Kategori: Skatans Tankar

Förstår inte vart tiden tar vägen …

Konstnär: Christian Schad

  • Mannen tar tid. En hel del faktiskt. Han håller som bäst på att repa sig på sjukhuset och vill gärna ha besök … långa besök.

Kirurgen kunde  förresten inte förstå hur Mannen kunnat gå på benet med sprickan en hel vecka … han måste vara väldigt smärttålig … och det är han. Han kan till exempel komma hem från jobb i trädgården med stora sår och  frågar man då vad han har haft för sig så vet han inte ens att han gjort sig illa.  …

Mannen har berättat lite mer i detalj om själva ingreppet. Han var ryggmärgsbedövad och hörde allt. Det verkade gå till som på ”en höft” . Det tappades skruvar,  en hade de svårt att hitta tog en annan (tack och lov!), det skramlade av instrument som kastades tillbaka i ”verktygslådan” … det skämtades och pratades, batteriet i borren tog slut när de höll på att borra i honom? eller i plattan som skulle sättas dit ? och man fumlade runt och letade efter ett nytt osv osv … Det lät mer som man höll på att meka i en motor eller på ett bygge än i hans ben.

Det måste ha känts lite nervöst minst sagt. Men så här  i efterhand är det ganska kul 🙂

Och vardagsmat för kirurgerna …

  • StinaFina tar tid … en timme Morgonrunda, en timme Lunchrunda, en halvtimme seneftermiddag och en halvtimme kvällsrunda. Och så på och av med alla kläder och broddar och … annan så kallad ”ställtid” *

Trots att det är sagolikt vackert … här skymtar Villa Skogsberg genom träden … är det ju så KALLT … och vintern står Skatan upp i halsen … alla kläder som skall på och av, broddar som skall  träs på och inte vill och även om hon helst skulle vilja kura inomhus så måste hon UT …

Men om sex dagar så …

Thailand nästa !!!

Mannen tar det med jämnmod att hans resa gick i stöpet … det blir någon annan gång, resonerar han … och Skatan kan bara längta efter …

solen och värmen och … Alice, Sonen och Pa och resan med Ida

  • Det tar tid också att planera  inför Thailandsresan och tänka ut vad hon skall ha med sig … halva garderoben finns nu i tre stora pappkassar … och galgarna gapar tomma. Kläderna har blivit flera nummer för stora men hon hittade i alla fall två par shorts sen förr som hon kan ha … och så skall hon resa med lätt bagage …

Skatan skall verkligen inte klaga och gör det inte heller fast det kanske låter så. Men hon är så infernaliskt trött och tiden bara rinner iväg …  och hon sover inte så bra på nätterna … och har lite dåligt samvete nånstans att hon lämnar Mannen åt sitt öde … men hon har talat och kommit överens med grannar om hjälp … han tar hissen upp en våning och blir bjuden på  middag, närmsta grannen kan åka och handla, nyckel skall finnas åtkomlig så att Mannen inte skall behöva ”stolpa” fram till dörren och öppna och StinaFina är på hundpensionat och…

I morgon skall Skatan först till Vårdcentralen och ta lite prover … sen skall StinaFina till Smådjurskliniken och få sina vaccinationer mot kennelhosta och vad det nu är … och så skall Mannen hämtas hem med toasits, halkskydd till duschen, gripklo och kryckor … och så …

Det skall bli sååå himla skönt när Skatan väl kommer iväg.

Och bloggen får ”halta” ett tag till …

*Ställtid är den tid det tar att ställa i ordning (enligt Bodil Jönsson)


Morgonrundan

Det var bitande kallt när vi klev ut i morse, StinaFina och Skatan. Skatan hade tumvantar  (bölghanklar kan det också heta, säger Ingrid) på sig och StinaFina polotröja …

Men StinaFina frös ändå som en hund …

Mannen ringde och berättade att han inte opererats förrän mitt i natten  … och att allt gått bra. Han tror att det var en nykomlig  som gjorde ingreppet under översyn av en mer erfaren. Men han såg ingenting … fast det skramlade bra från ”verktygslådan”, sa han. Nu har han också lite skrot i kroppen, precis som Skatan.

solade efter skolan idag, aasniice. drömde mig bort och låtsades att jag var i thailand ♥ sen kom jag ut, och så snöar det -.-‘

… skrev Ida på Facebook igår.

Ida fotograferad av sin vän Mia

Skatan läste det och  fick sin strålande idé …

Så mormor Skatan skrev som kommentar:

Skall du hänga med till Thailand istället för morfar? Det finns en plats ledig. Avfärd 19/2 hemkomst 6/3 sent på kvällen. Det vore väl nåt? Kram!

Ida:

det hade typ varit awesome!

Skatan:

Går det inte att ordna. Allvarligt talat alltså? Har du inte sportlov eller något en del av tiden …

Ida:

jo vi har ju lov vecka åtta(: men allvarligt varför ska inte morfar med?

Skatan:

Han har brutit lårbenet och skall opereras ikväll …

Ida:

AMEEEN VA? sa jag inte till han att ta det försiktigt …

Sen ringde telefonen och vi fortsatte vår konversation där men det var  först mamma Karin som undrade vad som stod på. Och Skatan berättade om hennes pappa och hela den tråkiga historien och sen om sin superbra idé … som de nappade på. 🙂

Nu får Skatan sällskap av sitt äldsta barnbarn och slipper resa ensam och Ida får se Thailand inte bara strändernas och palmernas Thailand utan också en by i nordost och lhon får lära känna livet där, hur det levs, träffa sin yngsta kusin och få ett härligt förlängt sportlov.

Var inte detta en superbra idé ???

Ibland kan hon Skatan … men hade det inte varit för Idas inlägg på FB och impulsen som Skatan fick därifrån så … vet man aldrig om Skatan kommit att tänka på det.

Tänk vilket bra SOCIALT medium Facebook ändå är 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Doris

…

Kvar på jorden står vi
av idag…
Någonstans från tiden.

Någonstans av någonting,
där finns vi.
Av idag, i tiden.

I allt detta vi kallar någonstans…  *

Strax före klockan elva igår kväll  ringde min halvbror Folke och berättade att Doris, min biologiska mamma,  hade dött, hade lämnat det här livet, gått bort … lugnt och stilla efter att ha varit sjuk så länge så länge …

Hon hade fått komma till  ro …

Hur mycket man än förbereder sig, hur mycket man än vet att slutet är nära för en mamma eller pappa,  känns det ändå  så plötsligt, så overkligt och redan tomt och väldigt sorgligt.

Och jag hade inga ord att trösta Folke med … att säga.

Vad finns det att säga?

Jag själv hann aldrig lära känna Doris ordentligt innan hon fick sin stroke men vi hann  i alla fall träffas och hon hann berätta om sig och sitt liv, om min morfar och mormor och mina mostrar och förstås om hennes barn, mina halvsyskon som då ännu inte visste att jag fanns.  Först när hon fått sin stroke fick de veta …och det var nog inte lätt.

Det var inte lätt för henne.Och det var inte lätt för dom.

Men jag är väldigt glad att hon gjorde det för nu finns jag för dom och dom för mig …

Deras mamma är död … och min med på sätt och vis.

Hon blev ju aldrig bli min riktiga mamma för det finns bara en som var min mamma, men ändå. Jag tänkte att det var så sorgligt att vi aldrig riktigt hann träffas, att hon skulle få den där stroken som förändrade henne som hon var när vi möttes först, att vi träffades så sent i livet  …

Nu får jag lära känna henne genom dom … mina halvsyskon.

***

Då var det också desto roligare … konstigare …  när jag träffade min biologiska mamma och upptäcka att jag verkligen talade och hade samma röst som hon … :-) … Egendomligt men så var det. Både Mannen och F, Brorsan, sa det vid något tillfälle.- Ni har samma röst, du och D … ni talar på samma sätt liksom …

Så jag var alltså lik både min mamma och min biologiska mamma på rösten

Arv och miljö. Miljö och arv … **

* Diktraderna  är skrivna och ingår i en längre dikt av Marie Rosenqvist

** Citat från inlägget  Men jag föddes och det är jag ju glad för …

Det blev operation …

Mannens lårben hade en fraktur … nu skall han opereras ikväll och få en platta och en spik som stöd så att inte sprickan vidgas och … tja …

Vi är ju inga ungdomar längre,  Mannen och Skatan …

Sträck i räkningen … verkligen …

Ingen Thailandsresa för honom alltså …

Läs även andra bloggares åsikter om ,

*suck* *pust*

Det är inte klokt vad det blåser i träna idag och snöar och …

Alldeles nyss har jag fått hjälpa till och dra upp en dams bil från vår gräsmatta dit hon liksom bara glidit ner, Till på köpet hade hon kört fel … hon skulle till hotellet och tyckte väl vårt hus såg så ut 🙂

– Den bara gleeed … och så kommer jag inte upp, urskuldade hon sig.

Tacka f-n för det. Det är ju rena isgatan på hela parkeringen.

Det var där Mannen ramlade och fick armen ur led … och gjorde illa sig i höften fast det märkte han inte först när han var på Akuten i fredags för han hade så ont i axeln då  så först idag körde jag honom till Akuten igen … efter att han var i Göteborg igår … så himla dumt … och jag körde honom till Akuten klockan 11 och klockan fem fick han veta att de ville ha honom kvar över natten så att han kan magnetröntgas i morgon bitti eftersom de sett två skuggor som de trodde var sprickor …

*pust*   *suck*

Så nu har jag slirat ner till bilen, borstat den fri från den värsta snön och krypkört till lasarettet och lämnat två apelsiner, två äpplen, ögondropparna, kortisonet, Alvedonet och fem Veckans Affärer. Eftersom han inte ätit sen frukost hade jag funderingar på en kycklingmacka också … men han hade bråttom !!! att få grejerna …  som om han skulle ta vägen nånstans. Det finns väl en Cafeteria tror jag och så får de väl kvällsmackor med te om jag minns rätt när han väl kommer upp till avdelningen.

*pust*  *suck*

Nu är jag så himla trött på det här att jag inte ens har orkat krypa in under Skatans skrud och Tankar

*pust* *suck*

Tji fick Skatan

Snöstormen yr utanför knuten.

Till och med StinaFina hukar i snöblåsten och vill inte gå en längre runda. Tur att Morgonrundan var avklarad innan det brakade loss.

Klass 2-varning är utfärdad.

Så gick det med den Vår-besvärjelsen 😦

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Julian Assange

…. överraskade Skatan i natt.

I drömmen alltså.

Skatan satt där i restaurangen med sina vänner vid poolkanten (jo, det fanns en pool där i restaurangen – en stor härlig bassäng). Hon satt där med benen lite nonchalant skalpande i vattnet * när det gick som ett sus genom lokalen.

– Assssange ….

Skatan tittade upp och såg i ögonvrån Julian Assange komma insläntrande och sätta sig snett bakom henne. Han var fullt påklädd i sin vanliga gamla rock.

För att få en närmare titt reste hon sig och släntrade förbi honom i sin nya bikini !!! och lät sig glida ner i vattnet och börja simma … varv efter varv efter varv (Znogge ! )

Hjärtat bultade hårt i bröstet på henne …

Hon klev ur bassängen, fortfarande med bultande hjärta, tittade ner och upptäckte att hon tappat sin giftasring …

och vaknade.

Hjärtat bultade fortfarande men ringen satt där den skulle sitta … så det var väl hjärtat då som väckt upp henne som vanligt.

Skatan har haft såna här hjärtklappningar i sömnen på sistone …

*  Drömtydning: VATTEN, rinnande: du väcker svartsjuka. Stillastående: du får ett kärleksbevis.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Skatan har ingen åsikt om

Rebecca & Fiona … som hon överhuvudtaget inte vet vem de är.

Men hon har fått en ny omvärderad åsikt om Annette Kullenberg efter hennes  galna ”utbrott” på Citypriset när hon delade ut något pris till ovan damer. Damer kanske är lite för mycket sagt om man nu inte känner dom, som Skatan inte gör,  men att säga så här vid en prisutdelning som Annette Kullenberg (72)  gör, tar i alla fall priset … tycker Skatan … som citerar Aftonbladet.

Väl på scenen nöjde sig inte journalisten med att läsa upp namnen på de nominerade. Enligt Dagens Media ska Kullenberg ha förklarat för publiken att DJ-duon Rebecca & Fiona ”horat runt i hela stan” och ”legat med allt och alla på alla kajer”.

– Man kan säga att Rebecca och Fiona är kvinnornas svar på manliga svin, de har gett suggorna ett ansikte, säger hon. Det finns ju en massa karlar som är ute och raggar och hamnar i säng hos olika damer.

Beklämmande, lågt och inte roligt alls … tycker i alla fall Skatan (65)

Foto: Nicklas Thegerström

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

På förekommen anledning

… vill Skatan förklara sig.

I Skatans förra inlägg hade hon först skrivit

När StinaFina och Skatan och Betty …

som rubrik.

Är Skatan klok eller är hon riktigt klok?

Hunden heter ju Bessie som lilla e så riktigt påminde sin vimsiga mamma om. Och har aldrig hetat något annat och är snart 13 år och …

Skrämmande!

Kan det röra sig om tidig demens?

Bessie

och inget annat !!! heter hon förstås …

När StinaFina och Skatan och Bessie

… gick Morgonrundan i Örebro stötte de på något mycket märkligt där i skogen.

En luftballong hängde på en gren och dinglade …

Och inte en människa i närheten.

Den var inte stor … men i något slags tyg och Skatan skyndade sig hem för att ta med sig Karl Axel tillbaka ut i skogen  och undersöka den närmre …

Men när de väl var tillbaka efter bara halvannan timme var den borta och lite längre in i skogen lekte några dagisbarn medan deras fröknar var bänkade på en rastplats i närheten …

Något blågult skymtade och Skatan såg att tre flickor var i full färd med att riva sönder ballongen.

Skatan och K A närmade sig försiktigt och Skatan frågade

– Är det er luftballong?

Nej, det var inte deras och då sa Skatan att

– Inte skall ni väl riva sönder den inte. Det är väl synd. Får jag den kanske jag kan laga den igen.

Skatan fick ballongen och en ståltråd som de hade slitit loss och drog hjälpligt ihop ballongen igen och satte upp den på en gren  …

Tänk att det skall vara så kul att göra sönder grejer.

Sen lekte barnen och Karl Axel tillsammans. De klängde och hängde som små apungar och snattrade under tiden som skatungar och Skatan fick veta att flickorna var aprilbarn  alla tre och skulle fylla sex år med bara några dagars mellanrum. Och de frågade  förstås vad Skatan hette och berättade vad dom hette och vad alla  deras syskon hette  och alla hade de namn som Dorothy, Greta, Oliver, Fingal, Alida, Judith  …

Förskolan som de gick i var en Waldorfskola .

Är Skatan fördomsfull när hon nu antyder att det kanske hade något samband på något sätt … de ovanligt ”kreativa” namnen (förutom Greta, då)   och typen av förskola som de gick i?

Jo, det är hon nog … förstås.

Men ändå … tanken slog henne.

På vägen hem klättrade Karl Axel upp på varenda sten i sikte och ville bli förevigad …

Så då gjorde Skatan det …

Karl Axel på stenens högsta topp …

När de kom hem igen från sin ballongupptäcktsfärd i skogen hade Mannen och StinaFina passat på att vila sig lite i soffan och Mannen hade läst sagor för Agnes som hade hunnit få en alldeles nyklippt lugg dessutom …

Och så var också denna dag i full gång  …

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Öppet igen på Skatan Tankar

… men var skall Skatan börja.

Det är kanske bäst med en liten resumé på vad som hänt henne på sistone ändå.

Nåväl

I söndags for Mannen, Skatan och StinaFina till Örebro för att fira lilla e.  De ville vara på plats redan på morgonkulan på måndagen när hon fyllde och ”överraska” med blommor och med blader och skönsång och kaffe på sängen och fira henne på hennes riktiga födelsedag.

Stugan var full med folk när vi klev in. Farmor och farfar hade haft hand om barnen över natten och skulle vara med på dagen-innan-middagen. Lilla e hade jobbat natt och Svärson II hade åkt fyra mil på skidor, Wadköpingsloppet, och hade nyss kommit innanför dörren  …

Så hääär hade han sett ut, Svärson II … i Wadköpingsloppsspåret

Svärson II hade åkt fort som sjutton  … han kom TVÅA … utan speciellt mycket träning … och hade åkt fyra mil på 2.14.20.0.

Skatan var djupt imponerad …

Det var som sagt full rulle … precis  som det brukar vara hos Örebroarna …

Tidigt på morgonen firades så lilla e … med kaffe på sängen … och chokladcroissant … presenter och blommor och skönsång …

… och sedan gick förstås dagen i ett enda fläng …

Karl Axel hade gjort en mask … dagen till ära …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här och nu …

… mindfulness … är väl bra men att drömma sig bort, planera, tänka sig annorlunda kan ändå Skatan inte låta bli …

Att drömma. Dagdrömma. Planera.

Det är Skatan som är familjens största dagdrömmare … näst efter Sonen kanske.

Tankarna flyger genom skathuvudet och fladdrar förbi. Alldeles nyss tänkte hon att nästa uppfinning som görs … som skulle bli  uppfinningarnas uppfinning och det årets julklapp  … skulle vara en apparat som kunde registrera alla hugskott,  idéer och planer som tänks i  det där huvudet. Hon hinner ju bara skriva ner en bråkdel av sina mer än flyktiga idéer och då blir de ändå förvanskade och inte som hon tänkte, drömde och formulerade inom sig just då när de väl hamnar i anteckningsboken, på det där pappret, på pränt.

Här och nu.

Idag åker Mannen, Skatan och StinaFina via Bettna och ett fint litet familjehundpensionat till Örebro för att fira lilla e, tvillingdottern, som fyller år på måndag. Sonen får firas på plats när de kommer så långt …

De passar på att besöka Backebys Hundpensionat för att bekanta sig … Där skall StinaFina få bo och bli ompysslad när Mannen och Skatan är i Thailand.

Jo, ni läste rätt. Ompysslad. Hon skall inte behöva bo i hundstallet om hon blir ledsen där. Till exempel. Då skall hon få bo ”inne” med familjen och tas om hand av en trygg labradortik som brukar få den uppgiften. Det är ett litet pensionat där man promenerar i skogen minst en långpromenad om dagen och flera kortare … det finns stora rastgårdar och en jättetrevlig ”extramatte” som de skall bekanta sig med IRL idag … på vägen.

Så nu har Skatan talat om sina planer för de närmaste dagarna. Bloggeriet kommer att ”halta!”. Hon har också lovat sig själv att INTE glömma kameran eller något annat väsentligt den här gången. Mannen får sitta bredvid idag med sin onda axel och höft och  det är Skatan som skall köra och hon kommer ta det lugnt och fint och försiktigt …

Var så säkra …

Och vädret skall bli riktigt riktigt vackert har man spått.

Härlig söndag på er allihop!

Tio saker som ger oss en liten stund av lycka

… har Skogsnuvan bett sina bloggvänner att lista.

Att föreställa sig vad en sån lista skulle kunna innehålla är egentligen inte så svårt … för det är mycket och många ögonblick som ger Skatan en stund av lycka.

Skatan får  stunder av lycka  …

1 … av att besöka  Skogsnuvan  och alla sina  bloggvänner,  läsa vad de haft för sig, deras tankar och infall, få inspiration och idéer. Skatan känner sig omsluten på nåt vis … och hon känner sig lycklig.

2 … när hon nu efter den tidiga och långa, kalla vintern kan känna solen värma ansiktet på nytt. När den sedan framåt kvällen färgar himlen i de mest sprakande spektakulära färger man kan tänka sig …

3 … när hon får ett telefonsamtal och hör Agnes i andra ändan … mommo … mommo … eller när Karl Axel kommer rusande emot henne när hon kliver innanför dörren hemma hos dom och genast vill visa något spännande han gjort, byggt …

4 … när Ida och Johanna (Skatans äldsta barnbarn) bara tyckte det var ”coolt” att ha sin mormor med i Facebook. (Skatan hade nämligen hört sig för om hon kanske inte skulle tränga sig på som den gamla skata och MORMOR hon ändå är … men icke sa Nicke). Då stack det till i hjärteroten av ren och skär Lycka 🙂

Ida och Johanna

 

 

 

 

 

 

5 … när hon hör irländsk musik … och minnena ramlar över henne och hon  hör Margiths  röst  …  ser henne så levande framför sig .. 🙂

6 … när hon pratar med Sonen på en knastrande mobil som berättar att Alice nu går … bara pladdrar på thai och har ett sjusärdeles humör och  vid tanken att snart, snart får Skatan träffa dom igen … då känner hon sig lycklig.

7 … när hon känner en duns på sitt bröst och StinaFina har väckt henne genom att hoppa upp på henne och slicka henne i ansiktet. Abrupt men kärleksfull väckning som gör Skatan lycklig …

8. … när Mannen släpper loss …

9 … när pappa säger att Skatan bara givit honom  glädje …

10 … när Skatan målar  eller läser en bra bok och är borta för världen och glömmer tid och rum …

Sist men inte minst … trots djupa dalar  som ger perspektiv… känner sig  Skatan  som en i grunden lycklig människa och hon  kan  verkligen  ”tacka livet som gett henne så mycket”

🙂

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Armen var på plats igen

och Mannen var rejält morfinomtöcknad när Skatan hämtade hem honom igen. Med recept på smärtstillande och uppmaning att söka sig till Vårdcentral och sjukgymnast för att få vägledning framöver.

Och  han var sannerligen inte ensam om att ha halkat …

För när Skatan hämtade Mannen vid halvtvåtiden var hela väntrummet smockfullt av brutna och stukna armar och ben och fotleder stödda av mitellor och andra ihopräfsade hjälpmedel … kroppsdelar som hörde till människor som hux flux fick ändra sina planer igår och kanske ett bra tag framöver.

Här och var satt någon stackars mamma med en förkylning i knät … ett öronbarn eller en hostande unge.

Sjuksköterskorna i receptionen jobbade för högvarv.

Men Mannen var först på plan  på morgonen när jag lämnade av honom … Han togs genast om hand och fick komma till ett eget rum i alla fall och slapp sitta i det där väntrummet med den nästan outhärdliga smärtan som han hade.

Det var för bedrövligt och gör visst djäkligt ont  … det verkar så i alla fall för Mannen är ingen ”ojare” i vanliga fall.

Nu faller det på Skatans lott att halka fram med StinaFina igen på våra rundor. Alla fyra gångerna om dagen,

Några dagar framöver i alla fall … antar hon.

Och Skatan tänker då ha  broddarna på …

PS  Till råga på allt slog Mannen i höften också. Med en lårkaka stor som en handflata som följd. Den gör också djäkligt ont. Att Mannen slagit i höften också  hade han inte ens lagt märke till … smärtan i armen tog överhanden.   Sedan fick han morfin och glömde bort världen omkring sig och tänkte inte mer på vare sig höft eller arm.

Hoppas nu bara att det ”bara” är en lårkaka och inget annat …

Det visar sig …   DS

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Lena Nyman är död

Alldeles nyss fick Skatan höra att en fantastisk skådespelerska och glädjespridare avlidit.

Lena Nyman är död.

Hon avled i natt efter en längre tids sjukdom bara 66 år gammal.

Tänk vad mycket hon har givit oss alla … Hon har följt Skatan genom livet med alla sina roller och medverkan i Hasse & Tage-revyerna och …

Tänk bara 491 och Nyfiken – Gul … till exempel.

Eller Lovis i Ronja Rövardotter …

Eller …

Vila i frid är vad Skatan önskar att Lena nu får göra …

och möta Våren på en bättre plats utan sjukdom och elände tillsammans med Tage och Monica Z och … alla andra som väntar på henne där på den andra sidan.

Läs även andra bloggares åsikter om