De flög via Frankfurt till Salzburg och fick vänta … vänta … vänta …
men det var det värt.
Skatan visste inte hur mycket hon hade saknat Österrike förrän hon landade i Salzburg kände doften av landet … den höga klara luften, språket som omgav henne, Bad Ischl …
Brigitte hämtade dem och de for genom det bekanta landskapet hem till henne. Inte längre till Bad Goisern som hon lämnat för en lägenhet högst upp … mitt i Bad Ischl … (När de for till Bad Goisern för att se hennes exhem och vandra längs Hallstätter See blev de bestörta vad de nya ägarna höll på att göra … klä hela huset med plankor … med trä. Den fina milda gröna färgen på putsen var borta. Då kanske det kändes lättare att skiljas från det (kan Skatan tänka sig) än om det var samma ”gamla” härliga hus som inte längre var hennes.
Brigittes exhem och hus i Bad Goisern
Nu låg Brigittes hem mitt i Bad Ischl ovanpå en affär och tre trappor upp, ett stenkast från stans berömdaste café (Café Zauner) och Traun med gångavstånd till stigen att vandra på ( via Bad Goisern) ändå till Hallstatt om hon så vill …
Men ändå …
De förstod att Brigitte saknade sitt ”gamla” liv i Bad Goisern … även om hennes lägenhet i Bad Ischl inte kunde ligga bättre till …
Första dagen bekantade de sig med Bad Ischl igen, gick längs Traun på ömse sidor och tittade sig omkring … på huset där de bott en tid och de drack förstås kaffe och åt bakelser på Zauner … inte caféet vid Esplanaden utan det inne i stan på Pfarrgasse … och såg hur man i parker ”laddade” för OÖ Landesblumenschau 2015
Alla dagar vandrade de … längs Hallstatter See för att stanna och äta och dricka en öl på Seeräumchen … ibland rundade de en sjö … Swartzensee där de startade i dimman som lättade och släppte fram solen och värmen när de satt ute och åt … Skatan en soppa med pannkaka i …
och Skatans älsklingssjö i området, Altaussee …
På söndagen åkte de till Boris med familj (Boris är Brigittes son) som har ett härligt ställe i Wildalpen (där Mannen och tvillingarna åkte forsränning en gång. Inte Skatan märk väl).
Det var en tvåtimmarsfärd dit (och hem sedan igen) som gick undan … Brigitte kör som den värsta biltjuv och Skatan är livrädd heeela tiden men väl framme fick de njuta av trevligt sällskap, motion (som höll på att ta knäcken av Skatan) och en god måltid på ett av traktens Gasthaus.
De hade hunnit med en hel del när det var tid för hemfärd … då strejkade Lufthansa. Nu kom de undan ganska bra ändå … kom iväg samma dag fastän senare … De blev ombokade till ett SAS-plan och uppgraderade men deeet märktes inte på något annat än käket … lika trångt som vanligt. Förstår inte att någon betalar extra för maten för det rör sig väl om någon tusenlapp ändå.
Snipp snapp snut … så var detta äventyr slut.











































Äldsta dottern Michaela med Robert … senaste mannen i hennes liv … med hunden Schnapsi … stannade till exempel en hel vecka …


..och Robert
…som kom bilande upp från Kroatien och Zadar… där de varit nere och skött om sina båtar i en ny marina ute på en av de större öarna utanför …Willi har varit nere så länge som två månder … ovanligt länge…men det hände en förskräcklig olycka när han höll på att måla underifrån och båten stod på stöttor.. en av stöttorna vek sig… hela båten välte, rodret gick naturligtvis ”kaputt” och det blev ett stort hål. Men det värsta av allt var att hans medhjälpare och
…medan Willi visade oss ..
…sin ”nya” båt… den ”nya” marinan där både Willis och Roberts båtar numera ”huserar”..på sin laptop.
Brigitte bor i ett väldigt gulligt hus vid norra änden av Hallstattersee… Hon bor ensam och fixar det mesta ensam… men blev väldigt glad förstås när Mannen kunde hjälpa henne att klippa ner en växt (Trumpetenblumen) som växer meterhög… om man inte håller efter den… men är så vacker med stora oranga trumpetformade klockar… och den blommar länge länge när den väl sätter igång… Den hade växt på och igenom uthustaket… som långsamt håller på att ruttna eftersom det är ett trätak…
Minsta uthus görs fint. Den här ladugården har man gjort fin genom att ställa några pelargoner i fönstersmygen…
När SF och jag kom hem till Brigitte hade nästan allt redan klippts bort… och jag som inte ens hade fotograferat hur det såg ut innan…. slängde upp mobilen och tog ett kort när de kämpade med det sista…
…och sedan arrangerade vi en bild som jag tog med kameran… här Mannen knipsande grenarna och Brigitte insamlandet av desamma…
och sen ner… och ner… till vägen vid strandkanten och tillbaka längs den.. hem till Brigitte som bjöd på middag.
Det skall bli kul att träffas … prata minnen. Och så blir det fler… många fler frestelser för stackars tjocka Skatan.