Etikett: Barn

Stormen

Det stormar, det slagregnar …

Uj, vad det blåser i träna i da´ …

Om ett par timmar finns det ingen pardon. Morgonrundan med StinaFina,  ni vet.

Igår for Skatan  från ett strålande vinterlandskap i Dalarna genom  ett lite mindre vintrigt landskap hem till Sörmland och rena hmm… tja barvintern måste Skatan ändå medge att det är.

Vinter alltså … men bar.

Och svart, kolsvart framåt eftermiddagen redan.

Nu var det frid och fröjd i Borlänge i alla fall …

Inte så mycket frid förstås … att en liten nyfödd rackare hade såna röstresurser hade Skatan nästan glömt bort … och att hon tränar höga C eller vad det kan vara främst nattetid … kom också som en överraskning.

♥

Skatan känner ingen  frid inombords heller …

Äldsta dottern har det jobbigt  på sjukhuset i Kristianstad … så långt bort.  Och vi står alla maktlösa bredvid och kan inget göra.  Inte nog med lungan och ett dränage som satt så det gjorde väldigt ont så fort hon rörde sig, hon tål så gott som inga smärtstillande medel alls. Då spyr hon och kräks och mår så illa och ni kan ju tänka er att behöva göra det med en trasig lunga …att må så dåligt …

Och så är det alla tankar som far genom huvudet förstås … Hur det ska bli …

Pneumothorax har vi haft nästan allihop nu …Skatan själv har haft en på varje lunga, Sonen också .

Men Äldsta dottern har drabbats allra värst. Hon fick sin första när hon var gravid med Johanna för nästan 15 år sedan och har haft …  ett helvete. In och ut på sjukhuset. Efter sin första  har hon haft … hur många som helst … hon opererade sig i Lund där man klistrade lungan men det är den lungan som var värst nu … hela 11 cm spalt … medan den o-opererade fick läka själv utan dränage …

Och det är hemskt, otäckt, skrämmande … man fylls med ångest när man inte får luft och får så ont att man tror man har en hjärtinfarkt minst.

Och …  det är  …lungorna … som man andas med.

Och andas måste man ju …

Nu var det till och med svårt att ”sätta” det där dränaget … så skadad var lungan.

– Och jag som aldrig ens har rööökt, mamma …

Livet är så orättvist. Det finns sannerligen ingen rättvisa alls … ingen …

Mamma Skatan lider med sin fina tjej, sin äldsta, duktiga, starka flicka … som nu efter så många turer till sjukhuset … hon HATAR sjukhuset … har svårt att se något slut …

Helst skulle mamma Skatan vilja vara där … men hennes fina tjej  orkar inte … inte nu, inte än …

Och till jul skall ju Mannen, Skatan och StinaFina  åka ner till Skåne.

Då får Skatan rå om henne lite i alla fall.

Det här inlägget hade Skatan tänkt skriva om ovädret, stormen som har dragit in med snöstorm på sina håll  men slagregn och blåst här …

men vad hjärtat är fullt av …

Skatan måste skriva av sig … så var det … och så blev det …

Älskade barn …

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Idag flaxar Skatan hemåt igen

efter väl förrättat värv.

Skatan kommer ihåg hur hennes egen mamma Inga kom och hjälpte till med tvillingarna och Äldsta dottern när det kärvade till sig … och hur glad Skatan var för den hjälpen.

En mamma är alltid mamma.

Nu är det hennes tur.

Det är bara det att mamma Inga bara hade barnbarn på ETT håll när ungarna var små och sen, senare, när Skatans bror fick barn bodde hon  i samma stad  som han och kunde kila över varje dag om så var och dom till henne …

Hon fanns alltid till hands.

Fast  när Skatan behövde henne kom hon alltid som ett skott.

Sonen & Alice … djupt försjunkna … Sonen med sin, Alice med Skatans laptop  🙂

Nu är i alla fall ”ordningen” återställd … Pa har inte längre någon feber, hon fick hjälp att komma till BVC i Skatans bil eftersom deras egen blivit fullständigt demolerad efter ett inbrott för någon vecka sedan och är på verkstad … och ja, Sonens migrän har ”gett sig” och Skatan har lagat lasagne   som blev uppskattad på det här hållet också …

Idag flaxar Skatan hemåt igen.

Innan det kommer mera snö.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Stormigt värre …

var det för 42 år sedan … och värre blev det. *

Mannen och Skatan gifte sig alltså då … den 1 november 1969 …  när det var den värsta höststormen i mannaminne, den s k Allhelgonastormen **,  med blåst och regn och snö och hagel … och åska om vartannat.

Och har överlevt …

Tre underbara ungar, Karin, Lilla E och Sonen och så fem barnbarn, jämnt fördelade mellan de tre … 2 + 2 + 1: Ida, Johanna, Karl Axel, Agnes och Alice … och snart, snart ett till …

Den 17 november skall  Alice få ett syskon …

Skatan får inte heller glömma sina fina svärsöner: Svärson I och Svärson II och sin gulliga svärdotter, Pa, … som ju aldrig heller kommit i hennes väg utan att hon, Skatan, träffat Mannen och fått barnen och …

Hon känner sig rik … som hennes pappa brukar säga.

– Jag känner mig rik, jag känner mig verkligen rik som fått så fina barn och barnbarn, säger han med jämna mellanrum.

Så Skatan skall inte klaga  … och det gör hon inte heller.

Utom ibland, förstås.

– Mannen då?

– Jo,  tackar som frågar. Vi är alldeles som nygifta … då och då  och emellanåt …  🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

* Nej, Skatan, bara skoja´…  men en och annan liten orkan har väl dragit förbi och överlevts 🙂  om man så säger.

** … för exakt 42 år (…)   ”sedan har vi också ett beryktat oväder, ”Allhelgonastormen”. Ett djupt lågtryck på ner mot 960 hPa (millibar) passerade Svealand och drog ut över södra Bottenhavet. Vid Upplandskusten uppmättes medelvindar på över 35 m/s och i Stockholm lika mycket i byarna. Ovädret orsakade stora materiella skador i framför allt inre och östra Svealand, Östergötland och på Gotland.”

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Öppet igen på Skatan Tankar

… men var skall Skatan börja.

Det är kanske bäst med en liten resumé på vad som hänt henne på sistone ändå.

Nåväl

I söndags for Mannen, Skatan och StinaFina till Örebro för att fira lilla e.  De ville vara på plats redan på morgonkulan på måndagen när hon fyllde och ”överraska” med blommor och med blader och skönsång och kaffe på sängen och fira henne på hennes riktiga födelsedag.

Stugan var full med folk när vi klev in. Farmor och farfar hade haft hand om barnen över natten och skulle vara med på dagen-innan-middagen. Lilla e hade jobbat natt och Svärson II hade åkt fyra mil på skidor, Wadköpingsloppet, och hade nyss kommit innanför dörren  …

Så hääär hade han sett ut, Svärson II … i Wadköpingsloppsspåret

Svärson II hade åkt fort som sjutton  … han kom TVÅA … utan speciellt mycket träning … och hade åkt fyra mil på 2.14.20.0.

Skatan var djupt imponerad …

Det var som sagt full rulle … precis  som det brukar vara hos Örebroarna …

Tidigt på morgonen firades så lilla e … med kaffe på sängen … och chokladcroissant … presenter och blommor och skönsång …

… och sedan gick förstås dagen i ett enda fläng …

Karl Axel hade gjort en mask … dagen till ära …

Detta bildspel kräver JavaScript.