Författare: skatanstankar

Morgonrundan

… med StinaFina är helig.

Den skall Skatan gå med sin StinaFina var hon än i världen befinner sig. Om Skatan är där  men inte StinaFina,   får  Syster Yster, som brukar ha hand om henne när jag är på resande fot,  göra det.

Gå Morgonrundan

… varje dag … i ur och skur. Är det skur brukar den bli lite kortare för StinaFina gillar inte att bli blöt. Men annars en timme eller kanske lite mer. Ibland lite mindre … trekvart eller så. Och alltid händer det nåt.

IMG_4387

SF gillar ju katter. På sitt speciella sätt. Hon vill helt enkelt jaga dem. Och det gör hon så fort hon kommer åt.

Igår på morgonrundan fick hon syn på en. Men Skatan-Matte hade fått syn på den före henne och kopplat henne. Hon blir vild och galen och helt okontaktbar. Men med lugnande ord och avledning har det blivit mycket bättre.

Så vi promenerade vidare. I parken släppte jag henne, trots en väg strax bredvid. Hon är verkligen lydig.Förutom det där med katter … och kanske harar också och …

Skatan såg en hund komma spankulerande på siiin morgonrunda på andra sidan vägen. Mol allena. Utan husse eller matte. De gör så här i Bad Ischl. Ofta. Släpper ut sina hundar som går sina rundor och sen hem igen. Inget konstigt med det …

StinaFina brukar inte vara så förtjust i hundar. Brukar inte uppsöka dem eller springa fram och hälsa. Utan är mycket försiktig. Så Skatan gjorde ingenting.

Och så plötsligt. Som en gaaalning … i ett huj … formligen slänger sig StinaFina fram och ruuusar över gatan mot den lilla i och för sig kattlika hunden … och tvärnitar.

Hon ser verkligen snopen ut. För att inte tala om den andra hunden som bara stod där och tittade på StinaFina som inte ens hälsade utan med svansen mellan benen och skamset utseende snabbt drog sig tillbaka till Skatan-Mattes sida.

Det vaaar ingen katt.

Snopet va !

Att en hund kan ta så fel. Med sitt formidabla luktsinne och allt. Men det, luktsinnet,  hade StinaFina inte hunnit ”koppla på”  i upphetsningen.

Och sen fick Skatan-Matte ”koppla på” StinaFina för resten av rundan.

För säkerhets skull.

Bild008StinaFina på ”sin” bänk i parken. Bredvid papperskorgen. Idag med en vänstersko, en vandringssko i. Som någon har tappat …  Om tappade skor har jag en hel lång berättelse … men det är ju förstås en annan än den här …

Bild009Visst är det en vänstersko? Det skulle bara bekräfta mina teorier om borttappade skor …

Bild011… och strax därefter låg en borttappad socka … men det var en tubsocka så om den tillhörde en vänster- eller högerfot är ju svårt att sia om …

Bild013Vi gick över bron över Ischl vid Kaiservilla, kejsarens sommarresidens … och vad fann vi där. Ännu en borttappad socka … eller en avknipsad S*orre eller  Q*… */

Nej usch då. En banaaan ju … som låg där i gräskanten och hade blivit gammal och svart.

Bild012

Så det kan se ut … och bli …

På en alldeles vanlig Morgonrunda.

*/ Gamla kärringars fantasi kan ta sig  underliga vägar. Ha överseende gott folk …

Wow … jag lyckades

… ta tillbaka nästan allt.

Vad jag kan se är det bara dagens inlägg om Pürgg som är borta. Och deeet är ju inte hela världen.

Men jag hinner inte kolla nu …

RL kallar … real life alltså eller VERKLIGHETEN i verkligheten …

Ha det … så länge!

Rekonstruktion: Veckans bloggtema – Jantelagen

Hoppa till kommentarerRädda vad som räddas kan. Här kom jag ihåg rubriken och lyckades få tag i ett av inläggen. Alltid något ….

Mymlan har denna vecka Jantelagen som tema i sin Bloggvärldsbloggen

Och vad skall man säga. Om den.

Lagen.

Som sitter som fastkletad i ens ( överjags-förälder-)medvetande (trots att miiina föräldrar aldrig nånsin kommit dragandes med någon av dess ”regler” som lyder som följer)  …

  1. Du skall inte tro att du är något.
  2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
  3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
  4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
  5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
  6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
  7. Du skall inte tro att du duger till något.
  8. Du skall inte skratta åt oss.
  9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
  10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

Och de sitter som en smäck … idag också. Faktiskt. Eller …

Fast. Något lite har jag nog ”frigjort mig” …

  1. Jag tycker att jar ääär något.
  2. Jag tycker allt att jag ääär lika god som ni, vem ni nu är?
  3. Ibland tror jag att jag är klokare än ni.
  4. Ibland tror jag till och med att jag är bättre än ni … på vissa områden alltså …
  5. Det gör jag definitivt. Vet mer än ni … på vissa områden alltså …
  6. Nej, deeet tror jag inte.
  7. Jag tror jag duger. Till något.
  8. Det gör jag inte heller. Skulle ni vara så kul, va?
  9. Jag både hoppas och tror och veeet att någon bryr sig om mig.
  10. Nej, jag tror nog inte att jag kan lära just er något. Inte om ni intar deeen attityden.

Alla som har bott eller bor på ”bruksorter” har fått lära sig vad Jantelagen är. Där gäller det att  i n t e  sticka ut för långt eller för högt eller synas mer än någon annan, vara annorlunda …  . Om man inte är konstnär alltså. Eller musiker … För då skaaa man ”sticka ut” och tro att man är nåt och vara  o r i g i n e l l.

Jag kommer ihåg när Margith och jag satt och spånade som vanligt i hennes ateljé om just de här frågorna. Vad som passades och vad som inte passades för ”såna som vi” … vanliga medelålders kvinnor men ändå inte vaaanliga … som ”sprang på krogen”,  som vilka karlar som helst . Fast vi raggade inte. Träffade bara ”folk”.  På vardagarna till och med. När det gavs musik.

Och vi bestämde oss för att ”skita i” vad folk tyckte och tänkte om just det. Hur två medelålders ”vanliga” kvinnor med barn och män … kunde ”springa på krogen” hur som helst. Att de ”fick lov” …

För vem är vanlig förresten? Vem är den som sätter upp de här ”spelreglerna”.

Någon annan.

Och det har blivit bättre med åren. Friare.

Mycket bättre.

Panik!!!

Vad skall jag göööra? Har råkat radera alla mina inlägg. Nej inte alla kanske … men HELA SEPTEMBER …

Skulle ta bort inlägg från ”gamla” bloggen och har råkat radera alla mina nya inlägg. Kan jag backa.

Hjäääälp!

HJÄÄÄÄÄLP!

Ruelse

… var sökordet för dagen här hos Skatan.

R U E L S E

Tänka sig: ruelse, ånger och samvetskval (något ålderdomligt). Enligt Nationaencyklopedin.

Man, någon, söker på ruelse och hamnar hääär. Hos Skatan.

Kan någon där ute säga mig varför. Skatan har aldrig, vad jag vet, använt det ordet. Visserligen är det ett ”något ålderdomligt” ord … men ändå ???

Egon-Schiele-Nudo-seduto-con-calze-viola--1910-33104(Egon Schiele)

Godmorgon!

StinaFina har legat i mina knäveck som en varm nybakad limpa. Men hon hälsade mycket avmätt och surt på mig när hon och Mannen kom igår. Som om hon var djupt förorättad att jag varit hos Alice och borta från henne så länge.

Vi var uppe på Varggropsvägen hos Janta och Per. M, som äger ”drömhuset”, grannhuset, skulle komma och köpa lingon som Too och Em plockat. Sonen och Pa skulle få ta sig en titt inomhus också.

Allt var som nytt. M har, som sagt, knappast varit där. Hon säger att hon är mörkrädd. Men inte ens under de ljusa sommardygnen har hon varit där.

Och nu skall hon sälja.

Men … M är inte bara mörkrädd. Hon  är verkligen obeslutsam också. Visst skall hon sälja. Men när? Kanske nu i höst … eller så blir det till våren.

A-L, Pers mamma dök upp. Vi drack kaffe och talade om bekantas bekanta. Hon och Mannen, Per och Sonen.

Skatan och StinaFina gick Kvällsrundan.

Tallskogen doftade. Vi gick ner till ån som porlar och brusar strax nedanför.

Baggbo 031

StinaFina var glad.

Skatan hittade ett fyrklöver.

Baggbo 030

Skatan, bliv vid dina Tankar!

Debatten igår  hade en ”glöd” som skrämde Skatan och … nja växte henne över huvudet. Förskräckte.

Så, det är nog bäst att hon  …  sansar sig lite …  hon, Skatan.

Åtminstone för den här gången. Får se hur lång tid hon kan hålla sig ifrån att lägga sig i och försöka bemöta ”dom som larmar och står i”

Det regnade igår. Det var nog därför.

Idag är det i alla fall uppehållsväder … Mannan och StinaFina väntas hit … Alice tittar mer och mer storögt och möter sin farmors ögon med ett forskande allvarligt drag och vi kommer varandra närmare och närmare dag för dag. Det är magiskt. Livet.

Nu skall Skatan gå ut och vara glad …

Jag har lite att göra innan de kommer, Mannen och StinaFina …

Den svarta boken

I Den Svarta boken skriver jag ner mina innersta – ofta mörka – tankar och känslor. I den öser jag galla över Mannen när jag tycker att det behövs och jag känner för det. Där skriver jag sentimentala dikter och haltande haiku.

moleskine_pocket_plain_notebook

I Den Svarta Boken är jag för det mesta ilsken, sorgsen och svartsynt.

Eller … också …  himlastormande lycklig.

Jag kan också skriva om väder och vind.

Och så ältar jag. Ältar oförätter och nåstick, ältar vad den eller den personen menade, ältar, ältar ältar.

I Den Svarta Boken, skriver jag av mig, lassar ur mig, tömmer mig.

I Den Svarta Boken är jag svart.

I Bloggen skriver jag Tänk och tänker. Reflekterar om ditten och datten … som synes.

Skatans tankar – Skatans tänk – .

Kanske skulle Skatan också börja häva ur sig, spy galla, älta oförätter … inbillade eller sanna … , skriva det där svartaste svarta som ju finns där hos henne. Ibland. Allt som oftast.

Men vem sjutton skulle det engagera att läsa? Bara Skatan själv.

Det är allt tur att jag har Den Svarta Boken till det svarta och Skatan har sina Tankar – de vita eller svartvita  – här.

Var sak på sin plats … liksom.

moleskine2

Citat

”Man is least himself when he talks in his own person. Give him a mask, and he will tell you the truth.”
Oscar Wilde

Citatet citeras från Bodil Malmstens blogg. Är det inte den bloggen som Skatan citerar så är det oftast Majsans.

Bekvämt och bra för en latmask som Skatan.

Och om jag nu skall översätta det här citatet … fritt alltså … betyder det ungefär så hääär …

Människan är minst sig själv när hon talar  i egen person (… eller som jag-person). Ge henne en mask och hon* berättar dig sanningen (om sig själv).

Så här i min blogg är jag inte jag när jag är jag men jag är mera jag när jag är Skatan … om ni förstår?

* På engelska språket verkar Man = Människa vara ett maskulint ord ”he” medan Människan på svenska är ett feminint ord ”hon”. Riktigt va?

(På den här platsen hade jag tidigare ett fotografi på en skata som jag felaktigt  trodde fotograferats av Terje Hellesö men som var fotograferad av Jan Grah. Jag hade heller inte fått lov att ha skatbilden här i min blogg och hoppas både Jan Grahn och Terje Hellesö förlåter mig … Jag har trott att det är OK att publicera foton man hittar på nätet om man uppger fotografens namn. Nu hade jag ju tagit fel på namn också  till råga på allt. )

Hillegren om ”ordningsförseelser”, Aftonbladet om ”organdonation” och Bildt och Reinfeldt om grundlagen …

… och så Fuglesang som skall upp upp upp … väldigt högt upp igen.

ovan_molnen

Medan Skatan lever i sin bubbla, en ljuvlig bubbla,  

… går världen vidare.

Onekligen.

Saker och ting händer och sker. Jag blir plötsligt varse hur liiiten jag är i förhållande … vad betydelselöst det  e g e n t l i g e n  är att göra just  m i n  röst hörd därute i Stora Världen. Om ditten och datten. Om stort och smått.

Vad betydelselöst  e g e n t l i g e n.

Och ändå inte.

För skulle jag och alla andra tycka att det var betydelselöst.

Då vore det verkligen fara å färde.

Då kunde ju preciiis vad som helst hända och ske.

Utan att någon reagerade och argumenterade  eller ropade högt …

om Hillegrens definition på vad en ”ordningsförseelse” kan vara,

om Aftonbladet är antisemitisk eller ej ,

 om artikeln om organdonationer … efter sjutton år är relevant att publicera nu när man ändå måste  veta  att sådana pågår för fullt i Kina också och framförallt just nu …

om stoltheten över svensk demokrati och att Bildt och Reinfeldt står pall och försvarar vår grundlag och rätt att yttra sig,

om det fantastiska  att vi trots allt … kan sätta oss i en liten ”raket” och flyga högt upp i luften och till och med gå på Morgonrunda där bland molnen.

Vilken, vilken … trots allt elände … vilken underbar värld vi har.

Lyssna!  Se!

Så snart … mycket snart är Skatan tillbaka.

Ur bubblan.

250px-Reflection_in_a_soap_bubble_edit

Fast Skatan vill förstås inte blogga om politik och så  …

Men ändå.

Krax krax krax …

Alice kommer hem idag …

Alice 031

 

 

 

 

 

 

 

 

Stolt fader med liten Alice …

Alice 028

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mor och barn … det eviga …

2009-08-23 001

 

 

 

 

 

 

Skatan hämta Alice, Pa och Sonen … idag.

Hem.

Så nu går sopkvasten och disktrasan för fullt …

Igår var det fullt i matsalen på BB.

Alice höll hov.

”Mormor” Janta och Em, kusinen som skall vara ”barnjungfru” den första tiden fick  ä n t l i g e n  träffa lilla Alice.

 

2009-08-23 002

 

 

 

 

 

 

 (Too, Em, Pa och en väninna till)

 

2009-08-23 004

 

 

 

 

 

 

 

 

(Moster nu också ”mormor” (säger hon själv) Janta) 

 

2009-08-23 007

 

 

 

 

 

 

(Em och Pa – kusinerna och bästa väninnorna)

  Alice 026

                                                                             

 Idag kommer Alice hem till sig.

Idag börjar det nya livet … på riktigt.

I morse

… gick jag en snabb promenad med lilla a. Det behövdes.

Rensa ut den på något sätt vegetativa stämningen som jag tillskansat mig … att leva fram till den där nästa timmen som jag är med Alice och Sonen och Pa.

Nej, det är inte riktigt sant … Jag har ”hunnit med” en hel del annat också …

I fredags … efter beskedet som jag väntat så ivrigt på … att Alice kommit till världen … åt jag till exempel lunch med lilla a, Bonden och ”Djupingen” Göran, Margiths man … och vi hade sååå mycket att prata om. Skatan kraxade på i vanlig ordning men hann med att lyssna också … på Djupingens berättelser om vildmarkslivet i Sarek … på lilla a när hon pratatade om sitt barnbarn … på Bonden som väntade på att hans fru I skulle arbeta sin allra sista dag innan pensionen … och sen skall de  åka till Bornholm.

21 augusti 2009 005

(Djupingen, Bonden och så lilla a)

Och i går … på kvällen när jag kommit hem från Falun gick jag till Peace & Love-caféet där jag möttes med en kram av Jeppe och en stor kopp kaffe. Varje fredag och lördag bjuds det på musik som arrangerats av eldsjälarna Jesper och Elin. I går var det en flicka, Hanna Turi, som sjöng och spelade piano. Och som hon sjöng och spelade piano …

Fri entré …  🙂  Henry Murtokangas ( en av de tre i kärntruppen som startade fredsfesten Peace & Love 1999 som sedan blev festivalen Peace & Love) dök också upp som en Che Guevara … svartskäggig och långhårig …  och kände igen mig !! och jag fick en varm kram. Det känns verkligen bra att sitta där ensam med Margith bredvid mig … som det kändes alltså … och förflyttas tillbaka till 90-talet omsluten av  musiken … musiken.

Alice dag 2 012

(Hanna Turi)

Irene, en gammal arbetskamrat och kompis, mötte upp och vi åkte vidare upp till Mellsta där Nostalgidagarna som firas här i Borlänge … fortsatte med pub och rock and roll.  En helt annan musik alltså …

Alice dag 2 014

(Irene)

När vi tyckte att vi ”kunde” det och Skatan druckit sitt öl … Irene körde bil … så fortsatte vi hem till henne, drack lite vin och snackade och snackade och snackade om gammalt och nytt och … Skatan kom inte hem och i säng förrän klockan var två.

Vidare … hmm … jo, i morse träffade jag Halvar … min blogg-guru och inspiratör …  på min morgonpromenad.

Han stod och påtade i sin trädgård och var nöjd och glad och lycklig … tror jag.

Vi bytte några ord. Det var kul. Jag blev glad att ha träffat honom. Verkligen.

Det är nämligen så att jag har en väldig respekt för Halvar och söker inte upp honom när jag är hemma i Borlänge. Vi var inte sååå nära kompisar när jag bodde här. Hade träffats på krogen några gånger och pratat så där som man pratar på krogen. Och jag vet att han håller hårt på sin integritet. Så Skatan tänker alltid: Träffas vi, så träffas vi. Och det gjorde vi.

Nu … snart är det dags för min utmätta timme med Alice idag …

Ha det!

En timme om dagen

… får farmor Skatan träffa sin senaste lilla skatunge. Som ser mer ut som en liten trollunge i sin svarta kalufs. 

Alice dag 2 007

Men jag åker in och äter lunch med Sonen – han får ingen mat där på BB . Igår på sjukhuset. Idag åker vi nog ner på stan.

Pa var redan på benen och hon och Sonen hjälptes åt att byta blöjor på Alice när jag fick min första ögonkontakt och blick  från en liten springa i ett av ögonen. Det var magiskt.

Alice dag 2 008

Och sen fick en stolt farmor hålla henne. Och hon  sjöng …

När trollmor har lagt sina elva små troll
och bundit dom fast i svansen,
då sjunger hon sakta för elva små trollen
de vackraste ord hon känner:

Ho aj aj aj aj buff,
ho aj aj aj aj buff,
ho aj aj aj aj buff buff!
Ho aj aj aj aj buff.

… och vi tittade på varandra och lilla Alice liksom ”suckade” förnöjt. Det var åtminstone vad farmor Skatan tyckte.

Alice dag 2 009

Alla fem

idaa-och-matildaa-pa-stranden-0553

Ida (15) … här halv. Men eftersom jag inte är på plats hos alla mina bilder har Skatan knyckt den här hos ooonlyfifteeen

Jojo och Johan Palm

Och här har vi JoJo eller Johanna (12) som hon ju heter med sin idol, Johan Palm … Jo Jo …

Varggropen 004

Karl Axel (3) eller Kaxe, som Skatan kallar honom i ett lugnt ögonblick … men Emil-mössan är på och den ”talar” sitt språk.

Varggropen 072

Solstrålen Agnes (1) här kisande mot solen och sin mormor Skatan …

Alice 002

Och så, sist men inte minst,  fast minst: Alice (9 timmar) trygg och nära mamma Pa