… och jag skall nu försöka ge er ett potpurri- exempel…


Här har vi rävarna vid Grundlsee… Bröllopsföljet på nerväg från Siriuskogel…
Och så Patricias fångade trädgårdstomte…
… och Klaus vid sin jätte bronstjur…
Vi har…
damen i fönstret i Bad Ischl… och
ett heeelt snickeri vid Grundlsee… och det är sent målat… 1984 eller nå´t sån´t… Så det är inte bara förr i tiden som man gjorde hela muralmålningar…
Jaa… vad kan jag mera hitta i min fatabur (mitt fotoalbum alltså)…
Jo… alla trädgårdstomtarna förstås… både här och där
… Här har vi också Snövit… bland alla dvärgarna…
En liten puckelryggig dvärgflicka får också vara med… trots att hon pryder en något större trädgård… än det andra småfolket…
Som avslutning på denna bildkavalkad visar jag Jesus i egen hög person… som ståtar på broräcket över die Traun med Esplanaden i bakgrunden, en bild som är sååå färsk… tagen i regndiset i morse på Morgonrundan…

Den skulle kanske ha sett liiiite läckrare ut… snyggt upplagd på ett fat… med en tomat eller så… men gott var det!
… är en fantastisk fotograf … som sin mor 

Brigitte bor i ett väldigt gulligt hus vid norra änden av Hallstattersee… Hon bor ensam och fixar det mesta ensam… men blev väldigt glad förstås när Mannen kunde hjälpa henne att klippa ner en växt (Trumpetenblumen) som växer meterhög… om man inte håller efter den… men är så vacker med stora oranga trumpetformade klockar… och den blommar länge länge när den väl sätter igång… Den hade växt på och igenom uthustaket… som långsamt håller på att ruttna eftersom det är ett trätak…
Minsta uthus görs fint. Den här ladugården har man gjort fin genom att ställa några pelargoner i fönstersmygen…
När SF och jag kom hem till Brigitte hade nästan allt redan klippts bort… och jag som inte ens hade fotograferat hur det såg ut innan…. slängde upp mobilen och tog ett kort när de kämpade med det sista…
…och sedan arrangerade vi en bild som jag tog med kameran… här Mannen knipsande grenarna och Brigitte insamlandet av desamma…

..medan man själv… en trädgårdsmästare av nå´t slag… stod högt upp på sin stege… Han tittade visserligen misstänksamt på när jag… får jag erkänna… på något längre avstånd … fotograferade bänken…och därför vågade jag inte ta en bild på trädgårdsmästaren himself…
som innehas av Frau Willi… som bor där mol allena med sin hund vid namn Willi… en snäll halvblind gammal bearded collie… som faktiskt även SF gillar… Hon är annars väldigt kräsen… nuförtiden. På lördag skall Frau Willi ha loppmarknad i sin källarateljé, hon är konstnärinna… (haar jag skrivit om det här förut … hmm), en loppmarknad till förmån för hundarnas väl och ve… samtidigt som det är stor loppmarknad nere på Esplanaden.
…till andra våningen och så småningom till en smaskig fruktost bestående av ägg, bacon och smörvända Bärlauch-en….
. ..Mannen och hon skall ta bort kvistar från en växt som brer ut sig över ett tak och som Brigitte vill styra om till någon sorts portal ?? …

Så … då förstår ni…
Stina nosade förtjust… och Mannen strålade… som en sol…
och …vädrets makter var som synes med oss… Det var sommarvärme… och helt enkelt underbart…
och åt lunch i två timmar och satt utomhus… barärmat…och barbent (Skatan) och sen… sen promenerade vi lite till i Mirabells trädgårdar men i en lite mer upphöjd avdelning… för lite mindre folk… småfolk… dvärgar… 

… de vaar verkligen barocka… dessa borockstatyer… krumma och små, puckelryggiga och med svulster och vårtor.

Den lilla vita asken på nattduksbordet låg där… stängd och tillsluten som vanligt….
…cirka 5 kilometer till ett Gasthaus i Weissenbach
där vi åt en fantastisk (som vanlig) god söndagslunch… och sedan gick vi tillbaka längs en verkligen strid flod (eller å… kanske vi säger)… tillbaka till Bad Goisern och satt ute hos Brigitte och njöt av solen …
. Brigitte lagade till foreller med den här Bärlauch-en smörvänd, saltad och pepprad, till. Sååå himelskt gott.
…Vattnet var … som alltid … spegelblankt …
… så spegelblankt och klart att man kunde se fiskarna simma …
… och StinaFina… som egentligen är väldigt rädd att få tassarna blöta… kunde inte låta bli att gång på gång gå ner från stigen och ta sig en slurk..
…Vi hade tänkt att äta lunch på ett Gasthaus en bit på väg längs stranden… men… det … hööör och häpna …var stängt…så vi fick vänta tills vi kom tillbaka till Bad Aussee för ett skrovmål…
Jag letar alltid efter ramar … och bilder i ramar.. på loppmarknaderna..
i dubbel upplaga….

… och tyckte plötsligt att han var så himla lik…
… ja just det… Alex Schulmann. Titta noga får ni se…
… För övrigt har Alex Schulmann i dagarna givit ut en bok om sin far… som visst har fått väldigt fin kritik… överallt.,.. och som jag har satt upp på min ”läslista”…
1885 skapades Siriuskogel för kejsarparet… som utflyktsmål och utsiktspunkt…

Först via en del gator … sen tog skogen vid…En glänta dök upp med en jättesten… och en skylt… på vilken det stod Lyckoplats ”Inflyttarstenen” (fri översättning som vanligt)… Vi knatade vidare…
..mötte en ”häst” i en glänta… och så var vi framme…nästan…och läste på skylten…
Ich bin Pumba…

. … det gick brant ner… Snart var vi nere på samma nivå som Esplanaden fast på andra sidan… 
.. och hemmåt….
. ..
… för beskådande i sin blogg…