Mellanlandning…

p6

Mannen, StinaPinaFina och jag är på resande fot … igen …kanske man skall säga. Vi skall resa till Österrike och Bad Ischl och stanna mars månad… men det kommer rapporter… var så säkra. Skatan kan inte vara utan sin älskade blogg många dar.

Just nu har vi mellanlandat hos skåningarna och jag har stulit mig till en stund här vid datorn…. Här stannar vi till isdag morgon då vi stiger på färjan… och så blir nästa stopp nånstans i mitten av riket, det tyska…. På onsdag åker vi till Erlangen och vännen Willi där vi också övernattar för att hinna med att snacka och umgås lite… Men på torsdag skall vi vara hemma och framme i Bad Ischl…. Jag har tagit med mig min dator och kommer att köpa kort så att jag ”slipper” det sunkiga it-caféet… och ni slipper läsa text som inte har prickar och ringar över ä och å…

badischl

Ses!                         Kanske redan imorgon…

I dödens väntrum…

koltrastenIgår åkte vi Mannen och jag och StinaPinaFina och besökte P som ligger och bara väntar… på att just hans liv skall ta slut… att just han inte får vara med längre trots att han ju inte har planerat för detta… utan planerat för många långa år och sin ålderdom i sommarstugan på västkusten… på sjön… göra resor…. läsa de där böckerna… och ja, vara med syrran… och leva, obetänksamt sorglöst kanske flera år till. Då… efter pensioneringen skall man ju göra allt det där som man inte hunnit med…

Och så går allt om intet…

Och inget blir som man vill och planerat…

När jag mötte hans ögon där i det avmagrade ansiktet och såg hans vånda…

På tillbakavägen funderade jag och Mannen.

Vi har ju tusen  planer… då skall vi göra det… resa dit… träffa den eller den vännen som vi förlorat kontakt med… träffa våra barn och barnbarn mera… Fortare än vi anar kan vi också befinna oss där… i dödens väntrum. Ja, vi befinner ju oss också där… det gör vi ju alla. Men vi har kanske en högre siffra på nummerlappen. Vem vet… Nej…

Som jag ofta ofta sagt… som många många har sagt… och säger…

Carpe diem! Fånga dagen!

Varför skall det vara så svårt…

Oj vilken Popcirkus…

Nyss hemkommen från storsta´n och även ett besök hos pappa där jag berättade att jag sett Malla (102) på TV i går i programmet Popcirkus.. och då fick veta att han också framträtt. Det blev ju lite snopet då den 28 januari när han trodde att han skulle medverka… men den 4 februari slog han till Christian Luuk och tog in gamlingarna… Vet inte riktigt vad jag skall säga. Man behöver ju inte vara runt 100 för att inte förstå sig på eller uppskatta musiken. Gör han narr av dem??  Nja… vet inte riktigt… Är det så?.

God Morgon Nyköping… nästa Stockholm

full_8394_9853_93124

Så … nu flaxar jag till Stockholm för att få min fot lite omsedd av min fantastiska ”healer” eller ”handpåläggare” … så att jag kan möta nästa månad utan att behöva halta fram alltför mycket…

Så det blir en paus i bröllopsyran här på bloggen…

Ikväll spelar vi bridge hos grannen. Mannen och jag vann sist… och jag känner på mig att …vi är helt oslagbara förstås…

Skatan är i knyckartagen…

… och knycker ett av Majsans Veckans visdomsord:

Livet är fullt av stora saker för dem som vet att umgås förtroget med små saker. Sigrid Undset

Majsan själv har tagit bloggpaus men det finns ändå mycket tänkvärt att hämta där… hos henne. Som hon har samlat. Som citatet här… På något sätt kommer jag att tänka på Skogsnuvans livsklokhet när jag läser Undsets ord… Tänk om man kunde lugna ner sig lite… tänker Skatan … och flaxar vidare. Men jag flaxar iallafall medvetet.

djupingens-skata5 Djupingens Skata får illustrera min tankfullhet idag…

Idag skall jag börja … ta itu… med bröllopsbilderna*… men först….

…måste jag bara återge något glädjande som jag läste i tidningen (SvD, Skönhet, Hedvig von Mentzer):

”Låt ansiktet glänsa” är rubriken  en-varm-svettig-glad-eva-pa-oodies-place

”Är det något som ska blänka i vår så är det hyn….. På Vivienne Westwoods visning gick…. ett steg längre och använde en glycerinbaserad sprej för att fuska fram svett”.

”….Det är dock en fin linje mellan dyr och daggig och fet och glansig. Till vardags är det bäst att satsa på lite mer måttligt blänk.” (Så var det med det…. Skatans anm.).

Skatan har alltså fått en look …. en precis helinne look … om jag kan hålla det inom rimliga gränser. Fet och glansig….det är ju faran förstås….

 

* Bilderna från semestern i Kroatien i höstas ligger fortfarande obearbetade… hmmm… med deet är lite annorlunda … eller??

Var kan man kommentera ?

… i den här nya bloggen som Skatan skaffat sig… kanske ni frågar er?

Jo… nu finns möjligheten att kommentera FÖRE…INNAN…inlägget… strax under rubriken… Lite svårt kanske att hitta men…

Visst är det kul med förändringar om än i det lilla.  Den här förändringen … måste jag erkänna… var mindre bra.  Det gäller att rolla upp efter att man läst det låååånga inlägget…

Varför måste du ändra heeela tiden…

frågade mig Stora B på Facebook…

Nu är det så… att jag bara är så… lite orolig. Och nu … när jag sett temat hos Halvar… så måste jag helt enkelt prova…om den skulle passa. Men… jag är nog snart tillbaka på Neat igen…

Att jag ändrade mig på Facebook.. där ändrade jag min avatar från ett skathuvud till ”mitt” huvud… Jag är ju inte en skata däär…

Så är det…  🙂

Vilket jobb….

Igår satt jag så gott som hela dagen och retuscherade, förminskade, tog bort, sorterade … alla mina foton… nej inte alla … ännu …

När jag skulle logga in och skriva i bloggen… kom jag inte in. Jag försökte och försökte… Jag lyckades aldrig. Just nu sitter jag vid Mannens dagor…

Hurraaa!

2009_01_24-12_53_32-3157lrm Djupingen Göran Bength har tagit fotot av blåmesen… som brukar komma och hälsa från min mamma…

Få se nu vad som väntar denna vecka…

1. Kl 08.00 skall jag laseroperera mitt vänstra öga… Jag tycker mitt högra är minst lika dåligt att se med… dubbelseende, dimmigt. Men det blir det vänstra…

2. Jag måste försöka få en tid hos frissan för utväxten… Vet ni vad det är…utväxt. Mannen vill inte släppa fram gumman i mig… ännu…frissan säger att jag med min ”unga” ansiktsfärg inte skulle ”passa” i grå-vitt…hmm…. så Skatan rättar in sig i leden..

3. På torsdag skall StinaPinaFina bli riktigt fin och trimmad medan Skatan-Matte är i Stockholm med sin dj-a (ursäkta!) … fot.

4. På fredag åker vi alla tre till Stockholm igen! Mannen till jobbet och StinaPinaFina och Skatan promenerar under tiden i Vanadisparken och kollar in hundläget…

Vid lunch … eller så… åker vi till P som finns i Uppsala på ett hospice…och är mycket sjuk.  Syster Yster är långt ifrån yster. Hon har det tufft också naturligtvis. P har äntligen börjat ”förlika sig” med vad som komma skall. De har pratat om sina rädslor… de får hjälp. Vad vet man. Hur man reagerar på att veta att tiden är kort, utmätt… Vi skall alla dö … jag trodde jag var ”botad” från rädslan när Margith gick bort… men den har smugit sig på igen.  Jag har ju så otroligt mycket som jag vill uppleva… nuuu… i detta livet.

5. Om det inte snöar… åker vi till Skåne och Johannagården. Det får inte snöa för vi har ”veckan” här hemma… att skotta, sanda och OM det snöar kan vi inte åka förrän på söndag…

6. På måndag… färjan till Sassnitz…

Men det är ju veckan efter denna vecka!  Ta det lugnt, Skatan!

Och så några "familjebilder"… också från mobilen…

mannen-med-sin-tidskrkift

Mannen med sin eviga tidskrift… (tidskriftsläsandet är lika passionerat för Mannen som bloggandet för Skatan)

mannen-i-solen

Mannen steker sig på ”våran” strand  nedanför hyddan… Inte ett moln… så långt ögat kan nå… Och inte några andra levande varelser heller… Splendid isolation!

nageln-har-klippts-lite-vaaal-mycket Sist … men inte minst … klippte jag min stortånagel för att pryda den lilla plätten direkt utanför hyddan… Ville inte vara sämre än Pål Pommac  hos Lilla Blå

Och så några ”familjebilder”… också från mobilen…

mannen-med-sin-tidskrkift

Mannen med sin eviga tidskrift… (tidskriftsläsandet är lika passionerat för Mannen som bloggandet för Skatan)

mannen-i-solen

Mannen steker sig på ”våran” strand  nedanför hyddan… Inte ett moln… så långt ögat kan nå… Och inte några andra levande varelser heller… Splendid isolation!

nageln-har-klippts-lite-vaaal-mycket Sist … men inte minst … klippte jag min stortånagel för att pryda den lilla plätten direkt utanför hyddan… Ville inte vara sämre än Pål Pommac  hos Lilla Blå