Solen strålade, alla jobbade… och Skatan kroknade… dels på grund av att hon
dels är inne i en något ”labil” stämning… hmm… ( den genen har också Sonen fått från mig, stackarn…vi med de extra känsliga ”känselspröten” i familjen som gör att vi åker ner i små svarta hål… lite då och då… som vi se´n … naturligtvis… har skaffat oss redskap för… så att vi kan kravla oss upp ur.. igen… slut på parantesen),
dels att hon har ont i heela kroppen…varenda förb-e led… och inte harfått någon läkartid förrän den 26:e och då en telefontid !!
Men jag gjorde en del..ändå.. förstås…(man var ju så illa tvungen). skrapade och plockade bort oräs från grusgång, tvättade en tung urtung gammaldags soffa, viket faktiskt tog flera timmar, städade ur redskapsboden från spindlar och dess nät, löv och allehanda bråte… och…
Under årsmötet hade vi en animerad diskussion om … just denna enorma trädgård och dess skötsel..
Mannen och Skatan är äldst… och ingen blir ju yngre…
(Skatan hade bakat två rababerpajer och kokat en stor kanna kaffe… var med en stund och drog sig sedan tillbaka men Mannen berättade förstås…)
och nu har vi valt en arbetsgrupp som skall ta itu med fördelningen… och också diskutera om vi skall ”lägga ut” en del jobb också. Det är ju inte så där jättebra för grannsämjan heller om man börjar titta snett på varandra p g a hur trädgården sköts… Bättre då att ha en ”yttre” ..en utomstående ”måltavla” … om man nu behöver klaga och klanka….
Svägerskan I var jättenöjd med sitt jubileum och hade träffat många ”gamla” vänner … det var både vemod och glädje… den kvällen…
Skatan hade också roligt… och Mannen… som bl a träffade sin ”första” kärlek igen… och vi åt och snackade och ja… återknöt…
En bit in på dansen kom en äldre herre ( i 70-årsåldern eller mer…) och bjöd upp mig. Något förvånad blev jag… Man dansade ju mest med dom man ”kände” sen förr… Nåväl, han hade sett mig dansa med någon och sett mig bugga…
… och nu blev det bugga av… Oj oj oj… vilken kondis han hade… Det var Skatan som fick be om att pausa liiite… och ta några lugnare steg… Men kul var det…
… men lederna… konstigt… kan det bero på vinet och snapsen och … alvedon-tablettern att det gich an… för då…då på kvällen gick det bra… väldigt bra…kändes nästan inte alls… 🙂
PS. Nickan! Joo då… jag hälsade och det hälsades tillbaka… Nästa gång får du följa med…man får ta med gäster! DS
… mötte mig bilden av Koltrasten… jag såg bara Koltrasten… inte att det var en olivolja… bara den… Koltrasten…
(Det är förstås Majsan som tagit båda bilderna… förstås… Skatan har aldrig varit i Nepal eller på sååå höga höjder)
(…men den här har Skatan knäppt på sin vandring Bad Goisern – Hallstatt på Solenleitung) 
… innan han for iväg… till Stockholm och vidare till Österrike … igen…
Skatans tankar 