko i år heller. Vad nu det kan betyda ?

På Oodie’s igår retade Skatan sig t ex på de överförfriskade glada svenskarna som härjade och glammade och oavbrutet ”beställde” Jambalaja … när bandet spelar den mest fantastiska blues och jazz som man sällan får höra på såna här ställen.

Och när Skatan gick runt med bössan … som hon gjort genom åren … för att samla in lite extra till musikerna som … har Skatan fått veta … tjänar 300 bath per skalle per kväll !!! som de ska försörja sina familjer på … var alla glada sing-along-turisterna väldigt bortvända och snåla. Inte ens en tjuga (tjugo bath är lite mindre än fem kronor) hade de lust att undvara. Som tur är spelar en del av musikerna ofta på minst två ställen per kväll och går inte på förrän klockan tio på Oodie’s. Och har kanske andra jobb också. När Thai-Tina (Elen)och Alex spelade och sjöng förr om åren uppmuntrade de själva publiken att skänka en slant (”till mina fyra fruar och åtta barn” (Alex)). Då var det … helt klart … lättare att sedan gå med bössan.

I alla fall upptäckte Skatan att hon hade fint sällskap där på Oodie’s (förutom Mannen förstås) På någon sorts läktare ovanför musikerna tyckte hon sig skymta Pål Pommac i egen hög person. Hon undrar just vad han tänkte och tyckte om skådespelet vid sina fötter?

Men som sagt … Det är kanske Skatan som har förvandlats till en riktig surkärring.

20140115-203623.jpg

Oodie´s Place

Skatan har bara varit fyra (4) gånger på Oodie´s där hon hängde med Mannen varje kväll förra året …

Bara fyra (4) gånger.

– Men vaffö då då …

– Ja-a, säj det …

Alex och Thai-Tina (Elen) på Oodie´s hatar inte längre varandra eller sjunger  tillsammans, nej   …

Alex sjunger inte alls på Oodie´s mer … han är hemma i England med brustet hjärta

… och så Skatan … hon  bor i andra ändan av WSB och ska gå hem mitt i natten i mörkret alldeles eeeensam.

Och så är det sig inte likt.

Och så har Skatan blivit gammal.

Även om ”alla”, Buffalo Man, Oodie himself, Tien och Elen alltid glatt hälsar och vinkar när Skatan gör entré … även om personaaalen kommer rusande med kvällens första Chang, även om det hälsas från ett eller annat bord där något gäng sitter så …

Även om nu alla är samlade som brukar gästsjunga/spela: Jack från Australien, Johnny från Tyskland, Irene från Schweiz och så den där pajsaren som alltid sjunger Another brick in the wall …

Även om Oodie´s egentligen är sig likt är allt … i alla fall … sig  väldigt olikt.

Det går liksom på räls … det är ingen glöd.

Även om Tien spelar som en gud.

Det är väl Skatan själv … att hon är ”själv”, ensam här … som är den stora skillnaden.

Ibland är det inte kul att vara ensam.

Även om Skatan älskar att vara ensam på stranden, strosa, läsa, äta, glo, skriva lite …

Att sitta på Oodie´s  ensam med sin Chang istället för att lyssna tillsammans med Mannen och ”gänget” blir liksom inte samma sak.

Äsch … nu ska hon inte klaga. Hon ska ge Oodie´s en chans till.

Ikväll kanske … Det ska hon.

För Oodie´s ääär ju ändå alltid Oodie´s …

liksom Engelska puben i Borlänge alltid var Engelska när det begav sig där med musik och samma gamla gäng …

Detta bildspel kräver JavaScript.

När Skatan gått hem genom mörkret och  satte nyckeln i dörren tyckte hon sig skymta något skräp vid sina fötter …

Det var inget skräp … det var en fjäril som flaxade lite trött med vingarna som satt där …

En trött fjäril … hm…

IMG_9246

Allt är förgängligt … så är det bara.

Ingenting är aldrig sig likt.

Ännu en hälsning … en snabb en

från WSB och Koh Chang. Som ni ser har Skatan fått hjälp med sin dator men tiden rinner ut för idag så hon återkommer i morgon.

Nu ska Mannen och Skatan först äta middag och sedan blir det Oodies’  Place och Alex och Thai-Tina som ju egentligen heter Elen …

Det var tre kvällar sen sist …

PS Dottern känner sig starkare idag när Skatan talade med henne. I morgon ska  man  göra ett ingrepp som förhoppningsvis ska göra att hon slipper fler pneumothorax på en lång tid  (för alltid, hoppas man förstås)  … åtminstone på den lungan.

🙂

 

 

Hanna, Anna, Micke fran Glada Hudik

… och Chantal fran Spanien … ALLA har de forsokt att hjalpa Skatan med datorn.

Men forgaves.

Hittills vill saga. De kan ju inte sitta heeela dagarna med hennes problem aven om hon goder dem med ol.

Dagarna gar … helt handelselosa. Det hade Skatan och Mannen bestamt innan de reste att de skulle forsoka fa dem att vara. Den ena den andra lik.

Tidigt tidigt …  i vanlig ordning gar Skatan Morgonrundan (men utan StinaFina forstas fast alltid far hon sallskap av nagon morgonpigg hund av alla hundar har pa stranden White Sand Beach) . Hon gar sa langt hon kan och vander … intar ibland  frukosten hogt uppe pa Rock Sand Resorts servering, ibland p[ Apple dar alla halsade henne som en kar gammal van, vilket forstas varmer ett gammalt skathjarta. (Hemmarestaurangen ar latast pa stranden och oppnar inte forran klockan 8 … och inte ens da ibland.)

Skatan  tar foton med sin nya kamera (den gamla Canon systemkameran blev fuktskadad sist hon var har i juni och helt omojlig att reparera.) pa allt mojligt som natten har skordat. (bildbevis kommer med tiden …) Skatan ar sa tidig att inte ens strandstadarna … utom en och annan … ar pa benen.

En mycket marklig reflexion som Skatan har gjort ar att hon dessa tidiga morgnar inte stott pa en enda borttappad sko …

Inte en enda!

Efter en timme eller sa moter Skatan en och annan tidig joggare som frenetisk gnor dar efter stranden med sammanbiten mun och utan att se Skatan i ansiktet nar de mots … och inte heller halsar tillbaka pa hennes God Morning …  De har fullt sja med sitt morgon”gnoende”.

Hemma igen hos sig pa Beach Tango satter sig Skatan pa en stol, laser, slanger ivag ett kameraklick pa nagot intressant, t ex pa tvillingarna i sina roda shorts med  sina iPhones i hogsta hugg som ogonen verkar vara fastklistrade vid medan den fantastiska dagen vaknar till liv runtomkring …

Skatan ater sedan en andra frukost tillsammans med Mannen (frukttallrik gu’ bevars), duschar, samlar ihop sig vandrar tillsammans for att hitta en plats for dagen i skuggan under ett trad dar de solar i halvskuggan, laser, badar, tittar pa folk med avbrott for lunch … och sa smaningom, efter klockan 15 dagens forsta ol (Chang) … inte for Skatan som tanker pa vikten som alltid … hennes Chang far vanta till kvallen och Oodies’  och Axex och Thai-Tina och Tien och Buffalo Man.

Men Oodies’  ar vart ett alldeles eget inlagg …

Ha det … och hoppas att man kan lasa nagot av allt detta utan prickar och ringar ovar a och o 🙂