Lägesrapport

Skatan är hemma igen från Peace & Love. Kom med tåget i rätt tid till och med till  stan …där hon stannade.

Mannen och StinaFina är på Femöre …

I morgon väntar tvättstugan och optikern.

Ses …

Läs även andra bloggares åsikter om

Som vanligt

Nya bilder men samma motiv om och om igen. Och …. om och om igen.

Idag skulle det bli en solig dag och idag har det hittills varit den värsta dagen när det gäller hårt regn, stormbyar och bara alldeles vanligt strilande regn …

Det börjar bli lite tröttsamt.

Skatan vandrade i alla fall …som vanligt … efter stranden när det var uppehåll från skyfallen en stund efter att ha ätit sin fruktfrukost men med kaffe förstås på Tango … som vanligt … men … hon passade på att besöka ett visst ställe och det var inte som vanligt utan för första gången på Tango …

Och vilken mysig toa … om nu toaletter kan vara mysiga. Har man sett en del andra sådana här inrättningar  på ön tycker man i alla fall att den här kan kallas ”mysig”.

Efter toalettbesöket får man tips om hur man skall använda skopan som ligger i karet med vatten bredvid. Inte hälla i för lite och för fort elller för mycket och för sakta … eller hur var det nu igen … för bästa resultat.

Det var röd flagg idag också förstås. Den enda skillnaden var att den blåst omkull i någon stormby …

Inga borttappade skor hittade Skatan idag heller … men en flaska som nog legat under vattnet ett bra tag …

och hundarna fanns där så fort regnet slutat regna …

Nej …

nu får vädergudarna snart skärpa till sig och ge mig/er också vad jag förstår … lite SOL.

Värme däremot har jag gott om 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Skatan läste i sin bok, som hon har på gång, i säkert en halvtimme

och låg och snodde in sig i lakanen i värmen innan hon till slut bestämde sig för att gå upp.

Det är mer än varmt … redan 18 grader fast klockan bara är sex.

Idag skall de resa till Stockholm. Mannen för att gå till kontoret, Skatan för att besöka pappa. För hon vet inte riktigt när det blir av nästa gång så det är bäst att passa på.

Pappa i sin älsklingsfåtölj med nya glasögon på näsan … 99 år om några månader. Fotot tog Skatan för en vecka sedan …

Tavlorna är nerpackade  i flyttkartonger för transport och utställningen som närmar sig med stormsteg. De skall tas till Galleri Sjöhästen i eftermiddag.

Skatan känner sig mer än obekväm med utställningen … men men … nu finns det ingen återvändo.

Det skall bli skönt när den är över så Skatan kan komma igen i sin älskade blogg helt och fullt. Det är svårt att komma tillbaka i en bloggrytm när det har haltat …  som det gjort på sistone …  med tiden och  med massa annat i huvudet.

Nu vill Skatan leva livet IRL och skriva och läsa och njuta av sommaren …

Skatan har blivit ringrostig … hon har kommit av sig. Tiden har inte räckt till. Det är hur länge som helst sedan hon besökte många av sina trogna bloggvänner till exempel.  😦

Är det sommaren, var det våren eller var det bara hennes splittring med målningen och annat, frågar hon sig. Eller tryter det överhuvudtaget med inspirationen. En sak är hon i alla fall ganska säker på. Tror hon. Måla skall hon fortsättningsvis göra ”för sig själv”, inga fler utställningar. Och så skall hon koncentrera sig på att skriva, berätta, blogga.

Och läsa läsa läsa … alla de där böckerna som ligger på vänt …

Mera från Femöre

Nationaldagen gick i solens tecken … men det var bara 14 grader i vattnet. Trots det badade en del …

Inte undertecknad förstås. Om hon skall ta sig ett dopp får det vara 20 plus minst … 🙂

… och så fick Dottern förevisa sin nya mysdräkt … Tja, vad skall man säga om den ?

Att den är mysig, kanske.

Skatan är på G här i bloggen igen … snart …

… skall bara gå Morgonrundan med StinaFina … och … ja … köra henne till trimningen och … men under dagen i alla fall … tror hon … hoppas hon … komma igång.

Hjärta på väggen till tunneln under järnvägen vid järnvägsstationen i Nyköping … Fint va?

Sist men inte minst denna morgonstund … TACK!

TACK för alla fina kommentarer och tillrop och uppmuntran … och stöd …

Hjärtat är till er  … 🙂

Tusen TACK …

Skatan ligger lågt idag

… med sin fram-och-tillbaka-sjuka, upp-och-ner-feber … och sin stora trötthet. Orkar nästan inte blogga eller läsa andras … orkar ingenting …

Men mellan varven är hon pigg … så …

Ja, vi får se …

– Säg ”cheeese” …  tjiiiis …, upp med hakan vetja …  Smile !  🙂

En härlig första maj

önskar Skatan dig … vare sig du står på barrikaderna eller bara ääär …

Själv skall Skatan bara vara … och sätta världens fart med att måla … och gå ut med StinaFina förstås …

Morgonrundan väntar runt hörnet …

och så skall hon äta, måla, umgås med Mannen något …kanske … måla, gå ut med StinaFina, laga mat ett antal gånger, äta … måla och lyssna på musik förstås och måla …och

gå ut med StinaFina.

Ja … för nu gäller det inte bara att måla … nu gäller det att produceeera också.

Men Lusten infaller alltid … utan undantag … när Skatan väl sätter igång …

Bara så ni vet …

PS … Det vore onekligen bra om StinaFina som jycken här … kunde ta sina rundor för egen maskin då och då …  DS

Läs även andra bloggares åsikter om

Sjutåget gick som sig bör klockan sju

… eller närmare bestämt 7.15 … och Skatan var med ombord.

Plats var reserverad förstås eftersom Skatan bara inte kaaan stå eller tränga sig fram och armbåga sig in till de oreserverade platserna.

Denna tidiga morgon hade Skatan reserverat plats numero 28 Gång  Plats med bord … för att kunna bre ut sig med tidningar och böcker och också kunna sträcka på benen …

Det var bara det att plats nummer 28 visserligen var en gångplats men inte vid något bord. Skatan satte sig i stället på plats nummer 32  Gång  Plats med bord … och hade redan förhöjd puls 😦

Konduktören förstod lika lite som Skatan hur Datorn  hade kunnat slumpa fram den platsen som ju inte fanns eller stämde.

07.27 ringde det i Skatans mobil.

Hon hann naturligtvis inte rafsa fram mobilen innan det var för sent att svara men såg att det var ett Dolt nummer … hmm … dottern kanske? Skatan tänkte just ringa tillbaka och då kom meddelandet. Det var Lisa, sköterskan hos läkaren som Skatan var på väg till. Doktorn satt fast i någon storm !!! och kunde inte vara på plats på sin mottagning denna dag …

Tja … och där satt hon på sjutåget till Stockholm … och kunde inte direkt hoppa av 😦

– OK, då, tänkte Skatan. Jag får ta en heldag i Stockholm utan massa MÅSTEN för en gångs skull.

Inget ont som inte har något gott med sig.

Och visst fick hon en härlig dag … även om hon raskt skaffade fram  lite mer MÅSTEN än hon tänkt sig.

Det gäller ju att passa på … 🙂

Skatan kom på att hon skulle vaccinera sig mot TBE och fästingarna men när hon väl var där vid vaccinationscentralen öppnade de inte förrän klockan 10 så hon satte sig på ett café och intog en kaffe latte och macka medan hon läste sin medhavda bok … hon satt där i solen och hade det skönt och kom på att hon kanske skulle kunna få en akuttid hos sin förre ”healer” Thomas … och ringde upp honom.

– Visst, kom klockan 10.30 …

Sista slurken latte och så iväg genom ett vår-klätt Humlegården via Östermalmstorg med sin torghandel och hela långa Storgatan fram …

Det var tur att hon hade bra skor för hon gick och gick och gick … denna hennes ”lediga” dag i Stockholm.

Efter att ha blivit ”helad” … promenerade hon tillbaka och blev vaccinerad och sedan vidare genom tunneln från David Bagares gata till Sveavägen och … som hon trodde … Kreatima … för att köpa papper och färg. De hade flyttat till Kungsgatan 58 så då promenerade hon dit  och sen tog hon tunnelbanan till Söder och pappa som blev glatt överraskad.

Skatan brukar bara ”dyka upp” utan förvarning för han brukar ju aldrig vara ”långt” borta … men den här gången hade hon tur. Hon kom trekvart innan han skulle iväg med färdtjänsten till Hörcentralen där Syster Yster skulle möta upp.

Tunnelbanan tillbaka till ”stan” och en sen lunch … med vitt mousserande vin …där försvann förutsättningarna för hennes ”nya” liv efter påsk 🙂 … men åh så gott …

Skatan satt i alla fall i ensamt majestät och i lugn och ro och läste lite i sin bok mellan tuggorna. Men mest tittade hon på ”folk”.

Det finns en hel del kan man lugnt påstå … och alla är vi sååå olika … och ändå så lika.

Trots sittplatsreservationen på tåget hem hade Skatan inga större förväntningar  … och mycket riktigt … Plats nummer 77 Gång  Plats med bord … hade inget bord. Jo … var man riktigt nogräknad kan man väl säga att det futtiga lilla bordet alldeles vid fönstret skulle vara Skatans också men det var ju redan belamrat med fönsterplatsernas tidningar och böcker och kaffe och …

Hon kunde i alla fall sträcka rejält på benen …

Man skall inte klaga … sägs det

Men varför skall man inte det. Va ???

När allt går åt helv-e … och Skatan själv på knäna …

Så här är det …

Påsken är snart slut för i år  … det är bara några timmar kvar av den  och den har varit helt sanslös.

Rolig, underhållande, solig, varm, stökig, bökig och väldigt intensiv … om Skatan säger så.

Det brukar ju bli så med så mycket folk och barn och hundar och …full rulle …

Ja, ni har kanske märkt att Skatan varit mer än vanligt frånvarande både hos er och här med bara ett fjuttigt eget litet inlägg 😦 …

Och vädret … ja, vädret det har ju också varit helt sanslöst … sommar har det varit … i alla fall nästan sommar.

Men igår blev det dags för uppbrott.

Det var egentligen inte meningen men Sonen som vi trodde skulle ha kunnat köra hem sin bil själv … kunde inte det med sitt nyopererade öga. Han såg dubbelt och det ääär ju cirka 70 mil från Yngsjö till Borlänge … så … ja … vi åkte hem en dag tidigare.

Mannen körde Sonen och StinaFina  i vår bil och Skatan, Pa och Alice åkte i Sonens.

Det var skitjobbigt.

När vi väl var framme i Borlänge cirka klockan 10 på kvällen upptäckte Skatan att hon glömt sin kamera på MacDonalds i Ludvika (drygt fem mil från Borlänge). Det var bara att sätta sig i bilen igen och åka 10 mil extra … 😦

Hon flaxade inte glatt med några vingar då inte …

Vid midnatt ungefär var Skatan hemma igen och skulle till att somna men … ja, ni har det väl redan på känn, ni som känner mig   … RLS-benen sprätte och hade sig som aldrig den … Det var väl det myckna stillasittandet hela dagen. Först framåt halv fyra på morgonen somnade Skatan och väcktes halv sju av Alices glada joller … med ryggskott !!!

Mannen fick köra bilen hem till Nyköping idag … tre och en halv timme … och Skatan är alldeles sluuut.

I morgon skall hon till Stockholm … måste hon … och då … då visade det sig som om inte prövningarna redan var nog … att tågbiljetterna till klockan-åtta-tåget var slutsålda !!! … slut !!!. Nu måste hon åka med sjutåget ..

Så … visst måste väl Skatan få klaga ?

Det tog ju aldrig slut på eländet …
Men som sagt … det vaaar en härlig påsk!

Nu kan Skatan inte ”stå med skägget i brevlådan” eller

med ”rumpan bar” … eller

För hon  har inte något skägg. Det har hon plockat bort.

Strå för strå …

Otto Dix (1921)

Hon tror i alla fall att hon fått med sig hela …

Och hon har inte någon rumpa  …

För den har blivit ”platt som en pannkaka”

…. och denna ”platta”  har täckts med nyinförskaffade  jeans  … och

Nu skall hon gå till frissan …

Ha en bra dag …

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Det blev inte The morning after …

som tema här inne hos Skatan.

När hon gjorde en djupdykning  i det hela .. kändes det onekligen som hon var just det

dagen efter

snurrig i huvudet  … rörig … tung och trög … och … tja … helt enkelt

The morning after

Nu har hon återgått till Vigilance …

*suck*

… och får börja om från början med sidopanelen och ”det hele” …

Skatan byter bloggtema

Cover of "Coraline (Single-Disc Edition w...
Cover of Coraline (Single-Disc Edition w/ 3D)

som hon byter kläder …

Hon har några favoriter som hon växlar mellan …

Och kan ALDRIG bestämma sig …

Det är Vigilance (den förra ) eller Choco eller … eller  Duster. Har det varit på sistone

Coraline har hon visst provat också …

Nu skall hon genast prova The Morning After … gå på Morgonrundan … och komma hem och fixa till  den.

Får se om den kan bli Favoriten med stort F … eller?

Förstår inte vart tiden tar vägen …

Konstnär: Christian Schad

  • Mannen tar tid. En hel del faktiskt. Han håller som bäst på att repa sig på sjukhuset och vill gärna ha besök … långa besök.

Kirurgen kunde  förresten inte förstå hur Mannen kunnat gå på benet med sprickan en hel vecka … han måste vara väldigt smärttålig … och det är han. Han kan till exempel komma hem från jobb i trädgården med stora sår och  frågar man då vad han har haft för sig så vet han inte ens att han gjort sig illa.  …

Mannen har berättat lite mer i detalj om själva ingreppet. Han var ryggmärgsbedövad och hörde allt. Det verkade gå till som på ”en höft” . Det tappades skruvar,  en hade de svårt att hitta tog en annan (tack och lov!), det skramlade av instrument som kastades tillbaka i ”verktygslådan” … det skämtades och pratades, batteriet i borren tog slut när de höll på att borra i honom? eller i plattan som skulle sättas dit ? och man fumlade runt och letade efter ett nytt osv osv … Det lät mer som man höll på att meka i en motor eller på ett bygge än i hans ben.

Det måste ha känts lite nervöst minst sagt. Men så här  i efterhand är det ganska kul 🙂

Och vardagsmat för kirurgerna …

  • StinaFina tar tid … en timme Morgonrunda, en timme Lunchrunda, en halvtimme seneftermiddag och en halvtimme kvällsrunda. Och så på och av med alla kläder och broddar och … annan så kallad ”ställtid” *

Trots att det är sagolikt vackert … här skymtar Villa Skogsberg genom träden … är det ju så KALLT … och vintern står Skatan upp i halsen … alla kläder som skall på och av, broddar som skall  träs på och inte vill och även om hon helst skulle vilja kura inomhus så måste hon UT …

Men om sex dagar så …

Thailand nästa !!!

Mannen tar det med jämnmod att hans resa gick i stöpet … det blir någon annan gång, resonerar han … och Skatan kan bara längta efter …

solen och värmen och … Alice, Sonen och Pa och resan med Ida

  • Det tar tid också att planera  inför Thailandsresan och tänka ut vad hon skall ha med sig … halva garderoben finns nu i tre stora pappkassar … och galgarna gapar tomma. Kläderna har blivit flera nummer för stora men hon hittade i alla fall två par shorts sen förr som hon kan ha … och så skall hon resa med lätt bagage …

Skatan skall verkligen inte klaga och gör det inte heller fast det kanske låter så. Men hon är så infernaliskt trött och tiden bara rinner iväg …  och hon sover inte så bra på nätterna … och har lite dåligt samvete nånstans att hon lämnar Mannen åt sitt öde … men hon har talat och kommit överens med grannar om hjälp … han tar hissen upp en våning och blir bjuden på  middag, närmsta grannen kan åka och handla, nyckel skall finnas åtkomlig så att Mannen inte skall behöva ”stolpa” fram till dörren och öppna och StinaFina är på hundpensionat och…

I morgon skall Skatan först till Vårdcentralen och ta lite prover … sen skall StinaFina till Smådjurskliniken och få sina vaccinationer mot kennelhosta och vad det nu är … och så skall Mannen hämtas hem med toasits, halkskydd till duschen, gripklo och kryckor … och så …

Det skall bli sååå himla skönt när Skatan väl kommer iväg.

Och bloggen får ”halta” ett tag till …

*Ställtid är den tid det tar att ställa i ordning (enligt Bodil Jönsson)


På förekommen anledning

… vill Skatan förklara sig.

I Skatans förra inlägg hade hon först skrivit

När StinaFina och Skatan och Betty …

som rubrik.

Är Skatan klok eller är hon riktigt klok?

Hunden heter ju Bessie som lilla e så riktigt påminde sin vimsiga mamma om. Och har aldrig hetat något annat och är snart 13 år och …

Skrämmande!

Kan det röra sig om tidig demens?

Bessie

och inget annat !!! heter hon förstås …