Skynda att älska … dagarna mörknar minut för minut

En sommarmånad återstår … dagarna mörknar minut för minut.

Tillsammans med  the Grand Old Lady, Primadonnan med stort P, faller Skatan med det tilltagande mörkret ner i eftertankar och  … ja … just det … eftertankar   …

Nu snart, kanske den första september är det Nyår *   igen … med förväntningar, förhoppningar …

Stora B

Stora B , en fin musiker på sin basgitarr, var det som tipsade mig i sin blogg om musiken och där ni kan lyssna på Tove Janssons Höstvisa i en ”helare”, hoppfullare tappning (vilket jag varmt rekommenderar) är tillbaka på banan efter sitt sommarlov. Missa inte hans inlägg som kommer att följa alfabetet. Med spänning undrar jag vad som skall komma under bokstaven A nu härnäst.

Alfahanne?

*för Skatan infaller det Nya året på hösten känns det som …

Vad gör man åt sura kärringar?

Söker man på detta … vad gör man åt sura kärringar? … hamnar man hos Majsan har jag förstått. Hon, Majsan,  fick förstås ett skrattanfall som hette nånting … när hon läste sökorden.

Och Skatan har bara en enda förklaring. Det är att surkärringarna med Skatan i spetsen får upp mungiporna rejält, ja gapskrattar kanske till och med, av att just läsa Majsans rader i bloggen. Inte blir de surare i alla fall.

Och så tog jag mig för att söka på … vad gör man åt sura gubbar?

sur gubbe

Gissa var jag hamnade?

  1. hos Majsan igen … inte så konstigt eftersom hon just ställt sig den frågan …
  2. hos lilla blå … hmm … där kan nog surgubbarna få bot … och
  3. hos Skogsnuvan … oj oj oj … inte mindre än tretton (13) gånger från dags dato 4 augusti och hela  juli. Sen fortsätter      sökträffarna i juni så långt ögat når.

Hos Skogsnuvan kan gubbarna få bot … om de besöker hennes blogg och har lite humor inunder de där sura snusindränkta mungiporna … men dom surgubbarna som hon skriver om läser inga bloggar … och tur är väl det. För där skulle de få ”på moppo” … också.

Det är ord och inga visor.

Och man har full förståelse för Skogsnuvans utgjutelser över de eländiga karlarna …

Loll och Ödmjukheten

Min läromästare  Loll är hemma igen.

Hos henne har jag lärt mig mycket om tillit och fortsätter att lära mig mycket … om mycket …

En del promenad
En del kaffe och käk
En del samtal
En del kärlek
En del umgänge
En del familj
En del kreativitet (musik och skriveri)
En del städning och inköp

Fem delar sömn”

… är  t ex hennes recept på  hur livet levs i ”balans”, lika delar ying och yang …

ying och yang

… svart och vitt (skatsvart/vitt).

Liten skata

Hennes senaste, dagens (den 4 augusti)  inlägg, handlar om Ödmjukhet, en egenskap som i Wikipedia beskrivs så här:

”Ödmjukhet är en personlig egenskap. En ödmjuk person har en balanserad självuppfattning och är medveten om sina begränsningar.

Besläktade begrepp är anspråkslöshet och respektfullhet. Varken den kristna medeltida filosofin i Augustinus tappning eller den aristoteliska dygdeetiken anser dock att ödmjukhet är en dygd.”

Och så här skriver Loll:

För mig är det att närma sig andra människor med respekt. Att tänka en stor utvikning runt deras minsta avtryck. Att tänka en livstid bakom deras korthet. Att tänka självförakt bakom deras avund. Att tänka kärleksbrist bakom deras sipprande hat.

Kan vi inte här … i det lilla … liksom starta en stafett och sprida budskapet om Ödmjukheten, om att försöka möta andra med ödmjukhet.

Det vore väl nåt …

Veckans bloggtema: Sex

Den här veckan skall vi tala om sex … tycker Mymlan i sin blogg på Aftonbladet.

Hon vill veta vad vi tycker.

Är det för mycket snack … eller för lite. Snackar vi om rätt saker när det gäller sex. Är vi fööör öppna. Skall vi kanske vara lite mer privata. … eller?

Så här tycker Skatan … ibland. Som ni redan vet är jag ju en ombytlig en. Men just nu tycker jag så här.

Vissa perioder i livet kan man inte få nog. Inte få nog av sex. Inte få nog av att fantisera om, att läsa om sex. Inte få nog av att snacka om sex. Hela livet liksom genomsyras av sex sex sex …

Men sen … lite senare i livet tyckte jag nog att det blev lite för mycket av det goda … alltså inte för mycket av det goda …men  lite för mycket av sexsnacket. Överallt. Så fort man slår upp en tidning. Ställningar, knep och knåp, teknik till förbannelse …

Med ingen humor. Ingen humor alls.

Bara teknik teknik teknik. Vart tog lusten och glädjen vägen?

Och så småningom … med allt större allvar. Gravallvar

För sex-sjukdomen nummer ett … HIV och AIDS … gjorde sin entré och man kunde liksom inte ”leka” bekymmerslösa sexlekar längre … om man nu tyckt sig kunnat leka sådana tidigare.

Och nu var det verkligen ingen lek längre. Utan allvar. Den sexuella revolutionen kväsdes. Nu fick man vara riktigt riktigt försiktig. Det gällde att tänka efter … före.

Men eftersom nya generationer kommer upp i åldrarna när det är killar killar killar och tjejer tjejer tjejer som gäller … som man tänker på och som man vill … med …

… kommer det alltid att skrivas och ältas och beskrivas … tråkigt, tekniskt, porrigt, lustfyllt, allvarstyngt och sexigt.

Och riktigt bra sexberättelser blir man aldrig för gammal för att njuta av och läsa och gilla …

Men då skall de vara riktigt bra.

Riktiga grejer …

IMG_3853

För Kaxe gäller det riktiga grejer … riktiga arbetsbyxor, riktig såg … inga småbarnssaker här inte.

IMG_3856… men morfar upptäckte förstås att det var med en metallsåg han kämpade så att den blivit alldeles krokig och vind. Den rättades till med handakraft … men senare åkte vi till Claes Ohlsson och inhandlade en riktig såg, en träsåg …

Ska det vara riktiga grejor så ska det …

Agnes – 1 år

IMG_3770

Vad är det för en dag … ?

IMG_3828

Jo, det är Agnes födelsedag … Hurra hurra hurraaaa …

IMG_3761

Det ääär underbart att vara i händelsernas centrum … sååå kul sååå …

IMG_3775

Och uppvaktad blev hon … av stora och små …

IMG_3778

IMG_3821

Faster Stora E kom med hattar i långa banor … Agnes morfarsmor hette också Agnes och har en gång burit dessa hattar som nu Anges (jr får vi väl säga) …  förärats … Ääär de inte vackra, så säj?

IMG_3823

Nedan är det Skatan själv som får vara mannekäng …

IMG_3825

IMG_3791

Storebror Kaxe var synnerligen svårfångad på bild men här är i alla fall några försök …

IMG_3814

Bessie försvann bakom huset och la sig i skuggan på trappen … långt från stoj och stim …

IMG_3810

Agnes – 1 år

IMG_3845

De kom, de såg … de segrade

IMG_3757

Redan före frukost hade gänget med Sonen i spetset fiskat nere vid båtbryggan … Tio firrar på 1 timme blev fångsten. Smaskens till våra thailändska vänners Laos-mat (en slags surströmming).

IMG_3755(Em, Too och Pa, som skall föda mitt barnbarn om bara en månad 🙂  )

IMG_3753(Janta hade inte ens tagit sig tid att byta om från sin pyjamas innan fisket)

Skatan och Mannen for till Agnes ett-årsfirande och Sonen, Pa, Janta, Em och Too gav sig i kast med skogens bär … bär fast det så gott om att Sonen ringde ett antal gånger och frågade om vi hade fler hinkar eller baljor. Deras medhavna var redan proppfulla.  På bara sju (7) timmar hade skörden blivit lika stor som den under hela veckan däruppe i Dalarna, trodde Sonen. (Ca 99 kg inklusive det de hade lämnat här i såna där stora glassförpackningar … som jag idag skall frysa in, bären alltså tillsammans med alla de där kantarellerna jag fått)

Gänget hade också hunnit med att åka båt, basta, grilla och ha det gôtt … precis som det var meningen.

Vad är det för en dag?

 

Är det en vanlig dag.

Nej det är ingen vanlig dag

för det är Agnes födelsedag

Hurra Hurra Hurraaa

 

Vår egen lilla Agnes gratuleras på sin allra första födelsedag och får massor av kramar från SkatanMormor och morfar …

 

PS: Det blev lite påvert firande här på bloggen men min dator har pajat och jag gör det här från Mannen. Jag får inte ens in nån bild på flaggan … DS

Nu kommer dom …

blabar_01

… från Dalom.

Sonen, Pa, Janta, Em och To.

Dom är inga blåbär på blåbärsplockning – utom möjligen Sonen förstås – men tar paus från plockandet i Dalaskogarna för att grilla och njuta havsluft, åka båt, kanske basta och ha det gôtt här på Femöre.

För säkerhets skull – om de inte kan hålla fingrarna borta –  har Skatan rekognoserat i skogarna. Längs StinaFinas och mina vandringsvägar är det liiite avplockat.  Häromdagen var en  minibuss från Polen parkerad på stora parkeringen vid infarten till Femöre och Skatan och StinaFina mötte ett helt gäng polacker som plockade blåbär som galningar.

StinaFina skällde helt vänskapligt ut dom.

Men … ger man sig bara in lite längre i djupa skogen finns det fortfarande gott om dom.

Blåbären.

Ikväll kommer dom alltså. Så idag har  Skatan fullt upp. Inköpsrunda, förbereda grillaftonen, bädda 5 sängar, plocka blommor, stryka (men det har inte med detta besök att göra – måste helt enkelt ha något rent på mig), kanske ta en repa med dammsugaren.

Mannen har bestämt sig för att ta en vända med kanoten. Det gäller att passa på. Just nu skiner solen från en klarblå himmel och det är vindstilla.

StiiinaFiiina. Nuuu är det dags för Morgonrundan !

Flaxfunderingar

Lasse Olssons skata(Foto: Lasse Olsson)

Kanske beror det på det. Att Skatan känner sig ovanligt ”låg” … Att hon inte flaxat på ett tag. Att hon är där hon är och nu flera dagar i sträck.

Hur många dagar blir det nu sen hennes senaste flax. Hmm … redan en dryg vecka sen jag landade efter mitt flax i Fisksjön hos Skogsnuvan.

Inte undra på att det börjar rycka i vingarna.

Men så kan hon ju inte ha det. Vara sååå beroende av sitt flax att hon känner sig låååg utan.

Hon satt där bakom den lilla gröna dörren i huset nedanför backen och funderade över livet och bläddrade lite förstrött i en gammal tidning från 2005 som låg där.

Det skall alltid ligga gamla tidningar att läsa på utedass. Det vet ju alla.

Hur det nu var läste hon en artiekl om Ayurveda (indisk hälsolära) som också ger en vink om vilken sorts personlighet man är och hur man skall leva för att må bra. Och gjorde den där självtesten som naturligtvis medföljde.

IMG_3747

Som ni ser. Skatan är en Vata. Utan tvivel och helt klart.

Och det förklarar det mesta med hennes rastlöshet och otålighet och flaxbehov. Hon är en Vata i obalans.

Vata och Pitta

En obalanserad Vata är tankspridd och ok0ncentrerad, irrationell med en diffus verklighetsuppfattning. En utmaning för en Vata är att leva ett regelbundet liv!

Om Skatan nu försöker lugna ner sig lite och  l e v a  ett  r e g e l b u n d e t  liv åtminstone en eller några veckor till kanske hon kan komma i balans och bli den hon är menad att vara nämligen en Skatta Lätt till sinnes, snabb i tanken, entusiastisk, livlig, spontan, kreativ, k o m m u n i k a t i v (den egenskapen har hon nog inte tappat helt ännu), och excentrisk !! …

En Vata-typ är väldigt kreativ men är å andra sidan också flyktig (tacka sjutton för det att en skata är flyktig) och kan lätt tappa intresset.

Mannen är en Pitta . Förstås. Oerhört fokuserad, driver sig själv och andra, noggrann, strukturerad, effektiv etc. etc …

Och vi skall samsas under samma tak.

Det heter att man k o m p l e t t e r a r  varandra …

Vecka 31

Ni som hängt med här ett tag vet att jag brukar kika in hos Majsan då och då och ”knycka” = låna = piratkopiera hennes Veckans visdom. Den här gången kunde jag verkligen inte motstå kopiering.

Så här lyder den …

Vecka 31

När man är ute på djupt vatten är det klokt att hålla munnen stängd. Okänd

Det var ord och inga visor för en krax krax kraxande Skata det …

Är så himla trött att jag inte ens orkar blogga

Och dååå är ”the bottom” nådd.

Sedan 3-tiden i natt har jag suttit och surfat runt för att hitta nåt intressant. Ögonen går i kors av trötthet men benen RSL- spritter … som vanligt. (Måååste försöka få tag på ”min” läkare för diskussion … verkligen). Jag läser och engagerar mig men … orkar helt enkelt inte ta tag och blogga om än det ena (Kalle Anka) eller det andra (simdräkter eller nåt)  eller. Har också lite slött tittat på mina ”närmaste” bloggare …

Kalle_Anka

Nej, nu går jag in och försöööker sova några timmar till … innan den riktiga dagen börjar och jag skall åka till Nyköping och klippa mig och köpa present till den lilla tösen som blir 1 år.

1 år … fantastiskt egentligen. Ett oskrivet blad, som ”dom” säger. Med hela livet framför sig.

IMG_3229

Hur Skatan hamnade där hon hamnade …

Bob_Hansson

De som lever. De som alla börjar den här dagen med att leva. Någon av er som lyssnar på det här, kommer möjligen dö idag. Men nu lever vi, just nu lever vi.. hajar ni, kan ni blunda och känna tacksamhet för de, eller är ni för lata,,, nej det är inte, blunda nu då, känn hur du lever, hur du idag, förmoligen oxå resten av hela den här dagen kommer göra det, kommer leva, va, känner du – vilken grej… ”  (Bob Hansson)

Jag var ute på min dagliga bloggrunda och läste lite här och lite där. Först hamnade jag hos Soldansaren och där blev jag nyfiken på hennes blogroll. Och så hamnade jag hos Bob Hansson och läste hans senaste inlägg från 2008, tror jag. Det är från det inlägget som jag citerar …

Och

För att kunna kommentera måste jag bli medlem i My space och så blev jag det. Och fick en ny blogg på köpet. Det var ju inte riktigt vad jag tänkt mig men är det så att Bob Hansson inte har skrivit i sin sedan 2008 behöver jag ju inte göra mer än något inlägg om året.

Vad gör man inte för att kunna kraxa lite varstans …