(Ralph Albert Blakelock)

Månpalatset av Paul Auster….skulle få sitt eget inlägg…. 

Voilà …

Så här beskriver Wikipedia boken inledningsvis….”Paul Auster tar oss med på en trollbindande resa genom tid och rum. En resa som ständigt drivs av sökandet efter tillhörighet, identitet. Liksom i Austers övriga verk spelar slumpen ( det meningsfulla sammanträffandet, min anm.) en oerhört stor roll och Auster blandar, även här, verkligheten med fiktionen.”

men läs för sjutton inte fortsättningen där i Wikipedia för … heeela berättelsen återges… och  ”alla hemligheter” avslöjas… och då går ni miste om …. mycket av bokens uppbyggnad och spänning…. och ja … känsla….

Så      G Ö R  I N T E  D E T ….

Jag har inte boken framför mig men…  så…  jo… 

Vi får träffa huvudpersonen Marco Stanley Fogg som växer upp hos sin morbror Victor…flyttar till New York… morbror Victor dör… och en svindlande resa tar sin början….  i sökandet efter sig själv…sina rötter….

Skatan fotograferade bl a denna sida ( understrykningarna är  i n t e  gjorda i boken, förstås) …. helt utdragen ur sin handling…. och jag tänker inte berätta mer om handlingen… men … som alltid hos Paul Auster…. hittar man det ena filosofiska guldkornet efter det andra… Här resonerar man om astronomi…. och får … en filosofisk betraktelse om människans  ”position”…. på denna jord…

”… man inte kan bestämma sin exakta position på jorden utan att referera till en punkt på himlen…”

”En människa kan inte veta var han befinner sig på jorden annan än i relation till månen eller en stjärna.”

”…om vi inte ser upp kommer vi aldrig att få veta vad som är ner. Tänk på det, gosse. Vi hittar oss själva bara genom att se mot det vi inte är. man kan inte stå på jorden förrän man har rört vid himlen…”      

Här hade jag skrivit…en låååång egen reflektion…. som bara försvann… vid en tillbakaläsning… förbannade …idiotiska… wp … eller dator… eller…. så var det meningen….

Jag publicerar nu…. går Morgonrundan med SF…. och återkommer…..  

Nu återkommer jag…. efter min runda… hmmm.. utefter Nyköpingsån… ääär det inte vackert…?… och har totalt glömt bort …dels vad jag skrev…dels egentligen vad jag ville säga just nu…

Mamma sa alltid att människan är 90 % arv och 10 % miljö… Själv tror jag att man är 10 % alldeles ”sig själv”… stjärnstoff…, 20 % miljö och 70 % arv…   och att man alltid … därför…. vill lära känna… åtminstone veta om…. sina rötter, sitt biologiska arv. Inte bara för biologin, sjukdomar o s v som kan ärvas… utan för kynne, karaktär… anlag…Som adopterad har man ”rätt” att få veta sitt ursprung (om det går att få veta det… ) och jag är innerligt tacksam att mina föräldrar aldrig har ”hymlat” om detta utan berättat så mycket de kunnat… och se´n var det upp till oss…

                                                                         (Ralph Albert Blakelock)

Månpalatset av Paul Auster….skulle få sitt eget inlägg…. 

Voilà …

Så här beskriver Wikipedia boken inledningsvis….”Paul Auster tar oss med på en trollbindande resa genom tid och rum. En resa som ständigt drivs av sökandet efter tillhörighet, identitet. Liksom i Austers övriga verk spelar slumpen ( det meningsfulla sammanträffandet, min anm.) en oerhört stor roll och Auster blandar, även här, verkligheten med fiktionen.”

men läs för sjutton inte fortsättningen där i Wikipedia för … heeela berättelsen återges… och  ”alla hemligheter” avslöjas… och då går ni miste om …. mycket av bokens uppbyggnad och spänning…. och ja … känsla….

Så      G Ö R  I N T E  D E T ….

Jag har inte boken framför mig men…  så…  jo… 

Vi får träffa huvudpersonen Marco Stanley Fogg som växer upp hos sin morbror Victor…flyttar till New York… morbror Victor dör… och en svindlande resa tar sin början….  i sökandet efter sig själv…sina rötter….

Skatan fotograferade bl a denna sida ( understrykningarna är  i n t e  gjorda i boken, förstås) …. helt utdragen ur sin handling…. och jag tänker inte berätta mer om handlingen… men … som alltid hos Paul Auster…. hittar man det ena filosofiska guldkornet efter det andra… Här resonerar man om astronomi…. och får … en filosofisk betraktelse om människans  ”position”…. på denna jord…

”… man inte kan bestämma sin exakta position på jorden utan att referera till en punkt på himlen…”

”En människa kan inte veta var han befinner sig på jorden annan än i relation till månen eller en stjärna.”

”…om vi inte ser upp kommer vi aldrig att få veta vad som är ner. Tänk på det, gosse. Vi hittar oss själva bara genom att se mot det vi inte är. man kan inte stå på jorden förrän man har rört vid himlen…”      

Här hade jag skrivit…en låååång egen reflektion…. som bara försvann… vid en tillbakaläsning… förbannade …idiotiska… wp … eller dator… eller…. så var det meningen….

Jag publicerar nu…. går Morgonrundan med SF…. och återkommer…..  

Nu återkommer jag…. efter min runda… hmmm.. utefter Nyköpingsån… ääär det inte vackert…?… och har totalt glömt bort …dels vad jag skrev…dels egentligen vad jag ville säga just nu…

Mamma sa alltid att människan är 90 % arv och 10 % miljö… Själv tror jag att man är 10 % alldeles ”sig själv”… stjärnstoff…, 20 % miljö och 70 % arv…   och att man alltid … därför…. vill lära känna… åtminstone veta om…. sina rötter, sitt biologiska arv. Inte bara för biologin, sjukdomar o s v som kan ärvas… utan för kynne, karaktär… anlag…Som adopterad har man ”rätt” att få veta sitt ursprung (om det går att få veta det… ) och jag är innerligt tacksam att mina föräldrar aldrig har ”hymlat” om detta utan berättat så mycket de kunnat… och se´n var det upp till oss…

Den 5 maj … i år… tror jag det var.. jo… så lovade jag att ”recensera” återstående på min läslista…

”4.    Paul Auster: Den röda anteckningsboken

5.     Paulo Coellho: Brida

6.    Paul Auster: Månpalatset

… och så håller jag på med Richard Ford: Som landet ligger…. och vi lysnar på en Arne Dahl-deckare i bilen.

I sinom tid kommer jag att “beta av” mina omdömen om varje enskild bok… Så nu vet ni vad ni har att vänta. ”  

 I sinom tid brukar … rusa iväg… till … aldrig   (enligt några av mina läsare som fortfarande t ex väntar på att jag skall fördjupa mig i mina ”rötter” eller fortsätta  att berätta om min barndoms somrar i Småland* eller… och och och … )

Men … nå´n gång… jag lovar (runt?)  

Nåväl.

Böckerna är tillbakalämnade till bibblan så mina omdömen blir korta… eftersom jag inte kan bläddra mig tillbaka eller citera…

Paul Auster: Den röda anteckningsboken  var en fin liten anteckningsbok med små berättelser om stora ”små”  händelser skriven på Paul Austers oefterhärmeliga sätt som jag beundrar så och njuter av att läsa… Det genomgående ämnet var slumpen eller rättare sagt betydelsefulla sammanträffanden s k synkronicitet (C G Jungs benämning). En bok att äga och komma tillbaka till, tycker Skatan som skall försöka få tag i den … att äga. Fyra (4) skator av 5. 

Paulo Coellho: Brida är en bok av Coellho, en Paulo Coello-bok… med allt vad det vill säga. Jag har hittills haft lite svårt för denna bestseller-författares verkk… och ändå är jag fascinerad…eftersom det övernaturliga, andliga, religiösa och filosofiska alltid intresserat och fascinerat mig. Brida handlar om en irländsk kvinna som förstår att hon är en ”häxa”  och vill lära sig mera om ”konsten” och går i lära hos två olika mästar-häxor med två olika infallsvinklar: solens och månens… Och så förstås ”levnads- konst och -regler” .  Två (2) skator av 5.

Och så har vi kommit fram till Paul Auster: Månpalatset som kommer att få sitt ”eget inlägg”…. En helt underbar bok av min favoritförfattare… om en pojkes mognad till man i New York… som har många berättelser i en…om letandet efter sina rötter och sitt ”sanna” jag, sina identiteter… om att leta efter sig själv och finna… tja… om inte sig själv… så den man blivit… Det här är ju Skatans favoritgrubblerier… och ”egen berättelse”… så ni förstår vilket fynd…. Fem (5)  skator av 5.

Richard Ford: Som landet ligger är en bok som jag trodde verkligen skulle fascinera mig eftersom jag tyckt så mycket om vad jag läst tidigare av Richard Ford… Den är fortfarande inte färdigläst..Den en i en serie (en trilogi) om Amerika och Frank Bascombe, fastighetsmäklare och före detta sportjournalist. En berättelse om USA vid millenieskiftet med allt vad det innebär …”Frank Bascombe får på något vis personifiera den omedvetna staten, ett land där människor genom sin livsstil inte längre orkar föreställa sig möjligheten av att just deras handlingar kan leda till konsekvenser för andra.
Frank frågar sig: ”Är jag god? Är jag ond? Eller är jag vilse någonstans i det dimmiga mittemellan?”.” (GP kultur)  Jag var helt enkelt inte ”på humör” för denna..oerhört ”grabbiga”  långa monolog…  En kvinna skulle absolut inte ha kunant skriva den här romanen… Inget fel i det men… som jag var dååå… blev den mig övermäktig. Jag avstår från skatorna här..

Och  så var det då den här Arne Dahl-deckaren i bilen, ljudboken alltså….som var spännande och bra… och handlade om A-gruppen… men vad hette den? Deet kommer inte Skatan ihåg… och inte heller vad den handlade om… men jag var som trollbunden där i bilen så den får ett högt betyg ändå… Tre (3) skator av 5.

Just nu lyssnar vi på en krimi av Michael Connelly … igen I lagens limo… och denna gång är det inte Harry Bosch utan en advokat som är huvudpersonen. Advokaten Michael Haller skall försvara en … . man som står anklagad för mord…”en rik klient som råkat riktigt i klistret, anklagad för våldtäkts- och mordförsök. Haller ser ut att kunna kvittera ut en stor summa pengar när rättegången är över. Han behöver bara bevisa att den anklagade är oskyldig. Det är han bra på, men det här fallet leder honom in på allt farligare vägar, och rättvisans pris stiger ju närmare han kommer juryns avgörande: skyldig eller icke skyldig! ” (adlibris.com)  Jag  är fortfarande mitt inne i berättelsen så därför får den … just nu i alla fall…betyget… Tre (3) skator av 5… för lite trögt går det allt. Men jag älskar uppläsarens sätt att läsa.. och röst, Magnus Roosman… bara den ger fyra(4) av fem skator…

* Smålandsinläggen har jag ”tappat bort”. De är antagligen dåligt etiketterade. Detta är ju min tredje blogg…. Men jag fortsätter leta och kommer igen…lovar jag runt…